Aiham kunde inte vara död. Kunde inte vara en av de tre ihjälskjutna på en frisersalong i Fålhagen.
Khalid Hamze minns paniken. Skräcken.
När han kom hem på eftermiddagen den 29 april fick han höra om skottlossningen. En timme senare insåg han var skotten föll: På frisersalongen där han visste att nära kompisen Aiham just då var och klippte sig.
– Jag ringde och ringde, men fick inget svar. Kanske hade polisen tagit hans telefon? Men jag fortsatte att ringa, ringa, ringa. På natten fick jag veta. Men det var omöjligt, det kunde inte vara han. Jag träffade ju honom samma dag. Man lever i förnekelse först, säger Khalid Hamze.
Nio månader har gått. Intill honom på en bänk i ett omklädningsrum i Gottsunda sitter fyra andra nära vänner till Aiham. Snart är det dags för träning för laget Gottsunda FC där Aiham hade många kompisar. Det var det här laget som kort efter dådet hedrade honom genom att tejpa Aihams namn på sina matchtröjor. Gesten spreds i tv, tidningar och sociala medier.
En av kompisarna på bänken är Saleh Four.
– Hans systrar ringde mig. Jag var på gymmet. De undrade om han var med mig. Men det var han inte, säger han.
En av ledarna i laget och i föreningen är Leyla Afif. Hon står Aihams familj nära och deras mammor är bästa vänner med daglig kontakt. Det var genom sin mor som Leyla fick veta, dagen efter skotten.
– Hon ringde mig på jobbet. Hon grät i panik. ”Det var Aiham”, sa hon bara. Jag fattade inte vad hon menade. ”Aiham är död”, fortsatte hon. Sedan minns jag inte mer, berättar Leyla.
Det blev svart. Nästa minnesbild Leyla har är från Aihams pojkrum. Hon och mamman åkte dit för att dela sorgen med familjen. Här såg Leyla alla Aihams saker och kläder. Och ett anställningskontrakt till nya jobbet på McDonalds.
– Allt blev så overkligt, det gick inte att ta in. Det har varit jättejobbigt, säger hon.
”Jag kände mig så stolt när jag såg min son Isac tejpa Aihams namn med eltejp på 18 matchtröjor. Till och med utländsk media skrev om det”, berättar Leyla Afif, ledare i Gottsunda FC.
Foto: Amanda Lindgren
Alla tre killar som sköts ihjäl på salongen var uppvuxna i Gottsunda. Förutom Aiham, 15 år, var det Omar, 16, och en 20-årig kille, som vi kan kalla ”M”.
En som kände till alla tre är sexbarnspappan ”Said”, som egentligen heter något annat. En januarieftermiddag slår han sig ned vid ett kafébord i Gottsunda centrum. Han hejar på många genom glasrutorna, ler när han ser dem och höjer handen i en vinkning. Saids barn är kusiner till Omar, och det är Omar och hans familj som Said står närmast.
– Min fru ringde och sa bara: ”De har skjutit Omar”. Jag kollade på appen i telefonen där jag kan följa våra barn och såg att en av mina söner var utanför salongen, på mordplatsen.
I desperation gav sig Said iväg med Omars pappa till avspärrningarna på Hjalmar Brantingsgatan. De behövde få veta: Var Omar verkligen död, skjuten?
Nu väcks åtal mot flera som på olika sätt misstänks vara inblandade, en för att ha avlossat skotten.
Foto: Utryckning Uppsala
– Vi var på stan hela natten. Inget fick vi veta. Vi gick till Akademiska, och fick inte veta där heller, fast han måste varit där då. Sedan sa polisen åt oss att vi kunde gå till Röda korsets lokal. Det gjorde vi.
Där på Röda korset fick de beskedet.
– Omar var död. Det var fruktansvärt, att vänta en hel natt utan besked och sedan få veta av polisen. Det var så hemskt.
**
”Swedish bloodbath”, Blodbad i Sverige, skriker rubriken i brittiska Daily Mail ut och berättar om dådet som satt skräck i Uppsala, den anrika universitetsstaden som stod rustad för valborg och vårfest med omkring 100 000 människor på gatorna.
Mediebolag som amerikanska CNN och Qatarbaserade Al Jazeera sänder live från mordplatsen och från polisens presskonferens.
”Inget anständigt samhälle ska acceptera att leva med såna här våldsdåd”, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) när han besökte mordplatsen.
Foto: Adam Wrafter
Trippelmordet i Uppsala på eftermiddagen före valborg blev en världsnyhet.
Foto: Nicklas Kihlberg
Uppsala hamnar för ett par dagar i fokus. De stora nyhetsbyråerna AP och Reuters rapporterar till all världens media om att polisen söker en person som setts försvinna på en elsparkcykel. De refererar också till justitieminister Gunnar Strömmer som kallar händelsen för ”a brutal act of violence”, ett dåd av brutalt våld.
När Eva Bergh pratar med sin dotter i England kort efter skotten på salongen får hon höra att mordet i Uppsala är huvudnyhet i brittisk press. Men för Eva är det redan gamla nyheter. Hon bor nämligen med sin man Gunnar i huset där det skedde.
I dag, nio månader senare, finns känslorna kvar inom henne.
– Jag kommer aldrig kunna glömma det här. Jag bär på obehaget inom mig än i dag, säger hon.
260202 Eva Bergh bor i samma hus som frisörsalongen där trippelmordet 2025 hände. Foto: Adam Wrafter
Foto: Adam Wrafter
Jag kommer aldrig kunna glömma det här
Eva Bergh
Varje gång hon på väg hem går förbi salongen i källarlokalen tänker hon på vad det var som hände där nere, på de drabbade, på dem som driver salongen, på de unga killar som sköts tills döds och allra mest: på deras familjer.
– Jag känner så för föräldrarna. Det verkar ju som att de som dog var oskyldiga barn. Samtidigt vet man så lite om vad som hänt, vi har inget fått veta, säger hon.
Nu stundar åtal och sedan en många veckor lång rättegång och därefter dom. Fem personer misstänks för inblandning: En för att ha avlossat skotten och fyra andra för att på olika sätt ha hjälpt till.
Motivet har polisen hittills inte sagt något om, men teorier om uppgörelser mellan rivaliserande gäng har läckt ut. Likaså att den eller de som egentligen var måltavlor ska ha undkommit, kanske genom att gömma sig på salongens toalett. Flera personer som tidigare varit misstänkta för att på något sätt ha beställt mordet har avskrivits från utredningen och är inte längre misstänkta.
Nio bokstäver över dörren till salongen vittnar om vad som hände här: Bokstäverna LL (Long Live/Länge Leve) följt av offrens initialer.
Foto: Adam Wrafter
Under processen som nu inleds kommer förhoppningsvis bilden av vad som hände och varför att klarna.
– Det har varit så tyst länge och man väntar verkligen på någon form av besked. Det ska bli skönt med ett avslut, säger Eva Bergh.
**
Det är bra fart på fotbollsträningen i nya idrottshallen i Gottsunda. Det är tvåmålsspel och det jublas när något av lagen gör mål.
– Jag vill höra er snacka! Prata med varandra!, ropar tränaren högt ut över planen till de båda lagen när de samlar ihop sig under en kort paus.
Snacka var just vad man gjorde första tiden efter trippelmordet, berättar Aihams kompisar. Chocken, förlusten och sorgen behövde tas om hand. Man behövde prata med varandra.
– Vi hade aldrig varit med om att förlora någon, det var så förvirrande, säger Isac Afif, en av Aihams fotbollsvänner.
20260128 Gottsunda skola
Vi träffar Skeri Aihams fotbollslag som han tränade med ibland.
Foto: Amanda Lindgren
Vi hade aldrig varit med om att förlora någon
Isac Afif
Han och Khalid Hamze pratade mycket med varandra, minns de. Och de besökte mordplatsen och träffade andra som också sörjde.
– Man hittade nya sidor hos sig själv, kände känslor man inte visste att man hade och fick kontakt med människor man inte kände. Det är så vi tagit oss igenom det här, även om det inte varit enkelt, säger Khalid Hamze.
Hur var han, er kompis Aiham?
– Han garvade mycket, och gillade att prata med människor, säger Saleh Faour.
– Han var så rolig, så social och hjälpsam. Och pratglad, fyller Isac Afif i.
– Aiham hade alltid det där leendet, han var så glad, säger Khalid Hamze.
Isac Afif, Saleh Faour, Fayz Badawi minns Aiham med värme. Han var så pratsam och glad, berättar de.
Foto: Amanda Lindgren
När han berättar skiner hans hittills samlade ansikte upp i ett varmt leende. Blicken får den där glimten.
Hur ofta tänker du på Aiham?
– Varje timme. Jag lever i skuld varje dag. Kunde jag gjort något annorlunda? Han frågade mig en gång var han kunde gå och klippa sig. Jag tipsade om det här stället, säger Khalid Hamze.
Även om han och de andra grabbarna vid träningen kände Aiham bäst har de bra koll på Omar också. Fayz Badawi gick med Omar i skolan när de var små.
– Omar hade ännu mer energi än Aiham. Han gillade att skämta och skoja. Och skrattade mycket, berättar han.
Jousef Merdas, Khalid Hamze, Isac Afif, Saleh Faour var alla nära Aiham och kände Omar. De var gädjespridare med mycket energi, säger de.
Foto: Amanda Lindgren
Samma bild ger Said på kaféet i Gottsunda centrum. Omar var glad, social och trevlig. Han gick i ettan på Rosendalsgymnasiet och var duktig i skolan, berättar han.
– Såg han dig här i Gottsunda centrum så gick han aldrig förbi, utan hälsade alltid och kramade om dig. Han var speciell. Alla gillade honom, minns Said.
**
– Vågar jag ens gå och träna? Kommer det att komma hämnd och nya dåd? Så kände nog många av de här killarna efter mordet, säger Leyla Afif vid sidan av planen.
Hon är inte bara ledare i föreningen utan också mamma till Isac Afif, Aihams nära vän, och dessutom även på andra sätt engagerad i ungdomsarbetet i Gottsunda.
Sorgen efter att tre unga killar mördats var bottenlös, beskriver Leyla Afif. Alla tre hade stark anknytning till Gottsunda, där hon är engagerad i ungdomsarbetet.
Foto: Amanda Lindgren
Men den första rädslan skiftades ganska snart mot sorg, beskriver hon. I takt med att det overkliga blev verkligt, att tre unga killar med Gottsundankytning faktiskt skjutits ihjäl, behövde sorgen tas om hand.
– Sorgen var bottenlös. Men livet måste ändå fortsätta. Vi kunde inte bara stänga in oss, utan behövde hjälpas åt för att ge ungdomarna en så normal fritid som det bara gick och för att finnas där för att prata och lyssna, berättar Leyla Afif.
Hon beskriver en samhörighet som spred sig bland de berörda, det räckte med en blick för att man skulle förstå att man delade sorgen.
– Vi har hållit ihop. Vår samhörighet i det här har blivit vår drivkraft, säger hon.
**
Nio månader har gått. Nio månader utan Omar och Aiham och ”M”, det tredje offret.
– Det har varit blandat, upp och ned, säger Jousef Merdas, i omklädningsrummet i Gottsunda när han beskriver tiden.
– Man visste inte vad man skulle ta sig till i början. Men livet rullar på ändå, säger Khalid Hamze.
Varje månad den 29:e postar han ett inlägg på sociala medier om att minnas Aiham. För att påminna världen om honom. Han får inte glömmas.
I början efter trippelmorde levde man i förnekelse, beskriver Jousef Merdas och Khalid Hamze.
Foto: Amanda Lindgren
Nu väntar en period där allt kommer upp på bordet igen, med först åtal och sedan rättegång. Därefter kan det bli överklagan och ny rättegång i hovrätten.
– Att bli påmind kommer att vara jobbigt. Men familjerna måste få den rättvisa de förtjänar, säger Isac Afif.
Ute på planen har han bra spring i benen. Inom kort väntar avgörande matcher för Gottsunda FC:s ungdomar. Livet går vidare. Det kommer en ny match.
För alla de tre pojkarnas familjer, är det dock som att allt har stannat upp. Deras liv har skjutits i spillror.
Över kaffet på Gottsunda centrum beskriver Said hur Omars lillebror tog en bild av Omar och satte i ett halsband runt halsen.
– Han sa att han ville bära honom närmast hjärtat. Hela tiden.
Under onsdagen väntas statsåklagare Andreas Nyberg väcka åtal mot flera personer för inblandning i trippelmordet i Uppsala den 29 april 2025.
Förundersökningen väntas sammanlagt vara på åtminstone 3 500 sidor.
Rättegången planeras att inledas den 18 februari. 28 dagar är avsatta.
Polisen har tidigare lämnat in en rekommendation om att rättegången bör hållas i en säkerhetssal eftersom brotten eller aktörer kan kopplas till nätverksmiljö, gängkontext och pågående konfliktmiljö. ”Därmed bedöms det som möjligt att yttre påverkan mot rättegångens genomförande kan komma att ske” skriver polisen.
Eftersom Uppsala tingsrätt saknar säkerhetssal hålls rättegången i Attunda tingsrätt.
Två andra mål kopplas till trippelmordet. Den huvudmisstänkte är även misstänkt för ett mordförsök mot två personer i Eslöv i april 2025.
En av de misstänkta är misstänkt för en mordbrand i Norrtälje i oktober 2024. Alla händelserna kommer behandlas under rättegången.