Sofie Löwenmark

Publicerad 25 jan 2026 kl 18.00Uppdaterad 27 jan kl 16.38

Förtryck kan tydligen försvaras, bara det är rätt regim som skjuter civila.

En demonstrant tänder cigaretten på en brinnande bild av ayatolla Khamenei.

Foto: EBRAHIM NOROOZI /AP/TT / AP TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Familjer söker efter anhöriga bland de som dödats i protesterna mot mullaregimen.

Foto: MEDIA EXPRESS/SIPA/SHUTTERSTOCK / SHUTTERSTOCK EDITORIAL/IBL

Öppna bild i helskärm

Palestinademonstration i Göteborg.

Foto: Björn Larsson Rosvall / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärmSofie Löwenmark

På väg till Fadimedagen i Göteborg i onsdags passerar jag en stor demonstration. Stolta slagord mot den iranska regimen ekar över Järntorget: kasta ut mullorna och krossa den islamiska republiken!

I Iran har talkörerna besvarats med urskillningslöst, dödligt våld. Internet har stängts ned för att försvåra omvärldens insyn. Regimen uppger att fler än 3 000 personer har dödats under protestvågen, men den verkliga siffran befaras vara ännu mycket högre. Bilder och filmer som trots allt har läckt ut visar rader av kroppar och rum fyllda med svarta liksäckar.

Samtidigt har protesterna i Iran väckt skilda reaktioner i väst.

Iranierna protesterar mot ett tyranni som offrar deras framtid för att vinna regionala maktspel. Men delar av Palestinarörelsen ser samma regim som en viktig allierad. Där iranier ser islamistiskt förtryck och plundring ser de en central aktör i kampen mot Israel.

Stödet för Teheran uttrycks därför öppet i propalestinska grupper på sociala medier och i hyllningstal vid demonstrationer. Konspirationsteorier om att den israeliska säkerhetstjänsten Mossad orkestrerar upproren i Iran flödar. I stora Facebookgrupper kallar ledare för den svenska Palestinarörelsen de demonstrerande iranierna för sionister, islamofober, smuts och fascister. En av de kvinnliga ledarna i Göteborg, som tidigare öppet hyllat både Hizbollah och 7 oktober-attentaten, uttrycker sin uppskattning genom att svepa in sig i regimens flagga och på sociala medier pekar hon ut demonstranterna som terrorister.

Ett regimskifte i Iran skulle vara ett enormt bakslag för dessa rörelser, politiskt och strategiskt

I diskussionsgrupperna finns de som försöker lyfta det iranska folkets kamp, men de drunknar snabbt i beskyllningar om att de är sionistlakejer. De rapporterade dödssiffrorna sägs vara påhittade, och Israel och USA anklagas för att ligga bakom att hundratals moskéer satts i brand eller förstörts.

När förtryck utövas av ”rätt” regim går uppenbarligen det mesta att försvara.

I Radiokorrespondenterna Mellanöstern sa Cecilia Uddén att hon var uppriktigt förvånad när den engelskspråkiga propalestinska sajten Electronic Intifada nyligen visade stöd för mullaregimen. Men för delar av Palestinaaktivismen har lojaliteten med Teheran länge varit viktigare än solidariteten med människor som gör uppror mot islamistiskt förtryck. Och när konflikter tolkas genom en konsekvent anti-västlig ideologisk lins hamnar iraniernas frihetskamp lätt i skuggan.

Reaktionerna handlar till stor del om rädsla för vad Irans fall skulle innebära för Hamas och Hizbollah och för islams ställning i regionen.

Den islamiska regimen finansierar en rad väpnade terrororganisationer. Sedan 1990-talet har Teheran regelbundet försett Hamas med militärt stöd, träning, vapen och omfattande ekonomiska resurser. I praktiken har Iran fungerat som Hamas externa bankomat. Hizbollah i Libanon är mer eller mindre en förlängning av Irans revolutionsgardes maktsfär. Kontinuerliga finansiella och militära flöden håller organisationens struktur och kapacitet vid liv. 

Annons

Ett regimskifte i Iran skulle vara ett enormt bakslag för dessa rörelser, politiskt och strategiskt.

Det är därför demonstranter ute på gatorna i Teheran skanderar slagord mot Gaza och Libanon. Ett uttryck för folkets vrede över regimens stöd till de regionala proxykrigen och över att deras pengar hamnar i terrororganisationernas fickor.

I sin kamp för frihet riskerar iranierna att fängslas, torteras eller dödas. För delar av Palestinarörelsen är risken en annan: att förlora en strategisk partner i det ideologiska kriget mot Israel. 

Det är skillnaden mellan mod och beroende.

Sofie Löwenmark är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hennes texter här.

LÄS MER: Irans hemliga agenter utnyttjar GazarörelsenLÄS MER: Tyskland stänger Irans moskéer – Sverige ger dem bidrag