Genom det stängda Hormuzsundet transporteras inte bara olja, utan också gas, aluminium och gödsel. Det driver upp priserna för vanliga konsumenter.

Kollagebild på ekonom Sanna Kurronen som tittar och ler mot kameran och gödselexpert Max Schulman som också tittar in i kameran.

Öppna bildvisare

Sanna Kurronen är senior ekonom på Finlands Bank och spannmålsexperten Max Schulman jobbar på Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK). Bild: Silja Viitala, Thomas HagströmLyssna (du hör en artificiell röst) 4:24

  • Kriget mot Iran har stängt frakten genom Hormuzsundet. Det här stoppar inte bara transporten av olja, utan också gas, aluminium och gödsel.
  • Enligt Finlands Bank leder krisen till högre priser på bensin, el och mat för konsumenterna.
  • Centralförbundet för jord- och skogsbrukare MTK är oroat för gödselläget inför höstbruket, även om Finland klarat sig bra hittills.

Mellan 25 till 30 procent av världens gödsel fraktas genom Hormuzsundet. Nu står transporten still sedan kriget mot Iran bröt ut för drygt två veckor sedan.

Max Schulman, sakkunnig vid Centralförbundet för jord- och skogsbrukare MTK, är oroad över utvecklingen.

– Vi har en global marknad. Då länder som tidigare har importerat sin gödsel från Gulfområdet blir utan gödsel försöker de köpa gödsel från andra håll i stället, säger han.

Finland har klarat sig relativt bra hittills eftersom 70-75 procent av årsbehovet redan var inköpt innan krisen. Men osäkerheten är stor inför höstbruket enligt Schulman.

EU-länderna köpte tidigare mycket gödsel från Ukraina, men Rysslands anfallskrig mot Ukraina år 2022 satte stopp för importen. Importen från Belarus har också tagit slut.

EU importerar fortfarande gödsel från Ryssland trots sanktionerna, men skyddstullar som infördes i somras ledde till att importen minskade.

USA har också satt upp skyddstullar mot Europa, liksom Trinidad och Tobago. Europa har därför vänt sig mot Nordafrika och Gulfområdet för att köpa gödsel.

Men i och med stängningen av Hormuzsundet måste EU och Finland kanske vända sig mot den ryska marknaden igen trots skyddstullarna.

– Men vi vet inte om president Putin är villig att sälja till Europa, säger Schulman.

Schulman riktar skarp kritik mot EU-kommissionen för att inte ha utarbetat en handelsstrategi för gödsel i tid, trots att jordbruksorganisationer varnat i flera år.

Karta över Persiska viken och Hormuzsundet med kringliggande länder.

Öppna bildvisare

Frakten genom det smala Hormuzsundet har i princip stått stilla sedan kriget i Iran bröt ut. Bild: Sara Torvalds / Yle, Mapbox, OpenstreetmapDyrare bensin, el och mat

Om trafiken i Hormuzsundet fortsätter att stå stilla kommer vanliga konsumenter att märka det främst genom prisökningar.

Förutom stigande priser vid bensinpumpen påverkas också elproduktionskostnaderna, särskilt under vintern när mer naturgas används.

Också priser på plast, metaller, stål och gödselmedel stiger.

– En annan viktig faktor är mat då gödselpriserna stiger kraftigt. Så när man räknar ihop alla dessa och om denna situation drar ut på tiden så syns det verkligen märkbart i priserna, säger Sanna Kurronen, senior ekonom på Finlands Bank.

Max Schulman instämmer och menar att konsumenterna kommer att märka att priserna på vissa livsmedel stiger precis som när Ukrainakriget började.

Att produkter skulle ta slut i butikerna är däremot inte särskilt troligt, enligt Sanna Kurronen.

Kurronen menar att den globala ekonomin kan återhämta sig relativt snabbt då Hormuzsundet öppnas igen.

– Om sundet öppnas och trafiken normaliseras börjar oljepriset på världsmarknaden sjunka omedelbart. Men att återhämta oss till den nivån vi var på i januari kan ta åtminstone veckor, till och med månader, säger Kurronen.

Asien drabbas hårdare än Europa

Genom det smala Hormuzsundet transporteras ungefär en femtedel av världens olja och lika stor andel av världens flytande gas.

Enligt Sanna Kurronen påverkas Europa i mindre utsträckning än Asien av osäkerheten kring Hormuzsundet.

– Europas situation underlättas av att det inte finns någon akut brådska att fylla naturgasförråden när vi går mot sommaren. Men för många asiatiska länder kan denna höjning av naturgaspriset vara extremt besvärlig, säger hon.

Japan är särskilt utsatt eftersom en tredjedel av landets el produceras med naturgas, och all naturgas är av den flytande typen.

Till skillnad från rörgas med långsiktiga bilaterala avtal handlas flytande naturgas på världsmarknaden till samma pris som olja. Detta gör att prisökningar snabbt slår igenom i elproduktionen och driver på inflationen.

– Samma mekanism gäller även i Europa, där naturgasens fördyring höjer elproduktionskostnaderna, säger Kurronen.

Länderna kring Persiska viken är också viktiga globala producenter av energiintensiva produkter som aluminium.

Aluminiumsmältverken i regionen har tvingats köra ner sin kapacitet eftersom de inte får råvaror till sina anläggningar, vilket har drivit upp aluminiumpriset globalt.