PÅ SENARE ÅR HAR konceptet med kortare arbetsveckor väckt stort intresse internationellt. Studier från länder som Tyskland, USA, Nya Zealand och Storbritannien visar lovande resultat i form av förbättrat välmående och ökad effektivitet, sedan arbetstiden kapats med upp till 20 procent. 

Men hur fungerar konceptet i Sverige och Norden, där arbetsmarknaden och organisationskulturen ser annorlunda ut?  

Nu finns svaret i form av en svensk-norsk pilotstudie. Forskare har under en halvårsperiod studerat elva verksamheter inom privat, offentlig och ideell sektor som kortat arbetstiden och infört fyradagarsvecka. 

Resultaten bekräftar tidigare forskning, och tyder på att kortad arbetstid leder till goda, genomgripande förändringar. En jämförelse av deltagarnas skattningar före och efter arbetstidsförkortningen påvisar klara förbättringar vad gäller stress, sömn, hälsa och allmänt välbefinnande. 

Fyradagarsveckan ger mer tid till fritidsaktiviteter, familj och vänner, och bättre balans i det berömda livspusslet. Enbart vetskapen om de kortare arbetsperioderna är något som bidrar till bättre ork under arbetsdagen, framgår det. 

”En busschaufför kan inte köra bussen fortare eller oftare under fyra av veckans dagar, för att sedan vara ledig den femte.”

”Vi kan dessutom påvisa att medarbetare blivit lyckligare”, säger forskningsledaren Lena Lid Falkman som är universitetslektor vid Karlstads universitet och lett studien med forskarkollegan Siri Jakobsson-Store.

Studien pekar vidare på att det är fullt möjligt för verksamheterna att nå och bibehålla sina mål, trots färre arbetade timmar. Varken budget, omsättning eller leverans tycks bli lidande. En förutsättning är gott ledarskap, och att arbetet organiseras i riktning mot ökat ansvarstagande, tätare samarbete och smarta prioriteringar inom team och organisationer.  

”Genom detta fokus, reduceras de mindre värdeskapande aktiviteterna, som onödiga möten eller resor”, heter det i studien som framhåller att minskad arbetstid inte nödvändigtvis medför minskad produktivitet. 

I snitt ökade medarbetarna sin upplevda arbetsförmåga med tio procent och produktiviteten med 13 procent efter införandet av den kortare arbetstiden. 

Ett par chefer noterar att klagomålen från de anställda blev färre under försöksperioden, något de kopplar till att tiden för fika och prat vid luncherna gick ner. 

Men allt är inte solsken. De kortare luncherna och rasterna har minskat den sociala samvaron inom vissa verksamheter, något som i sin tur kan påverka arbetskultur och sammanhållning negativt. Det är inte heller säkert att mer ledig tid upplevs som positivt av medarbetare utan fritidsintressen. 

Fyradagarskonceptet kan dessutom vara svårt eller omöjligt att tillämpa för vissa yrkesgrupper. En busschaufför kan inte köra bussen fortare eller oftare under fyra av veckans dagar, för att sedan vara ledig den femte. 

Det finns också en grupp som haft svårt att minska sin arbetstid, och det är cheferna. Flera av dem berättar om ett ökat tryck vad gäller schemaläggning och ansvar för att verksamheten ska fungera, vilket gjort det knepigt att få loss lediga timmar och särskilt en hel ledig dag. I något fall har arbetstidsförkortningen till och med inneburit mer jobb för chefen.

En av cheferna vittnar dock om att den kortade arbetstiden kan användas som argument vid fördelningen av uppgifter och ärenden, vilket fått arbetet att flyta bättre. 

Lena Lid Falkman menar att trycket på cheferna kan vara övergående, och ser det inte som osannolikt att cheferna i högre grad får skörda frukterna av den förkortade arbetstiden längre fram, när arbetssättet satt sig mer. 

”Samtidigt ser vi alltså redan att arbetsförmågan och arbetstillfredsställelsen höjs som helhet. Fler motiverade, glada och pigga medarbetare är rimligtvis något som även gynnar chefens arbete”, säger hon. 

Idén om förkortad arbetstid har kritiserats av Svenskt Näringsliv. Om arbetstiden sänks från 40 till 35 timmar per vecka måste var och en av oss förlänga arbetslivet med nästan fyra år innan vi får gå i pension, annars går den samhällsekonomiska kalkylen inte ihop, enligt Svenskt Näringsliv som stödjer sig på siffror från OECD och Pensionsmyndigheten. 

Lena Lid Falkman kommenterar: 

”Jag är inte nationalekonom, och vill egentligen inte yttra mig i frågan. Men jag har också läst LO:s och Konjunkturinstitutets rapporter, och konstaterar att de olika organisationerna drar olika slutsatser om hur arbetstidsförkortningar påverkar BNP. Läget verkar svårbedömt. Men om vi nu ska arbeta längre upp i åren, borde vi ju också säkerställa att människor orkar.” 

Fakta om studien 

Samarbete mellan forskare från Karlstads universitet och internationella akademiska miljöer, 4 Day Week Global, The Rework och Pace Lab. 

Forskarna har följt nio svenska och två norska verksamheter under sex månader efter införande av kortare arbetsveckor. Bland verksamheterna ingick bland annat konsultföretag, energibolag, vårdenheter och kommunala förvaltningar. De två vanligaste modellerna i studien var fyra dagars arbetsvecka alternativt sex timmars arbetsdagar. 

Som underlag för utvärderingen finns en organisationsenkät, två medarbetarenkäter, en dagboksstudie med 31 medarbetare samt 77 intervjuer i åtta verksamheter.
Enligt forskarna bör resultaten tolkas med försiktighet och ses som indikatorer på möjliga samband: ”ytterligare forskning behövs.”