Debatt Kan du odla mat i en kris om du inte kan köpa frö i trädgårdsbutiken?

Att fröodla innebär att odla från frö till frö, det vill säga odla sitt eget frö så att hela cirkeln sluts. En ovärderlig kunskap som var vanligare förr. Enligt FORs rapport Fritidsodlingens omfattning 2024 finns det cirka 5 miljoner fritidsodlare i Sverige i dag.

Men hur många av dem kan fröodla, från frö till frö? De flesta av dem betraktar frö som en engångsprodukt och behöver köpa nytt frö varje år. Vad händer då om krisen kommer?

Fröodling är biologisk mångfald i praktiken

I föreningen Sesam fröodlar vi fortfarande köksväxter i bevarandesyfte och vill sprida kunskap om fröodling som hantverk. Få fröodlar allt men alla kan fröodla något. Fröodla kan man göra av många olika skäl; en del fröodlar för att det är ger bra beredskap och livsmedelsresiliens. Andra för att det är ett sätt att spara pengar på. För att skapa kretslopp som självhushållare. Eller för att få bättre kvalitet på fröerna, eller ett bättre lokalt anpassat frö. En del fröodlar för att det är roligt; för att få en större härligare mångfald än fröfirmornas begränsade sortiment, andra fröodlar för att bevara fina gamla sorter för framtiden.

Alla skäl är lika viktiga. Fler behöver lära sig fröodla nu och det är bråttom. Klimatkrisen är redan här.

I dag odlas många av fröerna av enstaka globala fröfirmor i varma länder som Indien och Portugal, länder som sannolikt inte lämpar sig för fröodling i framtiden p.g.a. bränder och översvämningar. Ett skört och sårbart system för global matproduktion. Var ska vi då få vårt frö ifrån? Hur ska vi då kunna odla mat?

Fröodling är biologisk mångfald i praktiken: att vi ska ha tillgång till många olika namnsorter. En stor glädje för både matentusiaster och trädgårdsälskare. Men att fröodla handlar om så mycket mer än frön; det är att hålla liv i vårt kulturarv, öka vår livsmedelsberedskap, bevara äldre sorter för att i framtiden kunna använda dem för att ta fram nya sorter. För att vi ska ha något att äta i framtiden. Att kunna fröodla i bevarandesyfte så att gamla värdefulla sorter fortsätter finnas och ha kvar sina förutsägbara egenskaper är viktigt. Inte för att vi är nostalgiska bakåtsträvare som tycker att allt var bättre förr utan för den långsiktiga hållbarhetens skull, för att de gamla sorterna har en bredare genetisk bas som behövs för att vi ska kunna ta fram nya sorter. Klimatförändringarna ställer nya krav på oss som odlare, kanske behöver vi sorter som tål saltvatten, extrem hetta eller har tjockare skal för att freda sig mot skadedjur. Eller sorter med kortare utvecklingstid eller stadigare växtsätt för att stå emot skyfall eller storm.

Kan du odla mat i en kris om du inte kan köpa frö i trädgårdsbutiken? Att kunna fröodla är matberedskap i praktiken, om du vet hur man gör.

Bevarandet av sorter och bevarandet av kunskap hänger ihop. Fröodling är ett praktiskt hantverk som inte bara går att teoretiskt läsa sig till i böcker. Att fröodla är som att lära sig cykla, simma, sticka eller baka bröd … Att enbart läsa sig till färdigheten går inte. Du behöver göra, inte bara läsa. Och det är dags att börja nu. Så vad väntar du på? Odla din beredskap; börja fröodla.

Jasmine Waara, ordf föreningen Sesam, ålderman målla & spenat

Catrine Jonsson, vice ordf föreningen Sesam, ålderman chili & paprika

Börje Borgström, ålderman beta & mangold

Matti Leino, ålderman palsternacka & sädesslagen

Annika Carlsson, ålderman bondböna

Ismahni Björkdotter, ålderman morot

Olle Johansson, ålderman kål, kålrot & rova

Florian Maindl, ålderman rädisa & rättika

Marianne Käfer, ålderman sallat, cikoria & endiver

Hildegard Nufer, ålderman krydd- & medicinalväxter

Britt-Marie Andersson, ålderman svartrot, haverrot & rotkardborre

Helena Taivassalo, ålderman lök & klyftlök

Henrik Norbeck, ålderman majs

Pernilla Almgren, ålderman bladpersilja & rotpersilja

Cecilia Andersson, ålderman potatis

Susanne Arvidsson, ålderman ärter

Lina Hirsch, ålderman övriga baljväxter

Monica Larsson, ålderman tomat & trädgårdsböna