Han styrde Iran med järnhand i 37 år.

Ayatolla Ali Khamenei förkroppsligade den islamistiska revolutionen och fattade alla viktiga politiska och militära beslut.

Han var en fanatisk pragmatiker som ledde sitt land till två katastrofala krig. 

Trump slår till mot Iran

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Ayatolla Ali Khamenei styrde Iran i 37 år.

Foto: IRANIAN LEADER’S OFFICE HANDOUT / EPA

Öppna bild i helskärm

Ayatolla Ali Khamenei styrde Iran i 37 år.

Foto: IRANIAN LEADER’S OFFICE HANDOUT / EPA

Öppna bild i helskärmArne Lapidus

Ayatolla Ali Khamenei var en fanatiker som kunde göra taktiska eftergifter – men aldrig gav upp sitt oförsonliga hat mot USA och Israel. Det ledde till hans egen död och hans land till katastrof.

Under sitt sista år fick Irans högste ledare se allt han byggt upp trasas sönder. Det är bara ruiner kvar av den allians av Iranvänliga terroristgrupper och regimer han skapat – och som skulle hjälpa honom i en nödsituation. Till exempel i ett krig mot USA och Israel.

Schejk Hassan Nasrallah, ledaren för islamistgruppen Hizbollah i Libanon, dödades av Israel. Likaså Yahiya Sinwar, ledare för islamistgruppen Hamas i Gaza. Och president Bashar Assad i Syrien jagades bort av sitt eget folk.

Khameinis strategi kollapsade

De skulle ha utgjort en skyddande mur för Iran i händelse av krig och attackera Israel i flanken. Men Khameneis strategi kollapsade – och hans fanatism ledde i stället landet till två katastrofala krig mot Israel och USA. I juni förra året och nu.

Den 86-årige ledaren fortsatte att hota Israel och USA med totalt krig om de gick till angrepp. 

– Amerikanarna ska veta att om de startar krig blir det ett regionalt krig den här gången, sade han.

Men resultatet blev att den högste ledaren dödades på krigets första dag och att hela den iranska regimen är på fallrepet.

Ingen är naturligtvis oersättlig och regimen kan säkert skaka fram en ny ledare ur sina led – om den överhuvudtaget överlever. Men det kommer att ta lång tid innan efterträdaren får samma auktoritet som Khamenei.

Blev högste ledare 1989

Khamenei ingick i kretsen kring den islamistiska revolutionens ledare ayatolla Ruhollah Khomeini som störtade shahen och tog makten 1979. Han blev landets president redan 1981, men det är en post underställd högste ledaren.

Efter en maktkamp utsågs han 1989 till ayatolla Khomeinis efterträdare och blev därmed lrans andre store ledare efter revolutionen. Hans tid vid makten har präglats av utvecklingen av Irans atomprogram, det som Israel, USA och många andra hävdar syftar till att skapa kärnvapen. Något som Iran förnekar.

Han hävdade att Iran har rätt att anrika uran och vägrade ge efter.

Han stod också bakom Irans regionala strategi att skapa allianser med Libanon, Syrien, Irak och Jemen, bland annat med hjälp av shiamuslimska grupper i flera av länderna. Han stöttade också terrorgrupper som Hamas och Hizbollah med pengar och vapen.

Annons

Han lovade att aldrig ge upp mot USA. Det resulterade i den senaste tidens fruktlösa förhandlingar om Irans kärnprogram och ballistiska robotar. Förhandlingarna körde fast och fick Donald Trump att tappa tålamodet och starta krig. 

Slog ned allt motstånd

Khamenei var en brutal diktator som slog ned allt motstånd. Han överlevde studentdemonstrationer 1999, massprotester mot valfusk 2009 och landsomfattande demonstrationer 2019. Han stoppade alla protester med brutalt våld, också de senaste som bröt ut tidigare år – och där demonstranterna krävde att regimen skulle störtas.

Han slog också ned alla protester mot religiöst kvinnoförtryck i Iran.

Det blodiga tolvdagarskriget i juni förra året blev ett fruktansvärt fiasko för Khamenei och Iran. Israel slog ut det iranska luftförsvaret. Något som visade att den israeliska underrättelsetjänsten Mossad hade penetrerat Iran med många agenter på plats.

Gick under jorden

Khamenei gick under jorden under tolvdagarskriget, men kom tillbaka mera kamplysten och fanatisk än tidigare. Han utslungade våldsamma hotelser mot Israel och verkade ignorera alla varningar. Något som resulterade i hans död i det pågående kriget.

Han skadades i ett mordförsök 1981 utfört av en iransk vänstergrupp när han var president. Sedan dess var han delvis förlamad i högerarmen. Han reste nästan aldrig utomlands. Den senast kända utlandsresan var som president på ett officiellt besök i Nordkorea 1989.

Nu är de stora frågorna i Iran, i Mellanöstern och hela världen: Kommer den iranska regimen att överleva den högste ledarens död eller väntar en ny era i Iran, som åtminstone fram till nyligen betraktades som en regional stormakt? Blir det en ny diktatur, demokrati eller fullständigt kaos.

På krigets första dag är det ännu för tidigt att ge svar på de frågorna.

Arne Lapidus på plats i Tel Aviv.

Öppna bild i helskärm