Publicerad 5 mar 2026 kl 18.34
På 35 år har energiskatten ökat betydligt mer än KPI – totalt med över 600 procent, enligt Företagarna.
Nu utgör den en stor del av elräkningen.
– Det är helt orimligt, säger elmarknadsanalytikern Mats Nilsson.
Senaste nyhetsklippen från Expressen.
Enligt Mats Nilsson är energiskatten ”välfärdssänkande”. ”Så man kan inte ha som argument att vi, lite odefinierat, behöver den intäkten”, säger han.
Foto: Kristina Sahlén
Öppna bild i helskärm
I Sverige betalar vi en energiskatt på den el vi förbrukar, och sen moms på det.
Foto: Johan Nilsson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärmArtikeln i korthet
■ Elskatten har ökat med över 600 procent på 35 år.
■ Nästan hälften av elräkningen består av skatter och avgifter.
■ Forskare kallar skatten orimlig och menar att den slår hårdast mot låginkomsttagare.
■ Sverige kan få EU:s högsta elskatt nästa år.
Visa mer
En dryg fjärdedel av elräkningen går till ditt elhandelsbolag, och ytterligare en dryg fjärdedel är elnätsavgiften.
Men merparten – närmare hälften – består av skatter och avgifter.
Detta är, enligt flera experter, orimligt.
Nibes energiekonom Claes Hemberg kallar det ”helt galet fel”.
– Om vi tänker att vi ska gå över till att använda mer el är det inte så här man lockar till det, säger han.
Effekten av elskatten
Elmarknadsanalytikern Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola, håller med.
– Det finns flera skäl till att det är orimligt, säger han.
– Det viktigaste är att man som regering, oavsett färg, inte kan säga att man vill ha mer elektrifiering och sen ha en skatt som utgör halva elräkningen. Då styr du bort folk från att använda el.
Elskatten
■ Elskatten, som är en så kallad punktskatt, ligger 2026 för de allra flesta på 45 öre per kWh inklusive moms och 36 öre utan moms. Vissa regioner och kommuner, liksom företag, har dock reducerad elskatt
■ Den 1 januari i år sänkte regeringen skatten med närmare 10 öre per kWh. I fjol låg den på 54,9 öre per kWh, inklusive moms.
■ Elskatten infördes 1951, och 1990/1991 infördes även moms på elskatt. Sen infördes indexering på elskatt i mitten av 90-talet, som innebär att den årligen räknas upp för att följa konsumentprisindex (KPI).
■ Elskatten har dock, på grund av momsen, ökat mer än KPI. Under perioden 2010–2020 ökade KPI med 10,7 procent och elskatten med 26 procent. Enligt Företagarna har elskatten ökat med mer än 600 procent sen 1990, medan KPI under samma period har ökat med ungefär 110 procent.
Källor: Företagarna, Konsumenternas energimarknadsbyrå, Ekonomifakta
Visa mer
Mats Nilsson tycker att det är konstigt att ge ”pyssliga små bidrag till högre medelklass-elbilar” och att sänka dieselskatten – och samtidigt ha kvar elskatten.
– Vill man elektrifiera får man ge medborgarna den signalen, att man tycker att det är viktigt, och ta bort skatten. Vill man vara ett föregångsland inom klimatåtgärder ska vi inte ha EU:s högsta elskatt, säger han.
Slår hårdare mot låginkomsttagare
Ytterligare ett skäl till att elskatten, enligt forskaren, är orimlig är att vi i dag är beroende av el, men att den ändå punktbeskattas som bland annat tobak, alkohol, fordon och kemikalier.
– Om du har 100 000 kronor i lön och jag har 20 000 men vi har ungefär samma elkonsumtion får vi en lika hög elräkning. Om hälften av den då är skatt slår skatten hårdare mot mig som har lägre lön. Sådana regressiva skatter som slår mot låginkomsttagare brukar vi ekonomer inte vara så förtjusta i, säger Mats Nilsson.
Ökning med 600 procent
När elskatten infördes 1951 låg den på 1 öre per kWh. 40 år senare infördes moms på skatten, och ytterligare några år senare började den också indexeras.
Sen dess har skatten dragit i väg – från dryga 10 öre 1993, till 45 öre, inklusive moms, per kWh i dag. Enligt en beräkning från Företagarna är det en ökning med över 600 procent sen 1990, samtidigt som konsumentprisindex (KPI) har ökat med 110 procent under samma period.
Annons
Organisationen slog nyligen larm om att Sverige kan ha EU:s högsta elskatt nästa år, och krävde att regeringen sänker den till EU:s miniminivå.
Vid årsskiftet sänkte regeringen elskatten med knappt 10 öre/kWh, inklusive moms, men det är enligt flera experter inte tillräckligt.
”Regeringen kan spara”
Enligt Nibes energiekonom Claes Hemberg kan man dock inte enbart säga ”sänk elskatten” utan att ha ett alternativ.
– Vad för skatt ska vi höja i stället då? För vi behöver sjukvård, förskolor och skolor. Men jag håller med om att det är galet mycket skatt på el.
Elmarknadsanalytiker Mats Nilsson säger att han inte köper argumentet att elskatteintäkterna behövs.
– Visst, sänkt elskatt får konsekvenser för statskassan, men regeringen kan ju spara pengar på andra håll. Vi kan inte ha en dålig skatt för att vi behöver intäkter, utan staten får se över sina utgifter i stället, säger han.
Nilsson hänvisar sen till en rapport från forskningsinstitutet SNS, där forskarna Bengt Kriström och Runar Brännlund skriver att bortfallet från avskaffade energiskatter skulle kunna täckas om regeringen i stället höjer sina momssatser.
Siffror: Stigande elskatt
Så här mycket har den årliga elskatten ökat från 2011 till 2025, enligt beräkningar från Konsumenternas energimarknadsbyrå.
Lägenheter med en elförbrukning på 2 000 kWh per år:
2025 betalade dessa konsumenter cirka 1 098 kronor i elskatt, vilket är en ökning med drygt 390 kronor från 2011.
Småhus utan eluppvärmning, med en elförbrukning på 5 000 kWh per år:
2025 betalade dessa konsumenter cirka 2 744 kronor i elskatt, vilket är en ökning med cirka 975 kronor från 2011.
Eluppvärmd villa med en förbrukning på 20 000 kWh per år:
2025 betalade dessa konsumenter cirka 10 975 kronor i elskatt, vilket är en ökning med drygt 3 900 kronor från 2011.
Sänkt elskatt: Med den sänkta elskatten 2026 beräknas kunder spara från cirka 150 kronor per år för en liten lägenhet, till cirka 2 470 kronor per år för en eluppvärmd villa.
Källa: Konsumenternas energimarknadsbyrå, Eon
Visa mer