Vi hinner bara öppna dörren till Anders Hansens favoritkafé, ett par kvarter från hans bostad i den stillsammaste delen av Östermalm, innan en kvinna kommer fram och uttrycker sin tacksamhet för hans böcker.
– Det känns fortfarande lika fint att jag får föra ut dessa budskap och att människor tackar och berättar hur det har påverkat deras liv, säger Anders och beställer en kaffe.
På skrivkaféet nära hemmet sitter Anders Hansen oftast på samma plats.
Foto: LISA HALLGREN
Att bli igenkänd på stan är en del av hans vardag sedan tio år tillbaka. Anders Hansen blev folkhemskändis i en tid präglad av gymselfies, ”hälsogurus” och en tro på ”superbär”. Han var läkaren med sina rötter tryggt i naturvetenskapens mylla som förklarade att det är helt normalt att mest vilja äta godis och scrolla. Och att vi kan jogga lite och må bättre i själen.
– Evolutionsbiologin snöade jag in på för 25 år sedan, men jag visste inte om läsarna var intresserade av det perspektivet så jag var tveksam om jag skulle ha med det i böckerna. Så läste jag ”Sapiens” av Yuval Noah Harari (en global bästsäljare som gjorde evolutionsperspektivet till allmängods, reds anm) och förstod att det här var något som måste vara med.
Saker vantolkas när de börjar spridas
I sina böcker och tv-program återkommer Anders Hansen ständigt till de eviga frågorna om vilka vi är och varför vi är som vi är. Men att söka svar i genetiska och biologiska faktorer är inte alltid populärt i ett freudianskt format samhälle där barndomen ofta adresseras.
– Saker vantolkas också när de börjar spridas. Man blir ”psykiatern som sa att allt beror på gener” när man sagt att hälften beror på gener, konstaterar han.
”Överlag skulle jag vilja skruva ner min neuroticism en del. Jag har mycket katastroftankar”, säger Anders Hansen.
Foto: LISA HALLGREN
Anders Hansen är uppvuxen i Täby norr om Stockholm.
Född: 1974
Familj: Mamma och bror.
Har dubbel examina. Läkare utbildad vid Karolinska institutet, överläkare i psykiatri och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.
Med en termin kvar på Handels hoppade han av och sökte in på läkarlinjen. 24 år gammal blev han antagen till Karolinska institutet och läste den sista Handelsterminen parallellt.
Hans böcker har givits ut i 39 länder. I Sverige är ”Hjärnstark” från 2016 den bästsäljande boken, utomlands är det ”Skärmhjärnan”.
Har gjort flera program på SVT. ”Smartare än hjärnan”, ”Din personlighet”, ”Din hjärna” och ”Anders Hansen möter”.
I april släpps hans nya bok ”Hjärnans akilleshälar”.
Har ett stort film- och musikintresse. Spelar gitarr.
Visa mer
Man skulle kunna säga att Anders Hansen bedrivit ett sorts avmystifieringsprojekt av själen. Det har varit en stor framgångssaga, men ibland upplever han att hans syfte missförstås.
– Det är ju inte meningen att människor ska känna att de blir dömda av biologin. Min vilja är ju tvärtom att man, genom att känna till de här sakerna, ska känna sig fri. Genom att förstå biologins makt, att ungefär hälften av vår personlighet styrs av gener, kan man också minska skuldkänslor, tror jag.
Här, nära Djurgården på Östermalm, har han bott i 15 år. Han älskar lugnet, men det finns något som skaver lite i idyllen.
– Det är något med känslan av entitlement bland människor här, att man anser sig ha rätt till saker, som kan göra mig rasande. Vi väljer ju inte miljön vi växer upp i. Det är väldigt lite av det människor tycker att de gjort sig förtjänta av som beror på dem själva.
Men du är väl också ganska privilegierad?
– Verkligen. Jag växte upp i Täby och skulle väl säga att det var en typisk, trygg medelklassuppväxt, pappa var jurist och mamma sjuksköterska.
Mamma Vanja Hansen var sjuksköterska på hjärtintensiven i Solna. ”Hon jobbade ofta natt så hon kunde vara hemma med min bror och mig efter skolan. Hon slet som ett djur har jag förstått efteråt.”
Foto: LISA HALLGREN
Anders Hansens pappa gick bort för 14 år sedan. I familjevillan hemma i Täby bor mamma Vanja Hansen kvar. Hon och Anders pratar i telefon varje dag och han hälsar på henne ofta.
– Jag är nog mest lik mamma till sättet, men mina intellektuella intressen kommer från pappa.
I sekelskiftesvåningen trängs böckerna i de platsbyggda bokhyllorna. Det är lite stökigt i hallen på ett sätt som vittnar om att han har annat för sig än att städa. Och, kanske, att han är singel.
Att beskriva en ”idealpartner” är svårt men hon får gärna vara nyfiken och oberoende, säger Anders Hansen.
Foto: LISA HALLGREN
Behovet av oberoende har alltid varit stort, förklarar han, med en utpräglad frihetslängtan i både små och stora situationer.
– Jag undrar ibland varför jag är kalibrerad så här. Ingen av mina föräldrar är det, inte heller min bror. Jag har alltid känt en instinkt att vilja ställa mig utanför grupper. Det har varit en naturlig respons hos mig och även små saker kan få mig att känna mig låst.
Har du försökt trotsa ditt frihetsbehov, i relationer till exempel?
– Ja, i relationer måste man så klart göra avkall på frihetsbehovet. Men det faller sig inte naturligt för mig att hela tiden övertrumfa den där instinkten att vilja vara för mig själv. Jag trivs antagligen lite för bra i mitt eget sällskap.
Anders Hansen har varit tjänstledig för att skriva, men under våren ska han börja ta emot patienter igen, berättar han för Expressens reporter Karin Nordin.
Foto: LISA HALLGREN
”Själens maskineri” är ett begrepp som Anders Hansen återkommer till och som är typiskt för hans strävan att beskriva människans känsloliv och behov i funktionella termer.
Därför undrar jag om en förälskelse är lika magisk för honom eller om den förlorar lite av sitt skimmer när han kan förklara den naturvetenskapligt?
Man kan inte säga åt sig själv ”Bli kär i henne”
Men nej. Kärleken blir inte mindre gåtfull för att vi eventuellt kan förstå den genom biologi, menar han.
– Det är ju nästan omöjligt att ha ett helikopterperspektiv på sina egna känslor. Jag kan så klart förstå att ”nu händer det här, nu förändras mitt tankemönster så här och dessa områden är aktiva i mitt huvud just nu”, men bara för att man vet det betyder ju inte att man inte känner det.
Tjugo procent av böckerna är skönlitteratur, resten är fackböcker och biografier.
Foto: LISA HALLGREN
Kan man lära sig att bli kär i personer som är bra för en i stället för tvärtom?
Anders Hansen funderar en liten stund.
– Nej, jag tror inte det. Det går inte att bestämma över. Vi kan förstås påverka vad vi gör av känslorna och i vilken utsträckning vi låter dem styra våra liv. Men man kan inte säga åt sig själv ”Bli kär i henne, hon är ju så bra för dig.” Jag har försökt, haha.
Annons
Har du fått hjärtat krossat någon gång?
– Ja, verkligen. Sönderslaget.
– Så absolut, jag vet hur det känns och det är fruktansvärt. Om den känslan gick att paketera och sprida vore det ett värre vapen än en atombomb.
”Freud hade historier som lät bra, men de var rena gissningar som ofta inte visade sig stämma”, säger Anders Hansen.
Foto: LISA HALLGREN
Det gör ont och det är så inihelvete starkt
Han låter samtalet slajda in på kärlekssmärtans ursprungliga funktion i stället.
– Det ska ju göra ont. Vi är utvecklade för att leva i små grupper och i dem fanns inte så många potentiella partners. Då var det kört om vi förlorade en. Därför tror jag att vi reagerar med starkare smärta än vi borde, som om det vore den enda personen i världen, och så är det ju absolut inte i dag. Många känslor kring sådana här saker är ju rejält överdimensionerade.
Men det gör lika ont ändå.
– Ja, det gör ont och det är så in i helvete starkt. Och då hjälper det inte att tänka på vilket område i hjärnan som aktiveras.
Känner du dig ensam ibland?
– Sällan, måste jag säga. Det händer ibland, men jag har många vänner. Nyligen besökte jag Robin Dunbar som är professor i evolutionspsykologi på Oxford. Hans poäng är att man behöver ett fåtal nära vänner, som klarar ”drop the baby test” – det betyder att de släpper sin unge och rusar till ens undsättning om man behöver dem. Jag har ett par sådana personer i mitt liv, som jag kan säga precis vad som helst till, och de är värda mer än guld.
Anders Hansen trivs med tryggheten i sina hemkvarter.”Hela världen förändras men Östermalm förändras inte.”
Foto: LISA HALLGREN
Vill du ha barn?
– Hmm, ja, men det borde ju ha hänt då i och för sig. Jag är nog rätt intellektuellt intresserad av att se mina gener i en ny tappning och att få uppleva det som människor har gjort sedan urminnes tider, det här enorma oxytocinpåslaget… Men samtidigt borde det ju ha hänt.
Som man kan man ju i och för sig vänta rätt länge.
– Ja, men det är inte ansvarigt att vänta hur länge som helst. Jag tänker hela tiden på vilket enormt ansvar det är att slunga in ett medvetande, att skapa ett helt universum och sedan vara ansvarig för det i 18 år. Ingen liten sak. Det är kanske ett sätt att intellektualisera ursäkter, men nog fan är det ett ansvar.
Anders Hansen blir ”jättestressad” av tanken på att ha en tonårsdotter som ser ätstörningsvideor på Tiktok, säger han.
– Jag skulle bli bindgalen på bolagen som inte tar ansvar.
Även som barn gillade han att läsa. ”Mamma säger att jag lärde mig själv, men det kan handla om moderlig hybris.
Foto: LISA HALLGREN
Hur skulle du göra med skärmar om du hade barn?
– Jag skulle ha varit ganska restriktiv tror jag, men som de flesta föräldrar vill man ju inte se sitt barn bli utanför gemenskapen. Det är ju minst lika skadligt.
En ensamstående trebarnsmamma orkar inte ha tredje världskriget varje kväll
Han är tydlig med att han inte vill lägga skulden för barns skärmvanor på föräldrarna.
– En ensamstående trebarnsmamma orkar inte ha tredje världskriget varje kväll när hon ber barnen att lägga undan skärmarna. Det är därför samhället måste kliva in och hjälpa till med regleringar. Åldersgräns vore en en bra början, hela världen följer nu Australiens exempel med spänning. Om man bara får ner användandet med 20–30 procent tror jag det skulle betyda mycket.
Anders Hansen understryker att han inte är teknikfientlig. ”Frågan är inte om vi är för eller emot teknik. Frågan är om tekniken är för eller emot användaren.”
Foto: LISA HALLGREN
När vi skiljs åt ska han ägna eftermiddagen åt de sista ändringarna i sin nya bok, ”Hjärnans akilleshälar”, som ges ut i april. Han beskriver den som ”en bruksanvisning till hjärnan”. Anders Hansen being Anders Hansen.
– Vi är oändligt intresserade av att förstå oss själva och andra och i det biologiska perspektivet finns nycklar. Det jag lärt mig om mig själv har jag försökt få med i den här boken.
Det är Anders Hansen minst stolt över