share-arrowDela
unsaveSpara
expand-left
helskärm
Socialminister Jakob Forssmed (KD). Foto: Lotte Fernvall
Jakob Forssmed (KD) har som anhörig sett psykisk ohälsa på nära håll.
Och i rollen som socialminister ser han stora brister i psykiatrin.
– Jag har själv upplevt de mörka stråk som kan träda in i livet.
- Jakob Forssmed betonar vikten av att ta psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet på stort allvar och har arbetat för att utveckla psykiatrin genom en nationell strategi.
- Trots reformer och insatser visar statistik från Folkhälsomyndigheten att psykisk ohälsa ökar, vilket indikerar att psykiatrin fortfarande har otillräcklig kapacitet och kräver förbättringar.
- Jakobs Forssmeds framtida mål inkluderar införandet av en reform för att förbättra samverkan mellan psykiatri och beroendevård samt korta ner vårdköerna.
Läs mer
I höst är den fyraåriga mandatperioden över.
Jakob Forssmed (KD) ser tillbaka på tiden som socialminister och säger att han är stolt över att regeringen tagit frågorna om psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet på stort allvar.
Och det finns flera anledningar till att ministern har just dessa frågor högst upp på sin dagordning.
– Vi har jobbat stenhårt med psykiatrin, suicidprevention, med att ta fram en nationell strategi och medel för att motverka psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet, säger han.
Trots det självutnämnda framgångsarbetet visar statistiken att det finns mycket kvar att göra.
En ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att allt fler mår dåligt.
Ministern: För liten kapacitet
Under de senaste åren har flera allvarliga våldsdåd inträffat där gärningspersonen haft kontakt med psykiatrin och historik av psykisk ohälsa.
expand-left
helskärm
Foto: Lotte Fernvall
Ett sådant exempel är mordet i Boden.
Jag intervjuade gärningsmannens mamma som berättade att hon kämpat för att hennes son skulle få vård – men han blev aldrig hjälpt. Ska det verkligen vara på det sättet?
– Nej, det ska inte vara på det sättet. Utan att göra en analys av vad som gått fel i enskilda fall, så är det uppenbart att psykiatrin har en allt för liten kapacitet.
När kommer det förändras?
– Redan i år, hoppas jag. Vi behöver utveckla psykiatrin. Vi jobbar med detta just nu och försöker få till fler mellanvårdsformer – så att personer inte lämnas vind för våg som det kan bli nu.
FAKTAHit kan du vända dig om du mår dåligt
- SOS Alarm 112
Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112. - Mind Självmordslinjen 90101
Stödlinje för personer med tankar på självmord. Öppen dygnet runt.
Tel: 90101.
Chatt: chat.mind.se - Vårdguiden 1177
Sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning. Tel: 1177
www.1177.se - Vårdguiden – Hjälplinjen
Tel: 0771-22 00 60, alla dagar kl 13–22.
www.1177.se/Om-1177/Om-Hjalplinjen/ - Jourhavande präst
Tel: 112, alla dagar kl 21–06
Svenskakyrkan.se/jourhavandeprast - Jourhavande kompis
Tar emot samtal från barn och unga upp till 25 år. Chattjour vardagar kl 18–21, helger kl 14–17.
https://www.rkuf.se/fa-stod/jourhavande-kompis/ - Jourhavande medmänniska
Tel: 08-702 16 80, alla dagar kl 21–06. - Bris, Barnens rätt i samhället
Tel: 116 111, alla dagar kl 14–21.
Vuxentelefon: 0771-505050, vardagar kl 9–12
Chatt, alla dagar kl 14–21: http://www.bris.se - Spes – suicidprevention och efterlevandes stöd
Tel: 08-34 58 73, telefonjour varje dag 19–22.
spes.se - Rädda Barnens stödlinje
Har du flytt till Sverige? Är du ung? Vill du prata med någon? Rädda Barnens stödlinje svarar på arabiska, dari, pashto, somaliska, tigrinja, svenska och engelska. Även för föräldrar.
Telefon: 0200-77 88 20. Alla dagar kl 15–18. - Pratamera.nu
Få råd, stöd och behandling av våra specialister på psykisk ohälsa. Hos Pratamera kan du snabbt få hjälp med ditt mående vid chatt, video och terapiprogram (KBT) av legitimerade psykologer och psykoterapeuter.
Kostnadsfritt om du är under 20 år, annars 250 kr per besök (frikort gäller).
Läs mer och boka tid
Webb: Pratamera.nu - Suicide zero
Här kan du få fakta och råd om självmord: https://www.suicidezero.se/fakta-rad
Läs mer”Alla har känt utanförskap”
Forssmed har som anhörig upplevt psykisk ohälsa på nära håll.
– Jag har erfarenhet av personer som har både olika typer av psykiatriska funktionsnedsättningar, psykisk sjukdom och psykisk ohälsa.
Jämfört med övriga världen har Sverige hög andel ensamhushåll, 41 procent.
I nationella folkhälsoenkäten svarade var femte svensk att hen alltid eller ibland besväras av ensamheten.
Unga män och äldre kvinnor tycks värst drabbade, men problemet tycks också stort bland arbetslösa och funktionsnedsatta.
Jakob Forssmed har varit en av de ofrivilligt ensamma.
– Jag tänker att det är allmängiltiga erfarenheter som människor ganska omedelbart kan känna igen sig i. Alla har någon gång känt känslan av utanförskap, ensamhet och att inte vara efterfrågad.
Fick du den vård eller stöd du behövde?
– Min upplevelse av ensamhet ligger långt bak i tiden. Då pratade vi om ensamhet på ett helt annat sätt i samhället, nämligen nästan inte alls. Så jag tycker att det är väldigt bra att vi jobbar för att avstigmatisera frågan och lyfta diskussionen om ensamhet.
expand-left
helskärm
Foto: Lotte Fernvall
Han fortsätter:
– Jag har inte varit ensam på det sättet som jag tror att många i vårt samhälle har varit eller är. Jag har haft det väl förspänt i det avseendet, men jag har upplevt de mörka stråk som kan träda in i livet.
Vad säger du till dem som behöver kämpa för att få vård och stöd?
– Vi ser er kamp och vi arbetar för att underlätta för er.
Stort arbete framåt
När Forssmed blickar framåt finns ser han ett stort arbete framför sig:
Långa vårdköer måste bli ännu kortare. En naturlig övergång mellan ungdom- och vuxenpsykiatrin måste existera – och antalet vårdplatser ökas.
– Det finns mycket som vi inte hunnit med, men jag är glad över att ingen regering någonsin har satsat så mycket på det här området som vi har gjort.
Känner du att du åstadkommit verklig förändring i människors vardag?
– Ja, vi har satsat rekordmycket på att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. Att behöva vänta i kön kan vara förödande, så det är något som gör skillnad i människors liv och kan verka preventivt. Dessutom har vi fått myndigheter att arbeta med frågor som rör psykisk hälsa och suicidprevention samt arbetar förebyggande för att färre ska förlora en bror, en syster, en arbetskamrat eller vän i självmord.
expand-left
helskärm
Foto: Lotte FernvallPolisen får inte veta
2027 vill ministern få en helt ny reform på plats – en samsjuklighetsreform.
Den handlar om att personer som lider av psykisk ohälsa och missbruk lättare ska få vård.
– I dag kan dessa personer bollas runt mellan olika instanser, trots att vi vet att problemen sammanfaller. En del personer med psykiatrisk problematik självmedicinerar och droger kan utlösa psykoser.
Det är även standard att regioner ansvarar för den psykiatriska vården och att kommunerna ansvarar för beroendeproblematik.
– Det där funkar inte. Därmed behöver vi även se över reglerna och reglerna för sekretess. Det finns fall där polisen hittar en person som befinner sig i psykostillstånd eller annan situation där verklighetsuppfattningen är rubbad.
– Polisen hjälper då personen till psykiatrin där den blir inskriven. Men kort därpå kan personen lika gärna vara utskriven utan att polisen får reda på det.
– Så ska det inte få fungera.