Henrik Vinge, vice partiledare för Sverigedemokraterna och ordförande i justitieutskottet var på plats i Davos under årets upplaga av Världsekonomiskt forum, där mycket handlade om Donalds Trumps anspråk på Grönland och tullhot mot Sverige och andra europeiska länder.
Henrik Vinge (SD) anser att Europa under de här dagarna visade att man kunde enas och dra en gemensam gräns.
”Man är kapabel att enas bakom de grundläggande principerna och man är beredd att stå upp mot USA i ett läge där de går över gränsen. Det gav mig hopp och en känsla av tillförsikt att vi kan ta oss ur den här tiden med en bibehållen ordning, där vi fortsatt kan värna en regelbaserad världsordning. En ordning där demokratiska länder kan lösa konflikter utan att ta till våld”, säger Henrik Vinge (SD).
Bland andra utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har efter USA:s anspråk på Grönland lyft att det kan vara läge att reformera beslutsfattandet i EU, så att exempelvis fler beslut kan fattas med enkel majoritet och på så sätt få ett mer handlingskraftigt EU.
Henrik Vinge (SD) vill värna och stärka EU-samarbetet när det gäller exempelvis försvarssatsningar, men tycker i nuläget att man ska gå försiktigt fram.
”Vi behöver naturligtvis omvärdera en hel del saker kring relationerna till andra länder, relationerna till USA, samarbetet i Europa. Men vi kan inte lättvindigt ge upp vår nationella suveränitet. Jag tror att man behöver uttömma de möjligheter som finns att faktiskt kunna få ett effektivt beslutsfattande inom Europa innan man på allvar börjar diskutera att ge upp den typen av nationell suveränitet. För det skulle få väldigt stora konsekvenser på andra områden också”, säger Henrik Vinge.
På vilket sätt har den senaste tidens händelser fått Sverigedemokraterna att omvärdera er syn på Trump-administrationen?
”Det är väl helt uppenbart att den utveckling som har skett i USA, den visar att den här Trump-administrationen, den infriar inte på något sätt de löften som jag tror att många personer som har politiska åsikter högerut hade hoppats på. Många såg det här som någon sorts revansch mot woke och vänsterkrafter, som hade dominerat i ett par decennier. Man ville se en uppgörelse med olika typer av vänsterpolitik. Det fick man kanske i viss mån, men det man också fick, det var en oförutsägbarhet och ett USA som inte längre är berett att ta det ansvar som alla andra förväntar sig att de ska ta. Det, sammantaget, tror jag att väldigt få känner sig nöjda med”, säger Henrik Vinge (SD).
I november i fjol publicerades den amerikanska nationella säkerhetsstrategin. I den del som handlar om Europa lyfts det växande inflytandet från ”patriotiska europeiska partier” fram som något som ger anledning till stor optimism”. Det står även att USA:s mål bör vara att ”hjälpa Europa att korrigera sin nuvarande kurs”.
Tolkar du det som att SD är ett av de partier man syftar på?
”Jag har inte fått några indikationer på att Trump-administrationen hyser den typen av känsla gentemot oss. Jag har aldrig stött på någon sådan kommentar från dem, att de skulle vara nöjda med våra framgångar. Så jag tror inte att det gäller oss”, säger Henrik Vinge (SD).
Om Trump-administrationen skulle ge SD stöd inför valet på något sätt, skulle ni välkomna det?
”Jag tycker inte att den amerikanska administrationen ska lägga sig i det svenska valet, oavsett vilket parti man väljer att stödja. Och det tror jag faktiskt inte att de kommer göra”, säger Henrik Vinge (SD).
Han fortsätter:
”Jag är inte säker på att de känner så inför oss givet att vi är så kritiska mot hur de agerar just nu.”
Liberalernas låga väljarstöd
I Ekots senaste opinionsmätning fick Liberalerna 1,4 procent av väljarstödet, långt från fyraprocentsspärren till riksdagen. Henrik Vinge (SD) tycker att det låga väljarstödet ger SD anledning att fundera kring hur det ska gå att säkra en majoritet efter valet i höst.
“Rent praktiskt har det i varje fall hittills varit så att alla fyra partier har behövts för att kunna få en majoritet. Det har ju varit analysen åtminstone sedan 2022”, säger Henrik Vinge (SD).
Är det ett läge där ni behöver hjälpa Liberalerna att komma över fyra procent?
”Jag skulle inte utesluta det”, säger Henrik Vinge (SD).
Finns det en tidpunkt under våren eller sommaren då Tidöväljare borde börja fundera på det där, kanske ge upp om Liberalerna, om deras siffror inte tar sig?
”Det finns en tidpunkt när man kommer att behöva fatta det beslutet. Men vilket beslut man ska fatta tycker jag är lite tidigt att säga”, säger Henrik Vinge (SD), som menar att man inte ska dra för hårda slutsatser utifrån hur siffrorna ser ut i januari med flera månader kvar till valdagen.
”Men visst, naturligtvis är det så att de här frågorna hamnar på bordet givet opinionsläget, och vi kommer att behöva diskutera dem”, säger Henrik Vinge (SD).
Utvisa eller fängsla alla gängkriminella
För närvarande utreds och förbereds grundlagsändringar som skulle göra det möjligt att återkalla ett svenskt medborgarskap för vissa allvarliga brott, samt en kriminalisering av att delta i ett kriminellt gäng. Sverigedemokraterna vill utvisa eller fängsla alla gängkriminella, vilket Henrik Vinge presenterade innan jul.
Hur det ska gå till att avgöra vem som är gängkriminell har Henrik Vinge (SD) inget rakt svar på. Han säger att det måste vara rättssäkert, och att det finns behov av gränsdragningar för att avgöra det.
“I praktiken är det inte i första hand så att man ska avgöra om en person är gängkriminell, utan huruvida handlingen har varit ett led i en gängkriminell verksamhet eller en del av ett organiserat förfarande”, säger Henrik Vinge (SD).
För SD är det viktigt att en bred krets av möjliggörare runt de kriminella inkluderas, exempelvis personer verksamma i den kriminella ekonomin.
”Det är det [den kriminella ekonomin, red anmärkning] som driver allting. Det möjliggörs av momsbedrägerier, välfärdsbedrägerier telefonbedrägerier. Man använder sig av internet, man använder sig av Posten. Man använder vanliga tjänster, men man gör det för sin kriminella verksamhet. De måste vi kunna komma åt om vi på allvar vill stoppa gängbrottsligheten.”
Henrik Vinge vill även se åtgärder som rör anhöriga till gängkriminella, exempelvis att nära anhöriga till gängkriminella alltid ska få sin deklaration granskad av Skatteverket.
“Ett annat sätt att sätta tryck på gängen skulle vara genom närstående och det sociala nätverket. Alltså att familjen runt en gängkriminell upplever att jag får min deklaration granskad, det blir struligare för mig när jag ska växla pengar och så vidare. Det innebär att familjen och människorna runt de gängkriminella får incitament att försöka säga nej. Vi vill inte ha dig i gängkriminalitet för du förstör för oss”, säger Henrik Vinge (SD), som tillägger att det måste ske på ett rättssäkert sätt.
Vill se fortsatt sänkt matmoms
När finansminister Elisabeth Svantesson (M) gästade lördagsintervjun sa hon att matmomsen sannolikt kommer att höjas igen när den här tillfälliga sänkningen från den 1 april 2026 som Tidöpartierna kommit överens om löper ut den 31 december 2027. Ett besked som Henrik Vinge (SD) reagerade på.
”Jag har invändningar mot att finansministern säger att det troligen blir så att matmomsen höjs. Jag delar inte den uppfattningen. Det troliga är att matmomsen förblir låg, eller kanske sänks ytterligare. En rimlig utgångspunkt är att människor ska ha råd att köpa mat. En rimlig utgångspunkt är att vi inte ska höja skatten på mat. Det är visserligen sant att Sverige kommer att behöva investera i försvaret de kommande åren. Det kommer att kosta och vi kommer att behöva prioritera”, säger Henrik Vinge (SD)
Innebär det här att om ni får bestämma så kommer den lägre momsen på mat att ligga kvar efter 2027?
”Ja, vår uppfattning är att vi bör prioritera att spara in pengar på andra saker snarare än att höja skatten på mat. Så ja, vi anser inte att momsen på mat ska höjas.”
Är det här ett tidigt vallöfte från SD?
”Ja, vi anser att matmomssänkningen bör ligga kvar”, säger Henrik Vinge (SD).
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Fredrik Furtenbach
Producent: Johanna Palmström
Tekniker: Susanne Martinsson och Heinz Weninn
Intervjun spelades in torsdagen 29 januari 2026.