Drönare och AI dominerar slagfältet i Ukraina.
Kriget har förvandlats till ett statiskt utnötningskrig.
Situationen på det blodiga slagfältet liknas vid första världskrigets skyttegravar.
Snart intar robotar slagfältet och agerar självständigt.
Det framgår av en hemligstämplad svensk rapport som nu delvis har blivit offentlig.
Senaste klippen om kriget i Ukraina.
Kriget i Ukraina slår hårt mot civilbefolkningen som ofta utsätts för drönarattacker.
Foto: MYKOLA TYS / EPA
Öppna bild i helskärm
Dokumentet är en sammanställning från Sveriges ambassads försvarsavdelning i Kiev, som summerar fyra års övergripande erfarenheter från Rysslands storskaliga invasion som president Vladimir Putin drog i gång av Ukraina i februari 2022. Den är fokuserad på den tekniska delen av kriget – inte vem som kanske i slutändan vinner. Och slår fast att Sverige har att lära från kriget i Ukraina.
Rapporten har delvis blivit offentlig efter en begäran till utrikesdepartementet från Expressen. Men den stora delen av innehållet anses så känsligt att sekretessen ligger kvar över dessa avsnitt av dokumentet.
Artikeln i korthet
Drönare och AI dominerar slagfältet i Ukraina – flera miljoner drönare används årligen.
Kriget har gått från snabba anfall till ett statiskt utnötningskrig, likt första världskrigets skyttegravar.
Ukrainas försvarsindustri har snabbt anpassats för att möta nya hot.
Visa mer
De två rapportförfattarna – försvarsattachén Teddy Larsson och Rasmus Gårdnäs, utsänd från Försvarets materielverk (FMV) – skriver att situationen på slagfältet lätt för tankarna till första världskrigets skyttegravar.
”Motståndarna långsamt nöter ned varandra”, skriver de i rapporten.
Försvarsattaché Teddy Larsson, tidigare regementschef för Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur, är en av författarna bakom rapporten.
Foto: Johanna Wallén / Försvarsmakten
Öppna bild i helskärm
Huvudsakliga slutsatser i rappporten:
Slagfältets karaktär: Stridstekniken domineras av drönare (i luften, på land och till sjöss), elektronisk krigföring och fjärrbekämpning.
Transparent slagfält och ”kill-zone”: Spaningsdrönare och rymdförmåga har skapat ett ”transparent” slagfält. Längs fronten finns en 20-30 kilometer djup zon där stridsförband och större fordon inte kan verka utan att slås ut.
Teknologiska genombrott: De främsta genombrotten är drönare, AI och begynnande robotik – maskiner som kan uppfatta, agera och anpassa sig självständigt.
Delar av rapporten om fyra års krig i Ukraina är delvis hemligstämplad med hänvisning till både försvarssekretess och Sveriges förhållande till främmande makt.
Öppna bild i helskärm
Snabb teknikutveckling: Utvecklingen går mycket fort tack vare en nära koppling mellan Ukrainas inhemska industri och de stridande förbanden.
Anskaffning: En decentraliserad och marknadsorienterad modell för materielanskaffning har påskyndat både teknikutveckling och leveranser.
Krigets utveckling: Det ryska anfallskriget mot Ukraina inleddes som en rörlig konflikt med högt tempo, men har övergått till ett statiskt utnötningskrig. Fronten beskrivs som frusen och liknas vid första världskrigets skyttegravar, men med ständiga inslag av ny teknologi. Större anfall har i princip omöjliggjorts.
Resultatet av en rysk drönarattack i Kiev.
Foto: JENS CHRISTIAN
Öppna bild i helskärm
Drönarnas dominans. Drönare beskrivs som den främsta innovationen och det största hotet på slagfältet. Anledningen är att tekniken var mogen och kunde exploateras från en kommersiell bas.
Användning: Drönare används i alla miljöer (luft, land, sjö) och i enorma mängder – flera miljoner förbrukas årligen. De har fått en avgörande roll.
Annons
Groz, 44, skickar koordinater och bilder på de ryska positioner drönaren har upptäckt till sina befäl som i sin tur beordrar artillerield. Bilden är tagen vid ett tidigare reportage i Expressen.
Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Öppna bild i helskärm
En ukrainsk drönaroperatör i Kharkiv.
Foto: NIKOLETTA STOYANOVA /AP/TT / AP TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Decentraliserad materielanskaffning: Ansvaret för materielanskaffning har flyttats närmare de militära förbanden, vilket skapar konkurrens mellan leverantörer.
Inhemsk produktion: Ukraina har kraftigt expanderat sin egen försvarsindustri för att säkra tillgången på materiel.
Rapportförfattarna pekar på att Sveriges totalförsvar har att lära från kriget i Ukraina. De framhåller att en flexibel och utvecklad inhemsk försvarsindustri är avgörande för en nations motståndskraft och handlingsfrihet. Ukrainas framgång bygger till stor del på den nära kopplingen mellan stridande förband och industrin. Dessutom har det civila näringslivets förmåga att ställa om sin produktion varit avgörande för Ukraina.
Försvarsminister Pål Jonson har öppnat för att utöka vapenproduktionen och även undersökt möjligheterna för ukrainsk tillverkning av vapen på svensk mark.
Foto: Joel Andersson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Den svenska regeringen har också lärt sig en läxa från det blodiga kriget som utvecklat sig till en experimentverksamt i krigsteknik och test av nytt och gammalt försvarsmaterial. Planer finns på ett försvarsindustrikontor på plats i Ukraina.
Regeringen har gett Försvarets materielverk, FMV, i uppdrag att ta reda på vad som krävs och vad det kostar att göra om FMV:s personalenhet i Ukraina till ett försvarsindustrikontor. Det planerade kontoret ska arbeta med samarbeten inom industrin, gemensam produktion och innovation, tillsammans med andra svenska myndigheter och företag.
LÄS MER: USA: Risken för krig mellan Nato och Ryssland ökarLÄS MER: Oron för Ukraina: Putin utnyttjar det ”hänsynslöst”