Studien, som publicerats i The Lancet Psychiatry, bygger på en genomgång av 76 randomiserade studier med drygt 17 000 deltagare som varit stabila eller i remission från depression eller ångest, skriver Aftonbladet.
MISSA INTE: Blev utskrattad på gala – nu tar Helena Bergström revansch
Forskarna jämförde olika strategier för att avsluta behandlingen – från tvärt stopp till gradvis nedtrappning, med eller utan psykologiskt stöd. Resultaten visar att risken för att må sämre var störst bland dem som avslutade behandlingen abrupt.
”Rädsla för återfall gör att både läkare och patienter drar sig för att trappa ned. Den här studien talar för att den rädslan är obefogad så länge nedtrappningen sker långsamt och med stöd”, säger Johan Bengtsson, forskare vid Uppsala universitet och ST-läkare i psykiatri på Akademiska sjukhuset, till Aftonbladet.
Får tillbaka sitt känsloliv
I dag behandlas omkring 1,2 miljoner svenskar med antidepressiva läkemedel, enligt Socialstyrelsen. Hur många som skulle klara sig utan behandling är oklart. Samtidigt kan läkemedlen ge biverkningar, såsom sexuella problem och upplevelser av känslomässig avtrubbning.
Vid snabbt avslut kan patienter drabbas av utsättningssymtom som ångest, nedstämdhet och illamående. Ett annat problem är att utsättningssymtom eller normala känsloreaktioner kan misstas för återfall.
”Många tror att de blivit sjuka igen när de i själva verket bara håller på att återfå sitt känsloliv”, säger Johan Bengtsson till Aftonbladet.
Studien visar att nedtrappning under 4–12 veckor i kombination med exempelvis KBT eller mindfulness kan fungera lika bra som fortsatt medicinering. Samtidigt rekommenderar Johan Bengtsson en ännu långsammare nedtrappning, gärna över 6–12 månader.
MISSA INTE: Europas bortglömda pensionärsparadis – här kan du leva gott för 7 600 kronor