I Borgå och Lovisa finns inga områden som klassas som riskområden för TBE. Varför? Svaret är både slumpen, skogens djur och fåglar samt klimat­förändringen.

Fästing på handflata. Den har en vit prick på ryggen.

Öppna bildvisare

Smittade fästingar kan ta sig till nya platser till exempel på fåglar. Bild: Jason Ondreicka / Alamy/All Over PressLyssna (du hör en artificiell röst) 5:15

  • Fästingburen hjärninflammation (TBE) ökar i Finland, men har av okänd anledning ännu inte fått fäste i Östnyland.
  • Enligt experter är det bara en tidsfråga innan viruset sprids även till Borgå- och Lovisaregionen.
  • Klimatförändringen gör att fästingarna blir fler och utvecklas snabbare, vilket ökar risken för smittspridning.

TBE, hjärninflammationen som sprids av fästingar, ökar för varje år. Nya riskområden dyker hela tiden upp, men än så länge har både Borgå och Lovisa klarat sig undan.

Tittar man på Finlands karta är det tydligt. Det ser ut som att fästingar som bär på TBE-viruset inte alls trivs i Östnyland. Det finns riskområden längs kusten ända från Åland till huvudstadsregionen och sedan kustremsan längst i öster med Kotka och Villmanstrand.

Borgå, Lovisa och Pyttis sticker ut på kartan.

Torgny Backman, biolog och expert i Naturväktarna, kan inte ge någon entydig förklaring till varför sjukdomen inte har fått fäste i Östnyland. Fästingen trivs bland djur men undviker torrare marker. Terrängen i Östnyland skiljer sig inte från den i andra regioner.

– Det är till stor del slumpen som avgör var TBE dyker upp. Fler fästingar som bär på viruset kommer nog till Östnyland så småningom.

Karta över södra Finland. De flesta kommunerna är vita, en del längs kusten är utmärkta med rött.

Öppna bildvisare

Sydkustens kommuner som hör till det nationella vaccinationsprogrammet mot TBE och/eller där TBE-vaccin rekommenderas är utmärkta på kartan med rött. Borgå, Lovisa och Pyttis utgör en lucka i allt det röda. Bild: Mira Bäck / Yle

Torgny Backman säger att fästingar kan spridas både med däggdjur och med fåglar, och just fåglar spelar en oväntat stor roll som smittspridare. Särskilt markhäckande fåglar som orrar, järpar och tjädrar kan bära med sig smittade fästingar till nya platser långt bort.

En fästing kryper på ett ljust tyg.

Öppna bildvisare

Det går inte att se på en fästing om den bär på TBE-viruset. Bild: Niko Mannonen / Yle

Också sorkar sprider TBE, men bara under några dagar innan de själva blir immuna. Om en fästing biter dem under tiden de smittar kan viruset föras vidare. Om många sorkar och fästingar finns på samma plats kan det uppstå ett lokalt utbrott, men det kan ta lång tid innan viruset sprids vidare till fler områden.

– Det är därför TBE oftast förekommer fläckvis, medan borrelia är mer utbredd eftersom sorkar bär på den bakterien hela livet, säger Backman.

Hjortarna sprider inte TBE

Hjortdjur har ett mycket bättre immunförsvar mot TBE än sorkar har. När en fästing biter en hjort får den nästan aldrig i sig viruset, eftersom det finns så lite av det i hjortens blod.

– Hjortarna sprider inte TBE, men de är en orsak till att det finns fler fästingar i området, säger Torgny Backman.

Backman säger att fler hjortar i förhållande till sorkar på ett område gör att TBE-risken minskar. Eftersom hjortarna är stora drar de till sig fler fästingar än en sork gör, och om fästingarna hade bitit sorkar i stället hade smittan kunnat spridas vidare.

Torgny Backman tror att TBE kan dyka upp nästan var som helst och när som helst om smittade fästingar lyckas överleva på en ny plats. Antagligen finns viruset redan i regionen.

Tar reda på smittplatsen

Anni Koivisto på Institutet för hälsa och välfärd (THL) har inte heller någon klar teori om varför fästingar som bär på TBE-viruset inte trivs i Östnyland. I fjol förekom några enstaka fall fler än tidigare år, men inte tillräckligt många för att Östnyland ska bli ett riskområde.

– Personer som har fått smittan rekommenderas att anmäla sig till smittskyddsregistret. Då kan vi intervjua personerna och på det sättet spåra den exakta smittplatsen.

Överlag har antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökat under de senaste tio åren.

Hjärninflammationen som sprids av fästingar

  • Fästingburen hjärninflammation, TBE (Tick Borne Encephalitis), är en virussjukdom som sprids via fästingbett.
  • Alla fästingar bär inte på viruset. I genomsnitt har cirka 1–2 procent av fästingarna i riskområden på viruset.
  • Än så länge är det bara ett område i Östnyland där invånare får gratis TBE-vaccin: Sibbo skärgård (Västerskog med postnummer 01120).
  • Personer som vistas långvarigt i området, till exempel fritidsboende, har också rätt till avgiftsfri vaccination. Vaccinet är viktigare ju mer man vistas och rör sig i naturen under den snöfria tiden på året.
  • THL har nyligen publicerat nya riskområden där personer rekommenderas att själva bekosta vaccinationen. Det finns inget nytt riskområde i Östnyland, men Östersundom är närmast av de nya områdena.
  • De flesta som får TBE får bara feber och illamående, men cirka 30 procent kan drabbas av hjärnhinneinflammation.

Fästingen blir snabbt vuxen

Biolog Torgny Backman säger att det bara är en tidsfråga innan också Östnyland blir ett riskområde. Fästingarna har nämligen blivit fler och det beror mycket på klimatförändringen.

– När det blir varmare går fästingarnas utveckling snabbare. I dag tar det bara två till tre år för en fästing att bli vuxen, jämfört med tre till fyra år på 1980-talet. Det gör att fästingar hinner lägga fler ägg under sin livstid.

Backman säger att fler ägg överlever när vintrarna är mildare och kortare, vilket också bidrar till att antalet fästingar ökar.

– Viruset överförs dessutom direkt vid bettet, till skillnad från borrelia där det tar längre tid innan smittan överförs.