Titel: Den barmhärtige mördaren
Författare: Patrik Svensson
Patrik Svensson verkar trivas där det är som mörkast. I havsdjupen med glasålarna och i stataren Elof Nilssons bråddjupa inre i dokumentärromanen ”Den barmhärtige mördaren”. Författaren närmar sig historien om en far som mördar sina tre yngsta barn och fru, med en forskares kunskapssökande blick. Våldet och brutaliteten i morden framgår ändå.
Händelserna när fyra personer skjuts i sitt eget hem, går helt enkelt inte att förminska. Bilderna som stiger fram ur de citerade polisprotokollen är plågsamt detaljerade. Men jag uppfattar det ändå som att Patrik Svenssons projekt är att placera skeendet i skärningspunkten mellan det personliga och politiken. En nästan övertydligt belyst bild av vad statarsystemet kunde göra med en enskild människas psyke.
Det här låter kanske som ett vanskligt projekt, men jag tycker att Patrik Svensson håller balansen. Texten består av få fantasier, det här är ett gediget forskningsarbete. Han pratar med släktingar, närläser rättegångsprotokoll, studerar kyrkoböcker och sjukjournaler. Bit för bit framkallar författaren ett osynligt människoliv av hårt arbete, eviga flyttar, fattigdom, kyla, djurskötsel, sjuka barn och sill.
Paradoxalt nog innebär de här fyra morden, att stataren Elof Nilssons öde tar plats i litteraturen. Även om han i verkligheten hette något annat. Patrik Svensson har skrivit ett poetiskt och helt unikt kapitel i den svenska arbetarlitteraturen.