Publicerad 11 feb 2026 kl 21.24
Kylan har fått elpriserna att skjuta i höjden.
Samtidigt vill EU lägga beslag på de miljarder som svenska elkonsumenter betalat i flaskhalsintäkter.
– Det är oacceptabelt, säger Företagarnas vd Magnus Demervall, som riktar kängan mot regeringen.
Johanna, 50, lever utan el: ”Så skönt”.
Företagarnas vd Magnus Demervall.
Foto: OSKAR OMNE / Företagarna
Öppna bild i helskärm
Energiminister Ebba Busch (KD).
Foto: Magnus Lejhall/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
65 miljarder kronor i flaskhalsintäkter har samlats på hög Svenska kraftnät.
Foto: JOHAN NILSSON / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Just nu behandlar EU-rådet och EU-parlamentets energiutskott ett förslag för att stärka unionens elinfrastruktur.
Förslaget har varit i process i ett par år och det är fortsatt oklart hur kommissionen har tänkt sig detta.
Artikeln i korthet
EU-rådet och EU-parlamentets energiutskott behandlar just nu ett förslag som kan tvinga Sverige betala mer än något annat EU-land för stärkt elinfrastruktur i unionen.
Energiminister Ebba Busch (KD) kallar förslaget ”dåligt”.
Företagarnas vd Magnus Demervall menar att det är regeringen som satt oss i den här situationen – genom att låta Svenska kraftnät arbeta långsamt.
Svenska kraftnät säger att processen i mångt och mycket tar den tid det tar, men att de har växlat upp och att flaskhalsintäkterna kommer att ha använts upp till omkring 2030.
Visa mer
Men det skulle kunna bli så att Sverige ensamt tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för gemensamma EU-projekt, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
Sveriges energiminister Ebba Busch (KD) kallar förslaget ”dåligt” och ”inte okej”, men enligt Företagarnas vd Magnus Demervall är regeringen en del av problemet.
– Regeringen tillåter Svenska kraftnät att vara för långsamma. Om regeringen hade satt hårdare tryck på dem så hade vi kunnat använda mycket mer av de här flaskhalsintäkterna.
De flaskhalsintäkter som Demervall pratar om är de 65 miljarder kronor som samlats på hög hos Svenska kraftnät och som nu riskerar att tas av EU för att förbättra elinfrastrukturen i andra EU-länder.
Riskerar att bli riktigt illa
Enligt Demervall är andra EU-länder bättre på att använda de flaskhalsintäkter som deras medborgare betalar.
– Andra länder gör mer med de här pengarna. Man använder intäkterna för mothandel, man återför pengar till konsumenterna men Sverige har varit försiktiga med det och därmed har de här pengarna byggts på hög i stället för att på ett eller annat sätt komma företag och medborgare till del – vilket de borde ha gjort.
Han säger att flera av deras medlemmar är mycket frustrerade över situationen och att det riskerar att bli riktigt illa: Utan förbättrade överföringsmöjligheter brister effekttilldelningen till företag, vilket gör att de inte kan utveckla och investera – med lägre jobbtillväxt som följd. Både om EU får sin vilja igenom – men också om regeringen inte agerar.
– De här pengarna behövs för att bygga ett robustare elnät och förbättra överföringskapaciteten. Eller återföra resurser till dem som har betalat för flaskhalsintäkterna.
Det yttersta problemet
Demervall säger att små företag dessutom hamnar i kläm och att de ”tar den största smällen”.
– Det är ju det yttersta problemet i det här. Att företag inte kan etablera sig på vissa ställen i Sverige för att det inte finns kapacitet att ansluta dem.
Johan Ulleryd, avdelningschef för anläggningsinvesteringar Svenska kraftnät (SVK) är inte främmande för kritiken.
– Det är klart att det finns en frustration att vi får in fastighetsintäkter i en takt som vi inte kan omsätta. Men vi gör allt för att kunna investera i nätet.
Den demokratiska processen
Han säger att myndigheten har växlat upp och att prognosen är att miljarderna på kontot ska ha använts upp till 2030-2032.
Tanken är då att flaskhalsintäkter och obalanser kommer att vara bortbyggda. Enligt Ulleryd går själva byggandet snabbt, det som tar tid är de olika typer av tillstånd som de behöver ha för att få bygga.
Grönt ljus får SVK av Elmarknadsinspektionen. Men innan Elmarknadsinspektionen ger tummen upp måste alla intressenter höras, förslag ska tas fram, som kan överklagas och tvingas till omtag.
– Ja, så ser den lagstadgade, demokratiska processen ut, säger Ulleryd.