Elpriserna har varit en snackis under vintern.
Foto: Janerik Henriksson / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Men hur ska elsystemet förbättras? Läs partiernas svar här nedan.
Foto: Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Moderaternas högsta prio är ny kärnkraft i södra Sverige.
Foto: Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Foto: Henrik Montgomery/TT
Öppna bild i helskärm
Denna vinter har vi haft de högsta elpriserna sen energikrisen 2022. Och faktorer som kriget i Iran och dåligt med nederbörd riskerar fortsätta pressa upp priserna – vilket innebär att el kan förbli en snackis under hela 2026.
Och därmed också en stor fråga i valrörelsen.
Expressen har, inför valet i höst, frågat alla riksdagspartier vad de tycker fungerar bra respektive dåligt i det svenska elsystemet, samt vad de vill genomföra för förändringar. Så här har de svarat.
Vänsterpartiet
Enligt Vänsterpartiet har Sverige ”ett stabilt elnät med en nästan helt fossilfri elproduktion”. Samtidigt anser partiet att marknaden är ”feltänkt” och att elnätsbolagen tar ut övervinster – vilket de svenska hushållen får betala för.
– Det är oskäligt att trots att Sverige producerar billig och fossilfri el som nästan alltid täcker vårt eget behov så ska våra elpriser påverkas av den dyra, utländska fossilelen, säger den energipolitiska talesperson Birger Lahti i ett mejl.
För att förbättra elsystemet och göra det billigare för svenska hushåll och företag skulle V vilja ”införa Sverigepriser på el”, genom att frikoppla de svenska elpriserna.
Partiet vill också införa en skatt på elnätsbolagens ”övervinster”, och att vinsterna går till att förbättra elinfrastrukturen, samt införa ett elpristak på 75 öre per kWh.
”Hushåll och småföretagare knäcks i dag av oberäkneliga och skenande elpriser”, skriver Birger Lahti (V).
Foto: Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärmMiljöpartiet
Miljöpartiet skriver att vi har ett elsystem med bland annat hög fossilfrihet och leveranssäkerhet, där den utbyggda vindkraften har minskat vårt importbehov och sänkt elpriset.
På den negativa sidan finns de stora prisskillnaderna mellan elområdena, ”opålitlig kärnkraft” som drabbas av avbrott, samt ”oskäligt höga elnätsavgifter”, skriver den energipolitiska talesperson Linus Lakso.
För att jämna ut elpriset över tid och undvika pristoppar vill Miljöpartiet bygga ut den gröna baskraften, till exempel höja effekten i vattenkraften, och införa ”storskalig energilagring”.
– Vi vill även satsa stort på stöd för energieffektivisering av flerbostadshus, villor och företag, säger Lakso i ett mejl.
MP vill utöver det pressa ner elnätsavgifterna och göra om de nya effekttarifferna.
”Det som kan leverera mer el och effekt i närtid till lägst kostnad är förnybar elproduktion i kombination med stabil grön baskraft”, skriver Linus Lakso.
Foto: ALEX LJUNGDAHL
Öppna bild i helskärmSocialdemokraterna
Enligt Socialdemokraterna har vi ett i grunden bra elsystem, med en ”fossilfri och pålitlig” bas till ”relativt låga” kostnader. Däremot är elproduktionen i delar av landet ”otillräcklig”, samtidigt som elnätet inte har byggts ut tillräckligt snabbt, skriver partiet i ett mejl.
Annons
För att snabbt få el till så låga kostnader som möjligt – och därmed ”möjliggöra grön omställning, nyindustrialisering och fler jobb” – vill S bygga ut den fossilfria elproduktionen.
Partiet vill också teckna långa kontrakt för att kunna leverera billig och stabil el, vilket man kallar ”Folkhemsel”.
S skriver att samhället behöver ta mer kontroll över elförsörjningen och att elnäten behöver regleras skarpare, så att bolagens avkastning minskar utan att förmågan att bygga ut och effektivisera näten påverkas.
Partiet avslutar sitt mejl med att upprepa önskemålet om en ”långsiktig bred energiöverenskommelse”.
S-partiledaren Magdalena Andersson har bland annat pratat om ”Folkhemsel”.
Foto: OLLE SPORRONG
Öppna bild i helskärmCenterpartiet
Även Centerpartiet lyfter att Sveriges elsystem är näst intill fossilfritt, och klimatsmart. Däremot tycker partiet att det har blivit svårare för elkonsumenterna att påverka elräkningen, med höga skatter, nät- och effektavgifter.
– Sverige har också alldeles för stora prisskillnader inom landet och effektbrist i södra Sverige, säger den klimat- och energipolitiska talespersonen Rickard Nordin i ett mejl.
C vill jämna ut elpriserna genom att ”kraftigt” bygga ut elproduktionen i södra Sverige, samt öka överföringskapaciteten. Partiet vill även öka energieffektiviseringen, rulla tillbaka höjningarna av elnätsavgifterna, pausa effektavgifterna och sänka elskatten.
– Sverige har haft högre skatt på ren el än på fossil diesel. Det är helt orimligt, säger Rickard Nordin.
Enligt Rickard Nordin är Centerpartiet ”garanten för både billigare elräkningar och att vi snabbt får tillräckligt med energi för att klara klimatomställningen”.
Foto: HANNA BRUNLÖF
Öppna bild i helskärmLiberalerna
Liberalerna tycker att vi har ett i grunden bra elsystem, med vattenkraft i norr och kärnkraft i söder, och menar att de tillsammans med sina samarbetspartier har en tydlig inriktning mot ”planerbar och fossilfri elproduktion i form av ny kärnkraft”.
Däremot, skriver partiet i ett mejl, har elpriserna varit för höga denna vinter. Det menar L beror på att elproduktionen är för väderberoende.
För att få till stabila elpriser vill partiet minska antalet elprisområden och sträva mot ett gemensamt elpris i hela Sverige. Man vill också öka takten i byggandet av ny elproduktion, där kärnkraften ska vara bärande, samt stärka överföringskapaciteten och sänka elskatten.
”Hur mycket du betalar ska inte avgöras av var du bor”, skriver L i sitt mejl.
Simona Mohamsson, partiledare i Liberalerna som vill att familjer och företag ska kunna ”planera sin framtid” med förutsägbara elpriser.
Foto: Max V Karlsson
Öppna bild i helskärmKristdemokraterna
Enligt Kristdemokraterna är Sverige ”ovanligt bra” på att producera elenergi i ett nästan helt fossilfritt elsystem, med reglerbar vattenkraft och planerbar kärnkraft. Men även KD lyfter att elsystemet är för väderberoende, med försämrad effektbalans med volatila elpriser som drabbar hushållen – och hämmar tillväxten och klimatomställningen – som följd.
Annons
I ett mejl skriver partiet att det gick till val på att sänka elskatten och bygga ny kärnkraft, vilket man nu ”verkställer i regering”.
Framöver vill KD sänka energiskatten ytterligare, och ”bibehålla kursen mot ett leveranssäkert och fossilfritt elsystem som kan möta en fördubblad elkonsumtion till 2045”.
”Vi granskar och är beredda att agera på allt det som påverkar elpriset så som effektavgifter och elprisområden”, skriver partiet.
KD:s partiledare Ebba Busch är också energiminister. Hon har flera gånger lyft att partiet vill se mer kärnkraft i Sverige.
Foto: SVEN LINDWALL
Öppna bild i helskärmModeraterna
Moderaterna tycker att grunden i kraftsystemet är bra, med ett välbyggt stamnät och koldioxidfri basproduktion, i kombination med fjärrvärme och vind- och solkraft ”som pressar priserna när vädret är rätt”.
Det finns dock ett grundläggande problem, skriver partiet i ett mejl:
”Ett stort hål” i den planerbara produktionen i södra Sverige, vilket orsakar höga elpriser, stora prisskillnader, höga elnäts- och flaskhalsavgifter.
För att sänka pristoppar, minska prisskillnader och begränsa höjda elnätsavgifter vill M bygga ny kärnkraft i södra Sverige. Det beskriver partiet som sin ”högsta prioritet”.
”De samlade elkostnaderna måste sänkas, det inkluderar elpris, elnätsavgifter och elskatter”, skriver partiet i sitt mejl.
”Hårt arbetande familjer och företag ska inte tvingas ransonera el, utan elen ska finnas till priser som lämnar pengar över i plånboken”, anser Moderaterna och deras partiledare Ulf Kristersson.
Foto: HANNA BRUNLÖF
Öppna bild i helskärmSverigedemokraterna
Sverigedemokraterna tycker att kraftsystemet, med fossilfri basproduktion, historiskt har möjliggjort låga, stabila elpriser och att Sveriges ”tekniska kunnande och robusta produktionsresurser har tjänat oss väl”.
Men elsystemet har blivit mer sårbart med mindre planerbar produktion i form av kärnkraft, skriver partiet i ett mejl. SD pratar om ”byråkratiska hinder” och ”straffskatter” på planerbar produktion, som har ”snedvridit marknaden” till mer väderberoende elproduktion – och stora prisvariationer som följd.
För att få ett ”robust och prisstabilt” system vill partiet bygga mer planerbar elproduktion, se nya gaskraftverk för snabb effektreglering samt stoppa subventionerad vindkraft.
”Nästa generations kärnkraft och energiforskning ska få tydliga förutsättningar av staten”, skriver SD i sitt mejl.
”Väderberoendet ska bort”, tycker SD, med partiledare Jimmie Åkesson i spetsen, som också vill öka takten i utbyggnaden av kärnkraft.
Foto: SVEN LINDWALL
Öppna bild i helskärm
Vill du veta mer? Fråga Getingen!
Vill du ha ännu mer info? Välj en fråga nedan eller skriv en egen! Expressens AI-bot baseras endast på vår samlade journalistik, granskad av journalister.