Sanna, 55, är sjukpensionär och bor själv i ett småhus i Norrbotten.
För januari fick hon en elräkning som motsvarar över halva pensionen.
Samtidigt sänktes hennes bostadstillägg med 700 kronor på grund av en ny schablonberäkning.
– Det är jättemycket pengar för mig.
Så många äldre drabbas. ”Hör av sig och är förtvivlade”.
Nyheter, reportage och analyser i Sverige och i övriga världen.
De höga elpriserna har slagit hårt mot många den senaste tiden. Sannas elräkning landande i december 4 400 kronor. I januari: 7 700 kronor.
Foto: Privat
Öppna bild i helskärmArtikeln i korthet
Sjukpensionär i Norrbotten drabbad av hög elräkning och sänkt bostadstillägg.
Ny schablonberäkning slår mot småhusboende med höga elkostnader.
Pensionärsförbund larmar om förtvivlade medlemmar.
PRO kritiserar systemet för bostadstillägg.
Visa mer
Sanna lider av neurologiska besvär efter en fästingburen tbe-infektion. För några år sedan beslutade hon att flytta från södra Sverige till ”ett hus ute i skogen”, i Bodens kommun.
Lugnet och avståndet till tätorten passade Sanna bra, då hon är känslig för ljud och ljus.
Men den här vintern har kylan varit extrem. Huset är byggt mellan två berg och ligger i en kallhåla.
– Vi hade någon plusgrad under julhelgen, men sedan har det snittat på minus 30 under en lång tid, säger Sanna.
För att hålla värmen i huset, 104 kvadratmeter stort, matar hon braskaminen med vedklabbar. Det finns en luftvärmepump som den tidigare ägaren installerat, men den strejkar i kylan.
En hygglig granne kom över med två rullbara oljeelement så att det inte ska bli iskallt på undervåningen.
Övervåningen har hon stängt av för att spara på elen.
Ytterdörren är rejält nedisad efter många svinkalla isdygn i köldhålet.
Foto: Privat
Öppna bild i helskärm
I källaren står två värmeelement och en värmefläkt på för att vattnet inte ska frysa i rören. Dessutom är underhållsvärme på i en gäststuga.
Med direktverkande el till uppvärmning blir förbrukningen hög. I elområde 1, där man varit vana vid betydligt lägre kostnad än i södra Sverige, har priset också rusat.
Prisökning 197 procent
I Sannas elräkning för januari staplar leverantören bistra fakta:
• Medeltemperaturen ute 12 grader lägre än i december.
• Medelspotpriset på el 197 procent högre.
• Förbrukningen 52 procent högre.
Visa mer
– Min januariräkning landade på 7 700 kronor, vilket är illa nog för mig som lever på permanent sjukersättning. Nu har elbolaget erbjudit mig att att dela upp räkningen på flera betalningar, mot en avgift.
– Men det är ju inte bara att man får skithög elräkning, för samtidigt har mitt bostadstillägg sänkts med nästan 700 kronor i månaden. Snacka om dålig tajmning.
”Jättemycket pengar”
Sanna är en av cirka 27 000 personer som från årsskiftet fått sänkt bostadstillägg på grund av den nya beräkningen. Det drabbar framför allt de som bor i småhus och har höga elkostnader för uppvärmningen.
Schablonen för uppvärmning beräknas på historiska priser, 2025 och i viss mån 2024, och tar ingen hänsyn till att elpriserna är höga nu.
– Detta måste snabbt ändras, för det drabbar en massa fattigpensionärer. 700 kronor är jättemycket pengar för mig, och jag bävar för februariräkningen, säger Sanna.
Huset har en luftvärmepump som kan ge billigare värme, men den har strejkat i kylan.
Foto: Privat
Öppna bild i helskärm
2025 var energipriserna lägre i zon ett och två, och därför sänks den delen av bostadstillägget 2026 för de som bor i norra Sverige. I södra halvan av landet, zon två och tre, blev det i stället en höjning, uppger Johanna Carlsson, verksamhetsspecialist hos Pensionsmyndigheten.
Annons
– Vi går på uppgifter med ett års eftersläpning, och jag kan förstå att vissa tycker det blir lite underligt just här. Men det här med schablonerna är inget nytt för i år, utan det har vi haft länge.
Vad är ditt råd till den som åker på en ekonomisk smäll nu?
– Att kolla över sitt beslut om bostadstillägg och se om alla uppgifter är korrekta. Det kan ju vara att man har glömt att anmäla någonting som påverkar. Ändringar anmäler man enklast på Pensionsmyndighetens webbsida.
Staten sparar pengar
Pensionsmyndigheten använder på data från bland annat SCB och Energimyndigheten för att beräkna schablonen för uppvärmning (som är en av flera schabloner som används i bostadstillägget).
1 januari 2026 sänktes schablonen för värme och varmvatten i zon 1 med 2 procent och i zon 2 med 4 procent.
Omkring 27 000 pensionärer bedöms 2026 få sänkt bostadstillägg, med i genomsnitt 403 kronor per månad, på grund av ändringen.
Visa mer
Pensionsnärsförbunden har märkt en oro över förändringen. Maria Larsson, ordförande i SPF Seniorerna:
– Medlemmar hör av sig och är förtvivlade. Man går minus i plånboken och känner inte alls igen sig i att driftskostnaderna skulle ha gått ner så här mycket.
– Det är helt avgörande att Pensionsmyndighetens schabloner faktiskt speglar verkligheten, annars riskerar många att komma i kläm när man faktiskt inte har råd att värma huset.
”Blir konstiga effekter”
Joel Stade, sakkunnig i ekonomifrågor hos PRO, konstaterar att Sanna tillhör gruppen som verkligen kommer i kläm i det här läget.
– Personer med bostadstillägg har ju oftast inga stora marginaler så det blir klart att det blir väldigt tufft.
Ingen skugga ska falla över Pensionsmyndigheten, menar Stade. De gör bara vad de är tillsagda och räknar ut den här schablonen efter de regler som finns.
Både Maria Larsson, SPF Seniorerna, och Joel Stade, PRO, har fått frågor från oroliga pensionärer angående omräknade bostadstillägget och ökande elkostnader.
Foto: MARGARETA BLOOM SANDEBACK och ANNELI NYGÅRDS
Öppna bild i helskärm
Däremot finns det många problem med bostadstilläggen, anser PRO-ekonomen.
– Det är nästan den sämst fungerande delen av pensionssystemet, och någonting som ständigt är uppe när vi pratar med politiker.
– Ett av problemen är när effekterna blir väldigt konstiga mellan åren. Att ett år med lägre priser ger lägre ersättning nästa år när priserna i stället höjs. Det finns anledning att se över hur det här systemet fungerar helt enkelt.