Inflationen tog fart hösten 2021 och nådde sin topp i december 2022, då den årliga inflationstakten översteg 10 procent.
En viktig förklaring var de kraftiga prisrörelser som följde efter Rysslands invasion av Ukraina. Efter räntehöjningar och förändrade omvärldsfaktorer har prisökningstakten därefter sjunkit tillbaka.
Det skriver Svenska Dagbladet.
MISSA INTE: Då är du fattigpensionär: “En tydlig markör”
Högre inflation: Elpriset är boven
I slutet av 2025 låg inflationen enligt KPIF-måttet på 2,1 procent. Det var lägre än väntat och endast en tiondel över Riksbankens inflationsmål. KPIF är det mått som Riksbanken använder och visar inflationen med fast ränta, vilket innebär att effekterna av ränteförändringar rensas bort.
SEB pekar på att tillfälligt högre elpriser, till följd av kallt vinterväder i Europa, bidrar till att hålla inflationen uppe på kort sikt. Samtidigt bedömer banken att elpriserna kan falla längre fram under våren.