För att skärpa det straffrättsliga tjänstemannaansvaret föreslår regeringen i en lagrådsremiss att ett nytt brott ska införas, missbruk av offentlig ställning, och att minimistraffet för grovt tjänstefel ska höjas.

Kampen mot korruption, maktmissbruk och otillåten påverkan är en central del i att stärka rättsstaten och att värna vårt fria och öppna samhälle. Sveriges offentliga institutioner, från statliga myndigheter till kommunala nämnder, har stor makt och påverkar medborgarnas vardag. Det är ett enormt förtroende och om den makten missbrukas måste det få konsekvenser.

– De allra flesta tjänstemän och politiker som jobbar i stat och kommun arbetar hårt för att ge god service till medborgarna. De förtjänar respekt, uppskattning och ett starkt skydd mot yttre hot och påverkan. Tyvärr finns det också de som missbrukar sin ställning för egen eller andras vinning. Så får det inte fortsätta. Med ett utökat tjänstemannaansvar stärker vi Sveriges motståndskraft mot korruption och maktmissbruk och medborgarnas förtroende för det offentliga. Hårt arbetande människor betalar inte skatt för att offentliganställd ska missbruka sin position för egen vinning eller för att gynna kriminella, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Förslaget innebär att en ny straffbestämmelse införs i brottsbalken. Brottet tar sikte på alla som med uppsåt bryter mot lag eller annan författning genom att agera, eller låta bli att agera, för att ge sig själv eller någon annan en otillbörlig förmån. Även agerande som syftar till att otillbörligt missgynna någon annan omfattas. Bestämmelsen omfattar både tjänstemän och folkvalda, och agerandet behöver, till skillnad från vad som gäller för tjänstefelsbrottet, inte vara kopplat till myndighetsutövning. Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år. Även ett grovt brott föreslås, med straffet fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år.

För att lagstiftningen bättre ska återspegla brottslighetens allvar föreslår regeringen dessutom att minimistraffet för grovt tjänstefel ska skärpas till fängelse i ett år och sex månader.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 3 juli 2026.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.