I ett industriområde i Märsta utanför Stockholm har tioåriga Murad bott i snart två års tid, tillsammans med sina föräldrar och tre syskon.
– Vissa helger kan jag åka med min pappa och köpa fika om vi har pengar till det. I somras spelade vi fotboll några gånger, annars finns det nästan inget att göra här.
Eftersom Migrationsverket inte vill släppa in oss i lokalerna så får vi ta skydd från kylan och stormen, i en bil på parkeringsplatsen mittemot.
Foto: Ali Lorestani
Murad växte upp i Norberg, men mitt under vårterminen i tvåan tvingades han lämna sina vänner och flytta hit till Arlanda hotellby i väntan på att deras utvisningsbeslut skulle verkställas.
– Jag var i skolan när de berättade för mina föräldrar att vi skulle flytta. Vi fick två veckor på oss att packa alla saker. Jag är fortfarande ledsen, men jag kan inte göra något åt det.
Fram till att han var åtta kände han sig trygg och fri, så är det inte längre. De bodde i en egen lägenhet och kunde laga vilken mat de ville, nu bor sex personer inklämda i två små rum med tre våningssängar. I februari ska Murad få ett till syskon.
– Vi bodde jättefint och kunde bestämma när och vad vi ville äta. På kvällarna brukade jag träffa mina vänner och spela fotboll, men nu får vi inte bestämma någonting själva.
Murad känner sig otrygg på återvändandecentret i Märsta där han har bott i snart två års tid.
Foto: Ali Lorestani
Nu bor Murad tillsammans med över 50 andra barn och ungdomar, majoriteten är precis som han – yngre än 13 år gamla.
Alla har, eller väntas snart få, ett utvisningsbeslut precis som Murad. Enligt Rädda Barnen påverkas barn negativt av att bevittna våldsamma situationer på boendet och många lever i rädsla för att plötsligt utvisas.
– När gränspolisen kliver in för att verkställa en utvisning är det ju oftast någonting som kan ske mot en persons vilja. Det har skapat en enorm rädsla över att inte veta om det är barnets tur nästa gång, säger barnpsykologen Josefine Paulsen på Rädda Barnen.
Rädda Barnen berättar att många av de över 50 barn som bor på återvändandecentret i Märsta påverkas negativt av att bevittna våldsamma situationer.
Foto: Ali Lorestani
Murads pappa Mohammed Mahmoud säger att de inte är inlåsta, men praktiskt taget är tvungna att bo här eftersom de inte får jobba och tjäna egna pengar. Han kom till Sverige som politisk flykting 2015 eftersom han levde under hot och förtryck i Etiopien, säger han.
– Vi har ingen kontroll över något här, men vi har inget val eftersom vi kommer dödas om vi åker tillbaka till Etiopien, säger han.
Vakter patrullerar i lokalerna dygnet runt vilket skapar otrygghet snarare än trygghet, förklarar han.
– Om vi uttrycker missnöje med maten till barnen så hotar de med att utvisa oss, säger Mohammed.
Bild 1 av 2
Migrationsverket hyr logi i Arlanda hotellby för att driva återvändandecentret.
Foto: Ali Lorestani
Bild 2 av 2
Boendet som Migrationsverket hyr av Arlanda hotellby, ligger intill en stor väg, mitt i ett industriområde.
Foto: Ali Lorestani
Murad minns en situation som gjort honom rädd, när det uppstod ett bråk mellan kompisens pappa och vakterna.
– En vakt tog tag i honom och tryckte upp honom mot ett fönster. Sen sa en av dem att jag är vakt, jag kan skicka dig till fängelset. Jag visste inte vad jag skulle göra så jag bara stod stilla och jag kunde inte röra på mig.
Ett problem som Josefine Paulsen hos Rädda Barnen pekar på, är att det inte finns någon som granskar Migrationsverkets asylboenden utifrån.
– Vi skulle aldrig acceptera de här villkoren för andra barn, men för de här barnen gör man det av någon anledning vilket strider mot barnkonventionen.
Josefine Paulsen (till vänster), barnpsykolog och Minna Massry (till höger), Rädda Barnens projektledare för verksamheten i Märsta.
Foto: Ali Lorestani
Eftersom centret bara ska vara ett tillfälligt boende är lokalerna inte tillräckligt barnanpassade, enligt Rädda Barnen. Samtidigt finns det ingen gräns för hur länge man kan stanna på ett asylboende. Vissa familjer har varit på boendet i flera år då Migrationsverket av olika anledningar inte kan verkställa utvisningarna.
– En brist som vi har påtalat är säkerheten kopplat till en väldigt brant trappa i anslutning till en matsal där många små barn befinner sig för att inta sina måltider, säger Minna Massry, Rädda Barnens projektledare för verksamheten i Märsta.
I sommar väntas nya EU-regler inom ramen för den så kallade ”migrationspakten” träda i kraft. Det kommer innebära skärpta krav på att alla med utvisningsbeslut i Sverige måste bo på asylboenden.
Migrationsverkets enhetschef Lena Mineur är ansvarig för återvändandecentret i Märsta. Hon menar att centret är en trygg plats för barnen i dag, och till skillnad från Rädda Barnen ser hon möjligheter med migrationspakten.
– Ja, det skulle jag vilja säga. Sen finns det ju alltid utrymme för förbättringar, och jag upplever ändå att när vi går in i pakten så kommer vi att kunna åstadkomma mycket mer som vi i dagsläget inte har hunnit med.
Migrationsverket menar att de följer barnkonventionen och tar extra hänsyn till att barn bor på centret.
– Vi har ju valt att ha barnfamiljerna här för att det är ett bra boende för barn. Alla har ju sitt eget rum med badrum.
Mineur säger att de inför de förändringar som EU-pakten kommer innebära, har inlett en översyn av situationen på boendet och vilka förbättringar som behövs. Det handlar bland annat om att åtgärda säkerhetsrisker för små barn på boendet, säger hon:
– Barngrinden är en sådan säkerhetsbrist som vi vill att hotellet som ansvarar för lokalerna ska åtgärda. Och vi planerar även att införa ett uppehållsrum som bara är till för barn, säger hon.
De våldsamheter som Rädda Barnen och boende vittnar om i samband med att vuxna hämtas av gränspolisen menar Lena Mineur att de inte har makt över.
– Jag förstår att barn kan uppleva det som otäckt att polisen ibland har ärenden här som de verkställer med tvång. Men det är ett samarbete som vi måste ha annars kommer vi att försvåra för polisen.
Bild 1 av 2
Den här dagen snöar det i sidled, det tar en halvtimme att gå till närmaste centrum.
Foto: Ali Lorestani
Bild 2 av 2
Morad och Mohammed Mahmoud flyr snöstormen.
Foto: Ali Lorestani
I dagsläget finns ingen gräns för hur länge man kan bo på ett asylcenter, utan man ska stanna där tills man lämnar landet frivilligt eller med tvång. Hur länge Murad och Mohammed Mahmoud får stanna vet de inte.
– Vi sover allihop tillsammans, för att om de kommer och hämtar oss så vill vi åtminstone utvisas tillsammans, säger pappa Mohammed Mahmoud.
Hur stor chans tror du att ni har att få uppehållstillstånd i det här läget?
– Hoppet är det sista som lämnar människan. Det viktigaste för mig är att mina barn är i säkerhet och de vill stanna i Sverige, så jag kommer göra allt som krävs.
Fakta.Beläggning i Märsta
Totalt 139 av 512 platser är belagda, varav:
Totalt 57 barn.
1 – 3 år: 7 st.
4 – 7 år: 20 st.
8 – 12 år: 18 st.
13 – 17 år: 12 st.
Totalt: 82 vuxna.
18-25: 11 st.
25-30: 14 st.
31-40: 25 st.
41-50: 20 st.
51 – 60: 7 st.
60+ : 5 st.
Antal familjer: 28
Antal verkställbara utvisningsbeslut/öppna återvändandeärenden: 43
Antal Dublinärenden: 29
Antal i överklagandefas: 52
Inväntar första beslut: 24
Källa: Migrationsverket
Fakta.Migrationsverkets mottagande- och återvändandecenter
I dagsläget finns totalt nio återvändandecenter i Sverige. De som bor på återvändandecenter har ett lagakraftvunnet beslut om utvisning eller avvisning, eller ska återföras till ett annat EU-land enligt Dublinregelverket.
Migrationsverket har ansvar för att förse barnen och de andra boende med mat och logi.
Rädda Barnen ansvarar för aktiviteter för barnen ett par timmar i veckan.
Antal platser på återvändandecenter var totalt 1 269 under 2024, med en beläggningsgrad på i genomsnitt 31 procent.
Migrationsverket förbereder för ett nationellt införande av mottagnings- och återvändandecenter för asylsökande, eftersom nuvarande kapacitet inte bedöms räcka till.
Utgångspunkten är att både asylsökande och personer som har fått avslag på sin asylansökan ska bo på Migrationsverkets asylboenden, s.k. mottagningscenter och återvändandecenter, i stället för i eget boende. Lagändringarna som syftar till att öka andelen i Migrationsverkets boenden trädde i kraft den 1 mars 2025. Ändringarna innebär bl.a. att nya asylsökande som huvudregel endast ska ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag under asyltiden om de bor på ett asylboende som de har tilldelats. För asylsökande som redan är registrerade i mottagningssystemet började de nya bestämmelserna gälla den 1 september 2025.
I mars 2024 fick Migrationsverket i uppdrag av regeringen att förbereda för ett reformerat mottagningssystem för asylsökande. Det pågår ett arbete med att förbereda för EU:s migrations- och asylpakt, som träder i kraft i juni 2026.
Källor: Regeringen och Migrationsverket