Foto: Per Jonson & Veronika Lax/Skogsstyrelsen
– Som generaldirektör har man ett tidsbegränsat förordnande och för min del går det ut den sista februari.
– Det är en stor och öppen fråga. Det finns många engagerade människor, konstellationer, målsättningar och uppfattningar i den svenska älgförvaltningen. Grunden i förvaltningssystemet och tanken är bra. Om svaret avgränsas till Skogsstyrelsens ansvar att bland myndigheter jobba med att förverkliga rådande skogspolitik, så har älgförvaltningen på totalen ändå fungerat hyggligt i meningen att betesskadorna så sakteliga börjat minska, andelen unga tallar utan betesskador har ökat, likaså tallandelen i unga skogar. Det syns också att biologiskt viktiga trädslag såsom rönn, asp, sälg och ek efterhand fått bättre förutsättningar än tidigare.
– Det är långt kvar till målsättningar för andel årsskadad tall, men de senaste åren har det gått åt rätt håll tack vara jägares och markägares insatser. Enstaka år kan resultatet slå både upp och ner beroende på exempelvis hur hård vintern varit, särskilt i norra Sverige. Det är bland annat därför ett så kallat treårsmedel används när betesskador mäts. Hur det blir framåt med betesskadornas utveckling kommer framtiden utvisa, vi på Skogsstyrelsen arbetar fortsatt för att skadorna ska minska för en långsiktigt hållbar situation för skogen, jakten, ekonomin och för hjortdjurens skull.
Det är långt kvar till målsättningar för andel årsskadad tall, men de senaste åren har det gått åt rätt håll tack vara jägares och markägares insatser.
– När det gäller förbättringspotential så behöver dialogen mellan olika intressen öka, likaså förståelsen för varandras situation. Insikt om att maximering av nyttan för det egna intresset riskerar att bidra till att utvecklingen långsiktigt missgynnar allas intressen är viktig. Att öka andelen geografiska områden där så kallad flerartsförvaltning bedrivs är en annat utvecklingsområde.
– En ökad acceptans för satta nu gällande mål är mycket viktig. En utveckling av de foderprognoser som görs är också något som skulle kunna vara bra. Att Äbin genomförs årligen i alla älgförvaltningsområden i stället för, som nu, i snitt vartannat år ger ett ökat instruktionsvärde för skogs- och viltförvaltning. Att älgskötselplaner synkas med de planer som görs för hela älgförvaltningsområden är en annan sak som också kan behöva förbättras. Att tallmarker återbeskogas med tall och att skogsskötseln beaktar vikten av ökad fodermängd är viktigt. Vidare är det värdefullt med en aktiv älg- och flerartsförvaltning med syfte att balansera antalet hjortdjur med fodertillgång och betesskadornas nivåer.
– Extern statistisk expertis har vid upprepade tillfällen granskat Äbin som metod och kommit fram till att inventeringsmetoden fungerar väl och levererar det som den är utformad för att leverera. Min bild är att kritiken mot Äbin är missriktad och egentligen handlar om att man inte är överens om målen.
– Skogen skulle klara sig utan oss människor – det har den gjort i tusentals år. När skogen avverkas är det för att vi vill använda virket för olika nyttor. Hur det ska och får gå till regleras av olika lagar, regler och inriktningar och är en viktig del av skogspolitiken. Skogsstyrelsens uppdrag är att föra ut och förverkliga denna skogspolitik. Sedan början av 1990-talet bygger skogspolitiken på jämställda produktions- och miljömål. Skogsbruket påverkar naturligtvis skogen och dess djurliv. För en del arter är påverkan starkt positiv medan den för andra arter är tydligt negativ.
– Vem som äger skogen har inte någon betydelse för Skogsstyrelsens myndighetsutövning. Skogsvårdslagen gäller för såväl privata skogsägare som för stora skogsbolag och statligt ägda Sveaskog.
– Anpassning till ett förändrat klimat kommer att vara viktig. Det gäller allt ifrån konsekvenserna av mindre snö och tjäle till vilka trädslag som ska användas i skogsbruket och hantering av risker för extrema väderhändelser. Även naturvårdens inriktning och jaktens bedrivande kommer att påverkas.
Missa ingenting – få Svensk Jakts nyheter i din mejlbox
Nyhetsbrevet skickas ut varje vardag.