Karin Pihl

Publicerad 23 feb 2026 kl 18.00

Dricka öl och äta mat samtidigt? Absolut inte, säger svenska staten. I alla fall om det är ett privat företag som föreslår det. 

Foto: matteo fabbian / Shutterstock

Öppna bild i helskärm

Foto: Mattias de Frumerie / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Karin Pihl

En besk och kraftigt humlad indian pale ale är utmärkt till dubbelmarinerad fläskfilé, tipsar Systembolaget. På sajten finns en söktjänst där man kan söka idéer till kvällens bjudning. Smidigt och enkelt. 

Och farligt. I alla fall om man får tro Patent- och marknadsföringsöverdomstolen. Den sätter nu stopp för alla näringsidkare som torgför idén att mat och dryck hör ihop. Enligt lagen får alkoholreklam enbart innehålla bilder på varan, råvarorna och förpackningen. Inget annat. Inte mat. Inte en öltunna. Absolut inga glada människor.

För då kan… ja, det är lite oklart vad som kan hända då rent konkret, men det ”allmänna skyddsintresset” hotas. Så skriver domstolen i domen mot Göteborgsbryggeriet Poppels. 

Bakgrunden är denna. 2022 upptäckte Konsumentverket att företaget publicerat reklam på sociala medier. Bilderna föreställde måltider med öl bredvid en tallrik med mat. Inte bra, ansåg myndigheten, som hotade med vite. Företaget överklagade. Nu har domstolen sagt sitt.

Om inte matförbudet följs får företaget böta en halv miljon kronor.

Det är störtlöjligt. Och provocerande inkonsekvent. Svenska statens syn på alkohol i övrigt är ju att svenskarna inte ska dricka alkohol på tom mage. Det är en så central del i den svenska alkoholpolitiken att det är förbjudet att öppna en vinbar eller en nattklubb om man inte har ett fullt utrustat kök. Gästerna ska erbjudas ett varierat utbud av rätter, även på etablissemang dit folk enbart går för att ta ett glas. Trots att efterfrågan på mat inte finns måste kocken stå redo.

Matkravet är dock på väg bort. En utredning konstaterar att kök och personal kostar 3,9 miljarder sammanlagt varje år. Samt att konsekvenserna för folkhälsan skulle vara försumbara om villkoret försvann.

Att statliga tjänstemän surfar runt på Instagram för att leta efter bilder på öl och mat ligger inte i den svenska folkhälsans intresse.

Förbudet mot att marknadsföra en pilsner tillsammans med en hamburgare är, precis som kravet på fullt utrustat kök, en rest från en svunnen tid. Och apropå rester, matsvinnet lär minska utan spiskrav.

Det är ändå ingen som beställer köttfärspirog från dansgolvet.

Kopplingen mellan restriktiv politik och lägre konsumtion finns inte längre. Finland är ett bevis på det. Numera är det tillåtet att sälja öl och lättviner i mataffären, men ändå minskar finländarnas alkoholkonsumtion. Det gör den i hela västvärlden, inte minst bland yngre. Kulturen förändras.

Just därför är det bisarrt att hålla fast vid de i ett europeiskt perspektiv rekordstränga svenska reglerna. Den främsta ohälsan som matkrav, matförbud och andra petiga lagar leder till lär vara högt blodtryck för krögare och bryggmästare. De måste tampas med byråkrati och kan inte konkurrera inom EU på samma villkor som andra europeiska företag.

Om inte Högsta domstolen prövar Poppelsdomen och kommer fram till en annan slutsats måste lagen ändras. 

Sverige kan inte vara så här orimligt. Att statliga tjänstemän surfar runt på Instagram för att leta efter bilder på öl och mat ligger inte i den svenska folkhälsans intresse. Givetvis ska det inte vara tillåtet att göra reklam för alkohol med budskap som ”sup ner dig ordentligt redan i kväll” och liknande. Men en bild på en korv och en bärs? Snälla rara.

LÄS MER: Åh nej, tänk om Sverige blir lite kulLÄS MER: Finländarna visar att Systembolaget har fel