Patrik Kronqvist

Publicerad 7 mar 2026 kl 07.00Uppdaterad kl 08.22

Nalin Baksi har kämpat mot både hedersförtryck och islamism i Sverige. Nu varnar hon för hotet hon aldrig såg komma.

Nalin Baksi är aktuell med boken ”Mina strider”.

Foto: Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Moralpoliserna har tryckts tillbaka i Tensta.

Foto: ALI LORESTANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Patrik Kronqvist

Nalin Baksis sjuåriga systerdotter hade aldrig firat svensk midsommar. Så härom året såg moster Nalin till att hon fick besöka ett äkta midsommarfirande hos en koloniträdgårdsförening. Men när flickan nästan var längst fram i kön till fiskdammen kom en svensk kvinna i 40-årsåldern fram.

– Om ni ska halalgodis utan gelatin kan jag ordna det. Då får vi gå till ett annat ställe bara, sa hon.

Nästan två år senare låter Nalin Baksi förbannad när hon återberättar historien.

– Först började islamisterna tala om för barn vad de får äta och inte äta. Nu börjar även de välmenande svenskarna ställa upp på det här spelet. Jag blir galen.

Mina strider är den välfunna titeln på Nalin Baksis nyutkomna memoarer. För stridit har hon gjort – i hela sitt liv.

I hemlandet Turkiet hjälpte hon redan som litet barn sina politiskt aktiva släktingar genom att springa ärenden och gömma förbjudna kurdiska böcker. 

När hon kom till Sverige som 13-åring gick hon med i Socialdemokraterna och var en av de första politiker som larmade om hedersförtryck och islamistisk påverkan bland invandrare i Sverige.

Genom åren har hon mött mycket motstånd. Hon har länge levt under hot och blivit fysiskt attackerad. Men Nalin Baksi har vunnit sin tid.

I dag är det politiskt kontroversiellt att förneka existensen av hederskultur och moralpoliser. Efter skandalerna med Mehmet Kaplan och Abdirizak Waberi är dörren stängd för islamister i de flesta partier, åtminstone på riksnivå. 

De islamistiska organisationer som hon har varnat för har förlorat sina bidrag en efter en: Sveriges unga muslimer, studieförbundet Ibn Rushd, biståndsorganisationen Islamic Relief.

Och hemma i Tensta har moralpoliserna tryckts tillbaka.

– I somras såg jag till och med kvinnor i bikini nere vid plaskdammen. Den bilden trodde jag aldrig att jag skulle få se igen.

Men än är kampen inte vunnen. Nalin Baksi ser med oro på hur islamister flyttar fram positionerna inom myndigheter, studieförbund och organisationer som Rädda Barnen.

Aningslösa svenskar gör islamisternas jobb åt dem

Ett exempel är drevet mot Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör Lise Tamm efter hennes beslut att myndigheten inte längre ska publicera bilder på flickor under tolv år med slöja.

– Lise Tamm är inte typiskt svensk, hon är tydlig och vågar stå upp mot de här krafterna. Och då möts hon av en kraftfull islamistisk kampanj också inifrån myndigheten. Regeringen måste ge henne sitt tydliga stöd, säger Nalin Baksi.

Hon varnar också för hur politiker på lokalnivå flörtar med islamister för att locka väljare. Som S-toppen Jonas Attenius i Göteborg som ställde sig på Göteborgs moskés scen i Slottsskogen – trots att det är en församling som är marinerad i extrema åsikter.

Annons

Striden mot islamisterna är den svåraste hon tagit, menar hon.

– De som utövar hedersförtryck nöjer sig med att kontrollera sina döttrar och att skvallra om andras. Men islamisterna är trevliga, jobbar hårt och långsiktigt och har en plan. De vill förändra samhället i grunden. Det är ett mycket svårare hot mot samhället, säger hon.

Kampen mot islamismen kräver balans. Vanliga muslimer får inte känna sig exkluderade. Därför är Nalin Baksi irriterad på KD-ledaren Ebba Busch och hennes tal om att Sverige ska präglas av kristna värderingar. Det spelar islamisterna rakt i händerna, menar hon.

– När jag har tagit striden mot konservativa krafter inom den kurdiska gruppen har jag pekat på hur vi kämpade för jämställdhet i Kurdistan på 1970-talet. Det är inte några specifikt svenska eller kristna värderingar. Det handlar om demokrati.

Allra mest oroad är Nalin Baksi över utbredningen av det som hon kallar för vardagsislamism – där konservativa genom social kontroll flyttar fram positionerna i skolan, på arbetsplatser och i civilsamhället.

Moderata muslimska föräldrar har länge varit medvetna om risken att deras barn kan radikaliseras på högstadiet eller gymnasiet. Nu märker de hur barnen redan på lågstadiet kommer hem och säger att julmust är haram och att de vill fasta under ramadan. 

– Det är en sorts segregationsprocess som i förlängningen skulle leda till att det blir haram att ens umgås med vanliga kristna svenskar. Och det är förstås vad islamisterna vill, de önskar ju ett parallellsamhälle för muslimer, säger Nalin Baksi. 

Hon menar att skolan och det offentliga måste säga ifrån tydligt mot sådana tendenser. Små barn ska inte fasta – då klarar de inte att följa med i undervisningen. Det är också vad merparten av de muslimska föräldrarna anser, menar hon. 

Men i stället ser hon hur aningslösa svenskar gör islamisternas jobb åt dem – som kvinnan vid fiskdammen som signalerade till en liten muslimsk flicka om vad hon inte borde äta.

– Jag måste erkänna att jag var så upptagen med att kämpa för att dra in bidragen till islamistiska organisationer att jag inte såg det här hotet komma, säger Nalin Baksi.

Denna gång får politikerna inte vänta med att ta hennes varningar på allvar.

Patrik Kronqvist är politisk redaktör och chef för Expressens ledarsida. Läs fler av hans texter här.

LÄS MER: Muslimska brödraskapet ligger bakom judehatetLÄS MER: Jag har varit naiv inför islamismen i Rädda BarnenLÄS MER: Skandalimamen blottar islams problem i Sverige