Forskare vid Nya barnsjukhuset i Helsingfors har testat en särskild robotdräkt på ett tiotal barn. Med hjälp av tekniken kan barnen, som delvis är förlamade, gå lättare.
Öppna bildvisare
I Nya barnsjukhuset har man i några år forskat i teknik som kan hjälpa barn med nedsatt rörelseförmåga gå mer obehindrat. Bild: Ulrica Fagerström / YleLyssna (du hör en artificiell röst) 4:51
Forskningen handlar om barn med hemiplegisk CP-skada. Det innebär att ena sidan av kroppen delvis är förlamad och personen inte kan använda den sidans ben normalt.
Barnen har i studien fått testa bärbar robotik som styr vristens rörelser med motorer och kablar nere i skosulan.
– Med gångroboten kan man göra gången lättare och enklare, berättar akademiforskare Juha-Pekka Kulmala vid Nya barnsjukhuset, som varit med och forskat i ämnet.
– Den största nyttan av apparaten är att vristens rörelse i den förlamade kroppsdelen korrigeras så att den nästan liknar den friska sidan, och rörelsen kan nästan bli helt normal med apparaten, säger Kulmala.
Här kan du se en demonstration där Juha-Pekka Kulmalas son visar hur tekniken bärs i praktiken.
Veikka Kulmala agerar modell. Han har själv inga svårigheter att gå. Video: Ulrica FagerströmSensorer som berättar
Den bärbara robotiken fästs vid höften och styr via kablarna fotens rörelser med hjälp av sensorer i skon.
– En elmotor styr de två kablarna. Den främre kabeln böjer vristen och den bakre kabeln sträcker vristen och dessutom i rätt tid under gång.
Hur vet tekniken när den ska göra vad?
– Sensorn i skon berättar när foten har markkontakt och när kontakten upphör. Baserat på det justerar enheten hjälpens mängd och timing.
Tekniken är utvecklad i USA och används även för rehabilitering av personer med hjärnskada.
Bärbar robotik, en exodräkt
En exodräkt är en typ av bärbar robotdräkt, även kallad exoskelett, som används utanpå kroppen för att stödja eller underlätta en persons rörelser. Den kan till exempel hjälpa personer som har nedsatt styrka eller rörelseförmåga i ben eller armar på grund av skada, sjukdom eller funktionsnedsättning.
Exodräkten består ofta av en ram med motorer, sensorer och kablar eller lufttryckssystem som fästs på kroppen, till exempel runt höften, benen eller armarna. När användaren försöker röra sig, känner sensorerna av det och motorerna hjälper till att förstärka eller styra rörelsen, till exempel vid gång eller lyft.
Syftet med exodräkter är att underlätta rörelser, minska ansträngning eller smärta, och ibland fungera som rehabiliteringshjälpmedel för att träna muskler och rörelsemönster. Exodräkter används både inom medicin (t.ex. för personer med CP-skada eller efter stroke) och inom industrin (för att underlätta tunga lyft).
Hjälp till barnen
I Finland har forskningsprojektet koncentrerat sig på barn med hemiplegisk CP-skada där ena sidan av kroppen är försvagad.
Ett tiotal barn i huvudstadsregionen har deltagit i forskningen vid HUS. Ungefär hundra barn föds årligen i Finland med den funktionsnedsättningen.
– Vi ville ta reda på hur den fungerar för vår målgrupp, alltså barn med CP-skada. Tidigare forskning har gjorts på vuxna, mest patienter med hjärninfarkt, och vi ville jämföra hur den fungerar för barn, säger Kulmala.
Öppna bildvisare
Barnen har i några års tid tagit sig till Nya barnsjukhuset för att testa tekniken. Bild: Ulrica Fagerström / YleBehöver utvecklas
I den aktuella studien har doktoranden Maxwell Thurston gjort en delstudie till sin doktorsavhandling om detta, men utöver det har Kulmala och andra seniorforskare deltagit.
Barnens respons har varit positiv och forskarna har kunnat visa att apparaten kan korrigera ankelns rörelse och göra gången mer normal.
Den nuvarande versionen är fortfarande tung, väger fyra kilogram, och svår att använda i vardagen.
– Användbarheten måste bli bättre och apparaten mindre. Först då blir den verkligen användbar, säger Kulmala.
Öppna bildvisare
Veikka Kulmala, som agerade testperson, tyckte att apparaten var väldigt tung då den var stängd, men då tekniken kopplades på blev den plötsligt lättare. Bild: Ulrica Fagerström / YleNästa steg
Forskningen fortsätter med samma barn som hittills. Resultaten delas internationellt och kommer på så sätt också andra till nytta.
Tekniken kan som sagt användas även i andra sammanhang, till exempel för den som varit med om en olycka och i samband med hjärnskador. Det innebär att målgruppen blir betydligt större.
– Det fungerar lika bra om man till exempel fått muskelsvaghet efter en olycka och någon nervskada, så att vristens muskler inte fungerar ordentligt, då kan detta fungera väldigt bra. Kablarna fungerar som extra muskler och rör vristen i rätt tid under gång, säger Juha-Pekka Kulmala.
Öppna bildvisare
Akademiforskare Juha-Pekka Kulmala är nöjd över resultaten i forskningsprojektet. Bild: Ulrica Fagerström / Yle
Kulmala hoppas att tekniken i framtiden utvecklas och blir tillgänglig för alla.
– Så att den kan användas inte bara vid träning eller rehabilitering utan även i vardagen.
Efter flera år av forskning känns det nu ändå bra att ett delresultat är klart.
– Det känns bra, det har varit en lång väg, säger Kulmala.