Gunnar Wetterberg

Publicerad 1 mar 2026 kl 18.00

EU:s inre marknad är långtifrån fullbordad. Det är hög tid att ta itu med tjänsternas rörlighet.

Åsa Bergman, vd och koncernchef för Sweco.

Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Trump presenterar sina tullar.

Foto: KENT NISHIMURA / POOL / EPA BLOOMBERG POOL

Öppna bild i helskärm

Ericsson är ett av alla exportberoende företag i Sverige.

Foto: nitpicker / Shutterstock

Öppna bild i helskärmGunnar Wetterberg

Under trycket från Trump har allt fler efterlyst ett starkare EU. Fler handelsavtal med omvärlden och mer samarbete kring försvarsindustrin har hamnat högt upp på dagordningen. På Island och i Norge höjs allt fler röster för medlemskap, och i Sverige har eurofrågan blivit aktuell på nytt.

Men närmast till hands för att stärka unionen ligger tjänsternas rörlighet. När EU-kommissionens dåvarande ordförande Jacques Delors lanserade den inre marknaden skedde det i de fyra friheternas tecken – fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Den europeiska enhetsakten, som trädde i kraft 1993, skulle undanröja gränshindren på den gemensamma marknaden.

Det har gått mer än 30 år sedan dess. Många hinder finns dock kvar. Häromdagen flaggade Ursula von der Leyen för att man äntligen skulle slutföra förhandlingarna om en öppnare kapitalmarknad. Pandemin visade att rörligheten för personer är bräcklig.

Men det största bekymret är tjänsterna. Utbytet av tjänster mellan länder blir allt viktigare för världsekonomin. 

Handelskategorin ”varor” innehåller alltmer tjänster. Med 2G dominerade hårdvaran, med 3G i början av 2000-talet blev vi världens femte största mjukvaruföretag, konstaterade Ericssons tidigare vd Carl-Henric Svanberg när jag intervjuade honom för den kommande boken om företagets första 150 år.

Bilden är densamma för många andra företag och områden. Kunskaper och program säljs över gränserna, specialister har hela världen som arbetsplats.

Den svenska regeringen borde göra tjänsteavregleringen till en av sina huvudfrågor i EU.

Men det har EU:s medlemsstater ännu inte bejakat. För några veckor sedan ordnade Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien ett seminarium om regleringarnas påverkan på ekonomin. De europeiska bromsklossarna för tjänster diskuterades flitigt. Omständliga processer och stora skillnader i regelverk mellan länderna gör att Delors vision än i dag ter sig avlägsen.

Trumps tullar stökar till det för världshandeln, men alla problem kan inte skyllas på Vita huset. EU måste också sopa rent framför egen dörr. IMF har beräknat att gränshindren inom Europa motsvarar tullar på 45 procent för varor. För tjänster är det etter värre – 110 procent.

Om bekymren berättade Åsa Bergman, som är koncernchef för Sweco, ett av Europas största samhällsbyggnadsföretag. Sweco arbetar med anläggnings- och byggnadskonstruktion, installationsteknik, arkitektur, infrastruktur, energi och miljö. Bolaget finns på plats i 14 länder och har projektexport till 70 olika marknader.

I praktiken betyder det att företaget skickar ut experter för att lösa uppgifter i andra länder, men då slår regler om skatter, socialförsäkringar och yrkeslegitimationer till. Ju större roll AI-tillämpningar kommer att spela inom olika sektorer, desto mer tjänstehandel kommer det att bli frågan om.

Sverige är en av de stora tjänsteexportörerna i Europa. Den svenska regeringen borde göra tjänsteavregleringen till en av sina huvudfrågor i EU. Åsa Bergman pekade på en konkret åtgärd: öka antalet dagar som tekniska experter får arbeta i ett annat EU-land utan att snärjas av dess regler.

Sverige borde ta sina tjänsteföretag till hjälp för att utforma ett konkret reformprogram för unionen. Det vore en av de största tjänsterna som frihandelsnationen Sverige kunde göra den Europeiska unionen.

Gunnar Wetterberg är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.

LÄS MER: LEDARE: Trump kan stänga Sverige på en timmeLÄS MER: EU-planen för svenska elkunder leker med elden