Mag- och tarmförbundet hävdar att Socialstyrelsen ”mörkat” expertgruppers bedömningar i framtagandet av screeningrekommendationerna för tarmcancer. Den bilden är vilseledande och bortser från hur myndighetens beslutsprocess faktiskt fungerar.

Socialstyrelsens modell för att bedöma screeningprogram är sedan länge etablerad, den är stegvis och transparent. Modellen bygger på 15 kriterier, tio vetenskapliga och fem organisatoriska som samtliga värderas innan en rekommendation kan ges. Kliniskt sakkunniga värderar underlaget för de vetenskapliga kriterierna där etik ingår. Därefter gör Nationella screeningrådet en helhetsbedömning när underlag för samtliga kriterier finns framtagna.

Det är denna sammanvägda bedömning som ligger till grund för Socialstyrelsens beslut.

Ansvar och transparens i fokus

Sakkunniggruppens utlåtande är en viktig del av processen men inte den enda. Att en expertgrupp som fokuserar på de vetenskapliga kriterierna landar i en viss slutsats betyder inte automatiskt att myndigheten bör fatta samma beslut när samtliga kriterier vägs samman. Det är inte bristande öppenhet utan ansvarsfullt beslutsfattande.

När det gäller transparens har Socialstyrelsen följt sin ordinarie process. Rekommendationen publicerades som remissversion mellan september och november 2025, vilket gav alla intressenter möjlighet att lämna synpunkter. Slutversionen publicerades i december 2025 tillsammans med tillhörande bilagor. Beslutsunderlaget är offentligt och möjligt att granska. Att påstå att information har ”gömts undan” saknar stöd i den faktiska processen.

Socialstyrelsens bedömning av åldersspannet för tarmcancerscreening grundar sig på bästa tillgängliga kunskap. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har på Socialstyrelsens uppdrag granskat det vetenskapliga underlag som ligger till grund för EU:s rekommendationer. SBU bedömer att det är osäkert i vilken omfattning en utökad screening till personer mellan 50 och 59 år i Sverige skulle minska dödligheten i tarmcancer.

Beslutet att inte rekommendera en sänkning av startåldern just nu innebär inte att frågan är avslutad


Osäkerheten beror bland annat på att studierna inte alltid är relevanta för svenska förhållanden och att viktiga utfall för bedömning av den övergripande nyttan saknas. Denna typ av nyanserad analys är avgörande när beslut fattas om screening av stora grupper utan symtom.

Under ständig uppföljning 

Socialstyrelsen är fullt medveten om att fler yngre får diagnos tarmcancer och följer utvecklingen noggrant.

Beslutet att inte rekommendera en sänkning av startåldern just nu innebär inte att frågan är avslutad. Regeringen har nyligen gett Socialstyrelsen i uppdrag att stärka och utveckla screeningprocessen, systematiskt följa upp implementeringen per region och befolkningsgrupp. Rekommendationerna kan och ska uppdateras när kunskapsläget förändras.

Beslut om nationella screeningprogram är komplexa. Att beskriva en genomarbetad och transparent process som ”mörkande” riskerar att undergräva förtroendet för både myndigheten och de många experter och beslutsfattare som bidrar med sina bedömningar. Socialstyrelsens uppdrag är att värna en kunskapsbaserad, jämlik och effektiv vård i hela landet, ett uppdrag som vi tar på allra största allvar.