Under Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen blev det tydligare än någonsin: Vårt totalförsvar bygger på mycket mer än militär förmåga. I en tid av geopolitisk osäkerhet måste vi ställa oss frågan: Äger vi vår egen handlingsfrihet om den digitala marken vi står på kontrolleras av andra?

Budskapen från Sälen var kärva men nödvändiga. överbefälhavare Michael Claesson talade om behovet av ”handlingsfrihet”, i en kalejdoskopisk och snabbföränderlig omvärld. Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, påminde oss om att ”Sverige finns bara i ett exemplar” och att ansvaret för vår säkerhet aldrig kan delegeras bort. Det finns ett ”fredens pris” som vi gemensamt måste vara beredda att betala. Det priset handlar om hela vårt samhälles förmåga att stå emot hot.

Denna insikt måste nu omsättas i praktisk handling, och få områden är lika sårbara och akuta som vår digitala infrastruktur.

För ett decennium sedan sågs molntjänster och datacenter primärt som effektiviseringsverktyg. Idag är de vårt samhälles och vårt totalförsvars nervsystem. Våra energisystem, vår sjukvård, våra logistikkedjor och vår finansiella infrastruktur vilar alla på digital grund. När vi talar om att bygga motståndskraft i ”företag, industri och infrastruktur” måste vi inkludera den kod och de servrar som får våra digitala tjänster att fungera.

Här står Sverige och Europa inför en strategisk paradox. Samtidigt som vi rustar upp vår fysiska försvarsförmåga och stärker vår civila beredskap, har vi tillåtit oss att bli djupt och allt mer beroende av icke-europeisk digital infrastruktur. Hela 85% av den europeiska molnmarknaden domineras i dag av aktörer som lyder under annan lagstiftning än vår europeiska.

Detta är inte en kritik mot teknologin i sig, eller av utomeuropeiska teknikbolag, utan en riskanalys av beroendet. I ett skarpt läge, eller i en gråzonsproblematik med påtryckningar och sanktioner, kan juridik och ägarstruktur bli lika avgörande som teknisk kapacitet. Om en främmande makt lagligt kan begära ut för oss känsliga data, eller om en leverantörskedja kan strypas genom politiska beslut i ett annat land, har vi inte den handlingsfrihet som ÖB efterfrågar. I dessa dagar går tankarna till de amerikanska molntjänster som kan tänkas bli förhandlingsbrickor i spelet om Grönland. Imorgon kan det vara något annat. Har vi inte kontroll över vår digitala infrastruktur sitter vi i beroendeställning.

Debatten om digital suveränitet missförstås ofta som en önskan om protektionism eller isolationism. Inget kunde vara mer felaktigt. Som ÖB klokt påpekade finns det inget motsatsförhållande mellan ett starkt nationellt försvar och internationella samarbeten – tvärtom. För att vara en stark och trovärdig allierad måste vi ha kontroll över vårt eget hus. När vi har en egen förmåga att lita till minskar utrymmet för andras utpressning och därmed ökar förutsättningarna för att vi kan vara öppna gentemot andra.

Digital suveränitet handlar om valfrihet. Det handlar om att säkerställa att kritiska data och samhällsbärande system kan driftas, utvecklas och skyddas under europeisk jurisdiktion och kontroll. Det handlar om att bygga en europeisk kapacitet som gör oss till en jämbördig partner, snarare än en klient eller vasall, i det globala teknologiska landskapet.

Med den nya cybersäkerhetslagen (NIS2) som trädde i kraft i januari 2026 skärps kraven ytterligare. Ledningsgrupper måste nu ha full insyn i sina leverantörskedjor. Risk handlar inte längre bara om tillgänglighet, utan om rådighet. Vem håller i nycklarna till våra mest kritiska system när krisen kommer?

Sverige har en stolt tradition av ingenjörskonst och samverkan. Vi har historiskt byggt system som klarar ”stormakters” krav genom att samla stat och näringsliv kring gemensamma mål. Initiativet till ett nationellt näringslivsråd är ett utmärkt steg i denna riktning. När det gäller digitalt ledarskap har vi ett arv att förvalta och utveckla.

För att bygga ett robust civilt försvar måste vi våga ställa de svåra frågorna om var vår data lagras och vem som bestämmer över den.

Den tydlighet som Rikskonferensen 2026 uttryckte är viktig. Den klargör ett ansvar för oss alla. Vi är i dag redo att vara den trygga, långsiktiga europeiska partner som svenskt näringsliv och offentlig sektor behöver för att navigera i denna nya verklighet. Låt oss fortsätta dialogen om hur vi tillsammans säkrar Sveriges digitala framtid med den suveränitet den kräver.

Mattias Åström, grundare och VD, evroc – The European Cloud