WASHINGTON Kriget i Iran riskerar att pågå länge eftersom Trumpadministrationen inte har tydliga mål för det, bedömer den amerikanska Mellanösternexperten Aaron David Miller i en intervju för Yle.
– Donald Trump kan i morgon säga att det fortsätter så här i sex månader eller så kan han börja ge tecken på att han försöker hitta en väg för att trappa ned kriget. Det är problemet. Hur slutar man när man väl börjat?
Miller är ledande expert på tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace (CEIP) och har arbetat på USA:s utrikesministerium i rådgivande roller i frågor som rör Mellanöstern under fem presidenter, från Jimmy Carter till George W. Bush.
Hur skiljer sig det nuvarande kriget från tidigare krig?
Genom sitt jobb för tidigare administrationer, framförallt för presidenterna George H. W. Bush, den äldre, och George W. Bush, den yngre, har Aaron David Miller ett långt perspektiv på tidigare amerikanska interventioner i regionen.
USA:s militära operation i Iran som inleddes den 28 februari kallas för operation Epic Fury.
Miller ser vissa likheter mellan Epic Fury och både Gulfkriget 1990–1991 och Irakkriget 2003–2011.
Öppna bildvisare
Aaron David Miller är en av USA:s mer välkända experter på amerikansk utrikespolitik i Mellanöstern. Bild: Carnegie Endowment for International Peace
Under Gulfkriget hade USA en uppsättning tydliga mål som sedan följdes upp politiskt, förklarar Miller.
– Man lyckades driva ut Saddam Husseins styrkor från Kuwait med begränsade förluster under en begränsad tidsperiod.
Mindre lyckat var Irakkriget och innan det invasionen av Afghanistan, enligt Miller. Han lämnade den andra Bushadministrationen två månader innan USA invaderade Irak år 2003.
– Det var en katastrofal demonstration av vad som händer när krigets mål utvecklas bortom det ursprungliga syftet eller när man inte förstår det politiska läget, vilket resulterade i de två längsta krigen i amerikansk historia.
Miller lyfter upp en skillnad mellan Donald Trumps operation och Gulfkriget och Irakkriget; att det inte i nuläget förs seriösa diskussioner om amerikanska marktrupper.
– Och det är bra, men krigets mål har inte definierats tydligt, säger han.
Vilka är målen med kriget?
Under en presskonferens i Vita huset på onsdagen upprepade Donald Trumps pressekreterare Karoline Leavitt de mål som presidenten har uttalat:
- Förstöra den iranska flottan.
- Förstöra kärnenergiinfrastrukturen.
- Förstöra Irans produktion av ballistiska robotar.
- Förstöra Irans proxygrupper – alltså väpnade grupper som Iran stöder i andra länder för att föra krig via ombud – eller åtminstone göra det omöjligt för dem att slå mot amerikanska intressen.
Officiellt är regimskifte åtminstone i nuläget inte ett mål, trots att Trump själv ursprungligen talade om att iranierna har USA:s stöd att ta över makten.
Aaron David Miller frågar sig vid vilken punkt Trumpadministrationen kommer att anse att de har uppnått sina mål och ifall de kommer ändra ytterligare. De har skiftat lite beroende på vem man frågat.
– Administrationen har varit osammanhängande när det gäller exakt vad de vill göra.
Vem ska ta över i Iran?
USA har snart etablerat luftherravälde, enligt USA:s försvarsminister Pete Hegseth.
Mellanösternexperten Aaron David Miller säger att Donald Trump i princip kan säga att USA är klara när som helst, när man uppnått luftherravälde, ifall man inte är ute efter regimskifte – vilket inte uppnås genom lufträder.
– Men om så verkligen är fallet har vi bara en mer grandios föreställning av vad israelerna och amerikanerna gjorde i juni. Alltså oavslutat arbete.
Det skulle direkt tolkas som en stor seger av iranierna, som enligt Miller med visst berättigande då kan hävda att de överlevt en stor attack av både världens och Mellanösterns mäktigaste militärer.
En tänkbar möjlighet som yppats är att Trump slutligen nöjer sig med en lösning likt den i Venezuela efter att Nicolás Maduro störtades. Alltså att man fäller, eller i fallet med Iran dödar, ledaren och sedan accepterar en ny ledare så länge den går med på förhandling.
Öppna bildvisare
Den döda Ali Khameneis son Mojtaba Khamenei kan enligt medieuppgifter bli Irans nästa högsta ledare. Bild: Morteza Nikoubazl /AOP
Miller säger att iranierna i sådana fall skulle vilja ha en vapenvila, sanktionslättnader och någon slags överenskommelse om kärnvapenfrågan.
– Trump kan tänkas gå med på det och då är risken stor för att man frågar sig varför han inte kunde ha gjort det tidigare.
Hur kan Iran eskalera?
Aaron David Miller är inte övertygad om att iranierna faktiskt vill att kriget ska upphöra i nuläget.
– Det pågår en kamp mot klockan mellan den israelisk-amerikanska insatsen att förstöra Irans vapenkapacitet och Irans förmågor att orsaka skada eller eskalera på sätt som kan förlänga kriget.
Enligt Miller kan iranierna inte konfrontera den amerikanska militären direkt. Istället ägnar de sig åt så kallad horisontell eskalering, vilket innebär att de medvetet utvidgar konflikten till nya områden för att göra den svårare att hantera för USA.
Öppna bildvisare
Robotar har skjutits ned ovanför bland annat förenade Arabemiraten. Bild: Lehtikuva
Där spelar de iranska drönarna en stor roll. De har lyckats orsaka begränsad skada mot exempelvis flygplatser, hotell och amerikanska ambassader.
– Iran har kapacitet att gå efter ekonomisk infrastruktur, som elnät och kraftsystem, säger Miller.
Det här sätter Gulfstater där USA har militärbaser i en svår sits, där de får stå för kostnaderna för den iranska aggressionen även om de aktivt inte deltar.
Varför kom attacken just nu?
En annan öppen fråga är på vilka grunder USA anföll Iran just den 28 februari.
Enligt nyhetssidan Axios ringde Israels premiärminister Benjamin Netanyahu Donald Trump några dagar innan, den 23 februari. Samtalet ska ha varit startskottet för kriget i Iran.
Axios skriver att Netanyahu ska ha tipsat Trump om att ayatolla Ali Khamenei och hans närmaste krets alla skulle samlas på ett och samma ställe i Teheran på lördag morgon.
Trump ska redan ha lutat mot att anfalla Iran men inte bestämt sig för när.
Enligt Aaron David Miller ville Trump ta åt sig av äran att ha dödat den högsta ledaren, vilket enligt honom bara lägget till problemet att kriget verkar ha inletts utan ordentlig förberedelse.
– Att han såg en merit i att anfalla en viss lördag och döda Khamenei är inte en anledning att lägga in den största mängden amerikansk krigsmateriel sedan Irakkriget 2003.