Publicerad 29 jan 2026 kl 20.28Uppdaterad kl 21.08

Ett grattiskort med ett dolt budskap i brevlådan blev startpunkten. Därefter följde hotbrev och affischer med grova anklagelser på stan. 

Som nybliven ordförande för Judiska församlingen i Göteborg blev David Schreiber en tydlig måltavla – även hans familj.

Senaste nyhetsklippen från Expressen.

David Schreiber är sedan ett år tillbaka ordförande för judiska församlingen i Göteborg.

Foto: Tomas Ohlsson

Öppna bild i helskärm

Han visste att det nya uppdraget skulle göra honom till måltavla.

Samtidigt var David Schreiber inte beredd på att hans familj – och framför allt att hans nyfödda son – skulle dras in.

Det första hotet kom i augusti i fjol och två månader efter att sonen föddes i form av ett postat ”grattis till bebisen”-kort. Inuti fanns en handskriven hälsning: 

”Grattis till er son, befria Palestina”, följt av en smiley.

– Bara tanken på att någon har stått i en affär, valt ut ett bebiskort, skrivit för hand och postat det hem till oss… Det är klart att det känns obehagligt när familjen blir inblandad, säger David Schreiber, ordförande för judiska församlingen i Göteborg.

– Vem hotar ett spädbarn?, fortsätter han.

7 oktober 2025 spreds flygblad i Göteborg som påstod att David Schreiber ”groomar barn”, vilket syftar till en brottslig handling som innebär att en vuxen tar kontakt med barn i sexuellt syfte.

Foto: Privat

Öppna bild i helskärm

En månad senare kom ännu ett brev, den här gången med skrivmaskinstext: 

”Vi har komprometterande data om dig”. 

På årsdagen av Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 sattes i fjol upp flygblad upp i centrala Göteborg, bredvid antiisraeliska affischer. 

På dem stod: ”David Schreiber groomar barn”.

– De framställde mig som pedofil och sexförbrytare. Det är inget man föreställer sig, att man ska stå i centrala Göteborg och skrapa ner hatposters mot sig själv, säger David Schreiber. 

Utredningen lades ned: ”Frustrerande”

Samtliga incidenter polisanmäldes. Övervakningskameror hade fångat två unga tjejer och en kille som syns klistra upp lapparna. Men det gick inte att identifiera någon och utredningen lades ner. Samma sak hände med utredningarna om breven.

Schreiber menar att polisens kunskap om antisemitiska hatbrott tyvärr är bristfällig.

– Det är frustrerande. Man måste vara pedagogisk och påstridig själv och förklara att det här har antisemitiska motiv. Vi behöver få in den här brottsligheten i statistiken för att visa på hur utbrett det är. Här behöver polisen kunskap och utbildning.

David Schreiber tillsammans med statsminister Ulf Kristersson och kulturminister Parisa Liljestrand i Göteborgs synagoga.

Foto: Adam Ihse/TT

Öppna bild i helskärm

På Förintelsens minnesdag den 27 januari talade han i Göteborgs synagoga och drog paralleller till sin egen familjehistoria. Han berättade om sin gammelfaster i Ungern som 1938 som sjuåring blev utsatt för en antisemitisk kränkning.

”Är min son stämplad nu?”

Inför hela klassen hällde en lärare fotogen över henne och en annan judisk flicka med motiveringen att det var ”smutsiga”. Hon vittnade senare om att hon från den dagen var ”stämplad”. Efter händelserna under hösten har han inte kunnat låta bli att tänka på sin gammelfasters ord:

– Är min son stämplad nu? Är det samma sak igen?

Trots att hot och hat mot svenska judar har ökat sedan Hamas attack och Israels efterföljande krigföring i Gaza betonar David Schreiber att den judiska församlingen står stark med mycket glädje och gemenskap.

– Vi viker inte ner oss. Det är det de vill, men vi blir starkare tillsammans. 

Förintelsens minnesdag

27 januari 1945 befriades nazisternas förintelseläger Auschwitz-Birkenau i Polen av sovjetiska trupper. Det var början på slutet för nazisternas folkmord av omkring sex miljoner judar.

I Sverige har Förintelsens minnesdag varit en nationell minnesdag sedan 2001. FN deklarerade den som internationell minnesdag 2005.

I samband med minnesdagen hålls i runtom i landet olika evenemang som ceremonier, seminarier, utställningar för att bevara minnet av Förintelsen. 

Visa merLÄS MER: ”Sverige är inte längre ett säkert land för mig”LÄS MER: De flydde Malmö: ”Vill inte leva under hot”