Dagliga attacker från ryska attackdrönare har gjort Ukraina till världsmästare på att bekämpa hotet från ovan. Det är nu ett globalt trumfkort för landet när resten av världen inser faran.
Expressen åkte till södra fronten i Ukraina och följde med i jakten på drönare där ett av soldaternas viktigaste redskap är svenskt.
Svenska detaljen bakom drönarjakten
Foto: ANATOLII STEPANOV
Öppna bild i helskärm
Foto: ANATOLII STEPANOV / Anatolii Stepanov
Öppna bild i helskärm
Foto: ANATOLII STEPANOV / Anatolii Stepanov
Öppna bild i helskärm
Ukraina använder radiostyrda flygplan i frigolit med en handgranat i nosen för att spränga ryska drönare.
Foto: ANATOLII STEPANOV
Öppna bild i helskärm
Ryska attackdrönare terroriserar ukrainska städer dagligen och dödar civila och slår ut viktig infrastruktur. Även militärt är de ett stort hot men Ukraina har sedan invasionen utvecklat flera olika försvarslinjer, från mobila luftvärnsenheter till helikoptrar och flygplan med kulsprutor. Ukraina har nu erfarenheter och kunskap som hela världen efterfrågar.
President Volodymyr Zelenskyj har öppnat för att erbjuda Europa, USA och länder i Mellanöstern hjälp med att bekämpa drönare. USA ska också ha skickat en formell förfrågan om hjälp från Ukraina.
https://x.com/ZelenskyyUa/status/2029611753898742262?s=20
Kampen mot ryska drönare förs från en jordhåla ute vid fronten.
Foto: ANATOLII STEPANOV
Öppna bild i helskärm
En av Ukrainas nya framgångsrika metoder hanteras från ett krypinn två meter under mark.
I en jordhåla någon mil från fronten vid Zaporizjzja pågår jakten dygnet runt. Med små radiostyrda flygplan i frigolit jagar de ukrainska soldaterna ryska attackdrönare.
På skärmarna i den primitiva hålan följer soldaterna från 82:a separata luftburna anfallsbrigaden luftrummet i sin sektor.
– Vår huvudsakliga och prioriterade uppgift är att stänga himlen från fiendens spaning och attackvapen, säger befälet Dmytro, 32, med soldatnamnet Läraren.
Dmytro, 32, är piloten som styr flygplanen från den underjordiska hålan.
Foto: ANATOLII STEPANOV
Öppna bild i helskärm
På en tvättlina längs väggen hänger färdigmonterade flygplan på rad. De har alla en handgrant monterad i kroppen. Den kan operatören utlösa när flygplanet är inom två meter från drönaren. Handgranaten innehåller 700 splitterfragment.
– Även om man inte kan träffa rakt på målet så finns det en ganska stor chans att målet blir nedskjutet. På fem meter är sannolikheten mycket hög. På två meter och mindre är det nästan alltid garanterat.
Gruppen har slagit ut hundratals ryska drönare. Utvecklingen av flygplanen har gått snabbt, och de tillverkas i Ukraina. Nu har de en toppfart på upp mot 300 kilometer i timmen och en räckvidd på ett par mil. I nosen sitter en videokamera med värmesikte som går att vinkla upp och ner.
Med värmekameran lyser drönare upp som vita fläckar på himlen. Ett frigolitplan kostar ungefär 20 000 kronor – en rysk attackdrönare mer än tio gånger så mycket. Krigsekonomin är en nyckel till långsiktig ukrainsk framgång.
Med en värmekamera i flygplanet söker de upp drönare som kommer in i deras sektor.
Foto: ANATOLII STEPANOV
Öppna bild i helskärmSvenska tekniken bakom vapnet
Grunden i jakten är radarsystemet som ger soldaterna en bild av vad som finns i skyn.
– Vi får in data från en rad olika källor och så jämför vi deras målbeteckningar och avgör vilka som är fientliga och vilka som är våra egna. Är det fientligt eller okänt så flyger vi i väg och börjar om jakten, säger Dmytro.
Det bästa radarsystemet de har tillgång till – enligt soldaterna – är svenska Giraffe som tillverkas av Saab.
– För det första ger den mer tillförlitlig information än andra typer av radar. För det andra behåller den bättre ett mål den hittat och för det tredje är avstånden betydligt större.
Frigolitplanet skjuts upp i luften med en katapult, sedan tar elmotorn över.
Foto: ANATOLII STEPANOV
Öppna bild i helskärm
Även delar av programvaran är från Saab – på en skärm framför soldaterna syns den svenska logotypen när systemet startas upp.
Männen håller samtidigt kontakt med sina kolleger i andra sektorer via ett onlinemöte och en krypterad chatt.
Annons
Plötsligt dyker en rysk attackdrönare upp i deras sektor.
Soldaten Vadim springer upp ur jordhålan till en uppskjutningsramp som står i ett buskag vid ett fält. Han monterar detonatorn i handgranaten och förbereder för uppskjutning.
Motorn startar och flygplanet skjuts i väg i luften. Sedan tar en lång jakt vid.
Dubbla batterier ger en flygtid på runt en timme.
Foto: ANATOLII STEPANOV
Öppna bild i helskärm
Ett drönarjaktplan startar från en skogsdunge utanför Zaporizjzja.
Foto: ANATOLII STEPANOV
Öppna bild i helskärm
Utifrån radarinformationen, kartan och bilderna från flygplanets kamera försöker de komma ikapp drönaren. Det blir som en katt- och råttalek som vi följer på skärmarna.
Piloten Dmytro styr planet med fjärrkontroll, kollegan ger instruktioner.
Den tredje kollegan justerar vinkeln på radiolänken så att de inte tappar bilden från flygplanets kamera.
Under de sex timmar Expressen är med skickar gruppen upp flera flygplan, men får inte ner någon drönare. I några fall flög den vidare till en annan sektor, en gång hann en annan grupp före.
När det börjar mörkna lämnar vi jordhålan. En halvtimme senare får vi besked – de tog ner en rysk Lancet-drönare.
De skickar filmen som vi fått tillstånd att publicera.
Svenska detaljen bakom drönarjakten
Längs den södra fronten har ukrainska styrkor ryckt fram med stor framgång de senaste veckorna och ryska styrkor tvingats tillbaka. Allt eftersom fronten rör sig framåt flyttar drönarjägarna efter.
– Där fienden rör sig, där är vi. Det är ingen mening med att sitta på ett ställe när fienden inte är där, vi behöver röra oss mot fienden.
Om Dmytro får ge europeiska länderna ett råd så är det att börja förbereda sig.
– Vår situation visade att vi i princip var lika dumma som Europa. Vi hoppades att kriget aldrig skulle börja hos oss och att vi skulle leva i fred och välstånd. Men verkligheten är helt annorlunda, säger han.
Om ett plan missar målet går det i vissa fall att landa och använda igen, annars spränger piloten det i luften.
Foto: ANATOLII STEPANOV
Öppna bild i helskärm
För de europeiska försvarsmakterna gäller det att börja öva.
– Om man ska vara mer konkret – till exempel om hur man arbetar med drönare och med försvar mot drönare – så måste man träna mycket och utveckla arméns styrkor för obemannade system, verkligen utveckla dem kraftigt och integrera dessa drönarsystem i armén.
– Och i första hand bör man börja arbeta med små quadrokoptrar med taktisk räckvidd. För som praktiken har visat, när våra drönarstyrkor började växa fram, var samarbetet mellan drönarförbanden och artilleriet, infanteriet och andra enheter mycket svårt.
– Alltså är integrationen ganska komplicerad. Det är inte bara att ta en drönare och flyga i väg någonstans och visa en bild. Man måste kunna samverka med andra förband.