Publicerad 13 feb 2026 kl 15.20Uppdaterad kl 19.02
Utredningen som regeringen beordrade efter Expressens avslöjanden om Lantmäteriet är färdig.
Den särskilde utredaren Dag Stegeland menar att försvarshemligheter får anses vara röjda för antagonister i utlandet.
– Det är svårt att se att skadorna kan repareras helt.
Senaste nyhetsklippen från Expressen.
Dag Stegeland presenterade utredningens slutsatser.
Foto: Magnus Lejhall/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Generaldirektör Susanne Ås Sivborg fick sparken efter Expressens avslöjanden om Lantmäteriet.
Foto: MAGNUS LEJHALL
Öppna bild i helskärmArtikeln i korthet
Utredning efter Expressens avslöjanden om Lantmäteriet:
Försvarshemligheter har röjts – skadorna kan inte repareras helt.
Lantmäteriets chef ignorerade varningar, panikstängde arkivet först 2024.
Allvarliga brister i informationssäkerhet och hantering av personuppgifter.
Visa mer
Under fredagseftermiddagen tar bostadsminister Andreas Carlson (KD) emot en utredning om Lantmäteriets arbete med informationssäkerhet.
En utredning som tillsattes efter Expressens avslöjanden kring myndigheten.
– Redan inledningsvis vill jag säga att vi har identifierat brister. Samtidigt ser vi att Lantmäteriet i dag arbetar samlat och strukturerat med att ta tag i problemen. Det är en förflyttning i rätt riktning, säger den särskilde utredaren Dag Stegeland.
– Men det återstår också ett omfattande arbete inom myndigheten.
Försvarshemligheter anses röjda
Expressen avslöjade 2024 att generaldirektör Susanne Ås Sivborg internt under åratal fått varningar om att försvarshemligheter och skyddade personuppgifter riskerade att läcka ut från myndighetens öppna arkiv.
– Vissa säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter legat öppet tillgängliga i myndighetens system. En rimlig utgångspunkt är därför att de uppgifterna är röjda. Att antagonister av olika slag kartlägger känsliga anläggningar och verksamheter i Sverige är inget nytt, säger Dag Stegeland och lägger till att det normalt sett är ett ganska resurskrävande underrättelsearbete.
– När det gäller Lantmäteriets enorma informationsmängder har man kunnat sitta på hemmaplan och samla information om anläggningar i Sverige. Att den informationen varit öppet tillgänglig under många år gör det hela än mer problematiskt.
Som en direkt följd av Expressens granskningar fick Susanne Ås Sivborg sparken av regeringen i december 2024.
– Konsekvenserna som vi ser är svåra att överblicka fullt ut. Det är svårt att se att skadorna kan repareras helt, säger Dag Stegeland.
– Perspektivet här är alltså större än enbart Lantmäteriets verksamhet. Det handlar om hela Sveriges säkerhet. Vår samlade slutsats är att det rör sig om allvarliga brister när det gäller informationssäkerhet, sekretessprövning och personuppgiftshantering.
Panikstängningen: ”Borde skett långt tidigare”
Trots att säkerhetsskyddschefen redan 2023 uppmanade henne att stänga ner arkivet, agerade hon inte. I maj 2024 tvingades myndigheten stänga arkivet i panik efter att omfattningen av säkerhetshaveriet blivit känd.
– Den stängningen var helt nödvändig, som vi ser det och borde ha skett långt tidigare, säger Dag Stegeland.
Annons
Expressen avslöjade att sekretessbelagda akter laddats ner upprepade gånger, trots generaldirektörens påståenden om motsatsen.
– Fastighetsbildningsakterna i databasen Arken varit tillgängliga genom både manuella utlämnanden och genom direktåtkomst i digitala tjänster. Det har varit så under lång tid. Det är klart också att handlingar har lämnats ut utan sekretessprövning. Allt det här har byggt på flera felaktiga antaganden om att de akter som en gång lagts in inte innehåller sekretess.
”Akterna innehåller känsliga personuppgifter”
– När det gäller personuppgiftsbehandlingen så är bilden också allvarlig som vi ser det. Lantmäteriet har tidigare bedömt att akterna i datasystemet Arken inte innehåller känsliga personuppgifter enligt dataskyddslagstiftningen. Vår bedömning är att det var fel redan från början. Akterna innehåller känsliga personuppgifter, skyddade personuppgifter och personnummer i stor omfattning.
Utredningens slutsatser kring den tidigare myndighetsledningen agerande är tuffa.
– Frågan om säkerhetskänsliga uppgifter i öppna system har varit känd inom myndigheten länge. Det har funnits underlag och det finns underlag om brister som borde ha väckt frågor. Att sen i efterhand vissa i styrelsen menar att man inte visste vilken information som fanns i systemen, den uppgiften menar vi är anmärkningsvärd.
– Även generaldirektören borde långt tidigare ha vidtagit åtgärder och informerat styrelsen mer ingående och ledningsgruppen för myndigheten, det vill säga den har inte heller fungerat på bästa sätt. Inte som ett aktivt ledningsforum.
Utredarna har identifierat tre viktiga delar för en framtida kursändring inom Lantmäteriet.
– Tydlig styrning, kompetensutveckling och kvalitetssäkring. Det här arbetet vet vi är redan på gång inom Lantmäteriet.
– Utgångspunkten framåt är given, och det är att verksamheten aldrig får bedrivas på ett sätt som riskerar Sveriges säkerhet och inte heller enskildas integritet eller enskildas säkerhet, säger Dag Stegeland.
”Svårt att svara på”
När Expressen ställer frågor om omfattningen av de röjda uppgifterna svarar Andreas Carlson (KD) att det inte går att veta.
– Det är väldigt svårt att svara på. Med tanke på att det inte har funnits några loggar i systemet kan man inte i efterhand kontrollera vilka uppgifter som har hämtats. Och det är ju en av de stora bristerna som har funnits i hela upplägget.
Hur allvarligt är det att ni inte vet omfattningen?
– Det är klart att det är allvarligt.
Har bristerna skadat Sverige?
– Det kan vi inte svara på eftersom att vi inte vet omfattningen av detta men givetvis är det så att den totalförsvarsuppbyggnad som vi gör i många olika delar också behöver förstärka myndigheternas interna styrning och kontroll.