Svenska kommuner står inför en pressad ekonomisk verklighet. Kostnaderna ökar snabbare än intäkterna, samtidigt som efterfrågan på välfärdstjänster växer. Många kommuner svarar reflexmässigt med skattehöjningar. Men erfarenheten från en rad kommuner med olika politiska styren visar att det finns ett alternativ: att organisera sig smartare, styra tydligare och våga testa nytt. Det visar vi i en ny rapport från Timbro.
De mest effektiva kommunerna i landet har inte tillgång till magiska resurser eller unika förutsättningar. De har gjort det som alla kommuner kan göra: satt tydliga mål, följt upp dem konsekvent och vågat prioritera.
Kävlinge är ett bra exempel. Där har det M-ledda styret infört den så kallade 10/10-modellen, med målet att både höra till de 10 procent mest kostnadseffektiva kommunerna och samtidigt de 10 procent som levererar högst kvalitet. Genom att sätta ribban högt och mäta systematiskt mot målen har man etablerat en kultur av ständig förbättring. Som resultat lyckades man så sent som i höstas klubba en ny skattesänkning i kommunen som innebar att Kävlinge blev den kommun i Sverige med näst lägst skatt.
Det är inte bara borgerligt styrda kommuner som klarar av att minska medborgarnas skattebörda. På Orust i Bohusläns skärgård har det S-ledda kommunstyret lyckats sänka skatten åtta år i rad. Bland åtgärderna som genomförts finns lågt hängande frukter som att se över dyra avtal, till exempel avseende skolskjuts, och att upphandla matleverans till brukare i hemtjänsten för att personalen inte ska lägga dyrbar arbetstid på att gå runt i matbutiken.
I Sjöbo har kommunen digitaliserat delar av hemtjänsten genom bland annat digitala hemtjänstbesök. Tidigare gick mycket av personalens tid åt till resor mellan brukare för korta nattbesök. Nu kan tillsynen ske digitalt, vilket frigjort många timmar av personalens tid varje år. Brukarna upplever samtidigt större trygghet eftersom hjälp kan sättas in direkt om något händer. Kommunen har på så sätt minskat kostnaderna och samtidigt förbättrat kvaliteten i omsorgen.
Även inom socialtjänsten finns potential. Flera kommuner, däribland Helsingborg, har varit ledande i att ta fram AI-stöd för socialsekreterare. I stället för att drunkna i dokumentation kan handläggarna låta AI sammanställa underlag, sortera ärenden och föreslå prioriteringar. Det betyder inte att datorn tar besluten, utan att socialsekreterarna får mer tid för möten med människor och kan fatta bättre, mer välgrundade beslut.
Det gemensamma för dessa kommuner är inte unika förutsättningar, utan en vilja att faktiskt försöka. När politiken sätter upp klara mål och organisationen vet vad som gäller, går det att frigöra resurser, testa nytt och samtidigt höja kvaliteten. Svenska kommuner behöver inte fler utredningar som konstaterar att resurserna inte räcker.
De behöver ledarskap som vågar sätta ambitionsnivån högt, dra nytta av befintlig kunskap och faktiskt göra jobbet. Det är inte svårare än att försöka.
Smail Habul, rapportförfattare, Timbro
Rutger Brattström, projektledare inom internationell marknadsekonomi, Timbro