Vad händer när maktbalansen i en perfekt familj plötsligt rubbas? När karriären hettar till medan känslorna svalnar och svartnar. En dans på rosor blir det åtminstone inte.
Öppna bildvisare
Lugnet före stormen. Olivia Colman och Benedict Cumberbatch övertygar som det lyckliga paret vars äktenskap högljutt kollapsar i komedin The Roses – en ny version av succén The War of the Roses från 1989. Bild: Jaap Buitendijk
Lyssna (du hör en artificiell röst) 5:00
Ibland undrar jag om Hollywood missuppfattat det här med återanvändning. Som om varvandet av gamla idéer och koncept var en lika god gärning som att sortera plast.
Och varför inbillar man sig att en repris av vareviga succé från 1980-talet automatiskt får det att spritta i benen på den som var med när det begav sig?
Alla succéer var ju inte nödvändigtvis bra ens när det begav sig.
Det behöver knappast sägas att mina förväntningar knappt når över tröskeln när jag hasar in i biosalongen för att se regissören Jay ”Meet the Fockers” Roach uppdaterade version av The War of the Roses (1989) med Kathleen Turner, Michael Douglas och Danny DeVito.
Men redan när det svartvita introt till tonerna av Happy Together rullar fram över duken tänds en gnista av hopp.
Kan det trots allt bli något av det här?
Det börjar med kärlek
I inledningen till The Roses sitter paret Ivy (Olivia Colman) och Theo (Benedict Cumberbatch) i en terapisoffa där de förväntas redogöra för tio positiva saker om varandra.
Problemet är att Theo bara lyckats skrapa ihop fyra punkter medan Ivy inte kan skilja på positiv och negativ kritik och bara radar upp elakheter.
Öppna bildvisare
Terapi för två. Ivy (Olivia Colman) och Theo (Benedict Cumberbatch) förstår sig inte på sin amerikanska terapeuts uppgivna inställning. Bild: Jaap Buitendijk
Den chockade terapeuten utlyser snabbt katastrofläge och i samma veva slungas vi bakåt i tiden. Till parets första möte i ett regnigt London och det lyckade familjeliv som så småningom tar vid i ett soligt Kalifornien.
Lyckat eftersom bägge parter verkar sällsynt lyckliga med sin lott. Han som framgångsrik arkitekt, hon som hemmamamma med kulinarisk matlagning som hobby.
Vid sidan av en reservationslös kärlek utgörs kittet i relationen av en sarkastisk brittisk humor som ingen av deras amerikanska vänner begriper sig på.
Men när han gör bort sig och hon gör succé kastas alla relationsklossar upp i luften. De ramlar ner huller om buller i ett kaos som inte ens en terapeut vågar ta itu med.
Störst av allt är terrorbalansen
Redan det första mötet mellan Ivy och Theo visar vad bra skådespelare kan göra av snabba replikskiften. Det är ett nöje att lyssna på det screwballinspirerade gnabbet mellan två jämnstarka rollkaraktärer.
Dessutom blir mötet mellan det brittiska och det amerikanska ljuvligt lekfullt. Där amerikanerna satsar på positivt tänkande och allmän artighet förenas Ivy och Theo av en rakt på sak-attityd och verbal uppfinningsrikedom.
Öppna bildvisare
Voffor gör de på detta viset? Bästa vännerna Amy (Kate McKinnon) och Barry (Andy Samberg) är inte helt på det klara med när ett litet kärleksgnabb övergår i fullt krig. Bild: Jaap Buitendijk
Ivy och Theo har dessutom intellektuell kapacitet nog för att i realtid analysera varför relationen går åt skogen. Han inser att han har svårt att unna henne framgång, hon vet att hon blundar för problemen genom att jobba ännu mer.
Och bägge vet att inget blir bättre av att gå åt varandra inför vänner och bekanta.
Ändå är det just det de gör. Hela tiden.
Här spelar manusförfattaren Tony ”Poor Things” McNamara ohämmat med tanken att det inte finns något som svetsar ett par samman så bra som att umgås med par som har det värre än man själv.
Colman charmar, Cumberbatch roar
The Roses är en film som till 100 % bärs upp av sin dynamiska huvudrollsduo. Det märks att båda njuter av att få släppa loss i en komedi som tar ut både de verbala och de fysiska svängarna.
Öppna bildvisare
Dags att söka skydd. Låt dig inte luras av trailern som klämmer in alla actionspäckade scener – här finns mycket annat att se. Bild: Jaap Buitendijk
Här finns fina scener när den allt mer frustrerade Theo börjar träna barnen som om de befann sig på ett evighetslångt överlevnadsläger.
Medan han drillar dem på snåriga stigar muttrar han fram högtravande sanningar i stil med att ”smärta bara är svaghet som lämnar kroppen”.
Och Colman är – som vanligt – oemotståndlig där hon balanserar på gränsen mellan barnslig förtjusning och småelakt pikande.
Terapi före eller efter filmen?
The Roses är visserligen en komedi, men den innehåller så pass många träffsäkra iakttagelser om äktenskap och mänsklig svaghet att den lever kvar i minnet ännu dagen efter.
För visst är det svårt att hitta balans i en relation. Svårt att ge avkall på vunna fördelar och lätt att missa gränsen mellan rolig jargong och bitande ironi.
Och sist men inte minst – hur långt in en äktenskaplig kris bär egentligen tanken om att ”allt mitt är ditt”?
Öppna bildvisare
Allt för dig min älskade! Så länge vi håller koll på vem som betalat för vad. Bild: Jaap BuitendijkThe Roses
- manus: Tony McNamara baserad på en roman av Warren Adler
- regi: Jay Roach
- i huvudrollerna: Olivia Colman, Benedict Cumberbatch, Kate McKinnon, Andy Samberg
- längd: 1h 45 min
- åldersgräns: 12
- premiär i Finland den 29.8.2025