Sofie Löwenmark

Publicerad 29 mar 2026 kl 07.00

Bilder från högkvarteret för tankarna till Nordkorea. Ändå stöttas Folkets mujahedin av makthavare som Anne Ramberg. Det är stötande.

Bilder från Folkets mujahedins sociala medier-konto för tankarna till Nordkorea.

Foto: Skärmdump MEK:s X-konto

Öppna bild i helskärm

Anne Ramberg har på olika sätt visat sitt stöd för rörelsen.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Öppna bild i helskärmSofie Löwenmark

Folkets mujahedin har paketerat sig som en demokratisk opposition mot regimen i Iran. Men bakom fasaden döljer sig en sekt med väldokumenterad historia av våld, attentat och övergrepp, vilket lett till att den tidigare varit terrorstämplad av EU och USA.

Det hindrade dock inte Advokatsamfundets tidigare generalsekreterare Anne Ramberg från att nyligen låta intervjuas i MEK:s tv-kanal. Det var ingen tillfällighet. Intervjun gjordes i anslutning till en konferens i Paris, där hon också var talare. Hon syns på bild tillsammans med rörelsens ledare.

Förra året publicerade Ramberg ett inlägg där hon uttryckligen ger sitt stöd. Sedan 2023 har hon undertecknat minst sex upprop i rörelsens egen kampanjapparat.

De egna ser MEK som frihetskämpar som överlevt den iranska repressionen och beskyddaren Saddam Husseins fall. Andra ser dem som fanatiker. Det finns fog för det. 

MEK bildades i 1960-talets Iran. Ideologin förenade marxism och shiaislamism. Efter att ha medverkat till att störta shahen och därefter hamnat i konflikt med den nya regimen inledde rörelsen en våldsam kamp. Attentat dödade både makthavare och civila. MEK drevs i exil till Irak och deltog därifrån i kriget mot Iran. 

Inför att USA 2012 tog bort terrorstämplingen drevs en massiv lobbykampanj för att skriva om historien, från blodiga attentat till pålitlig allierad. Tiotusentals dollar betalades till den som talade för rörelsen. Profilerade namn fick upp till 150 000 dollar.

Både i Iran och i diasporan förenas iranier i sin avsky mot rörelsen.

Men i praktiken har organisationen styrts av samma självutnämnda ledarskap i över ett halvt sekel. När ledaren försvann 2003 tog hans hustru Maryam Rajavi över. Filmer från det nuvarande högkvarteret, Camp Ashraf 3 i Albanien, visar kvinnor i identiska kläder och slöjor, liksom könsseparering. Uniformer och taktfast klappande för tankarna till Nordkorea. Där lever uppemot 3 000 medlemmar bakom höga stängsel, utan individuella rättigheter.

När brittiska The Times fick besöka lägret berättade kvinnor att alla relationer, liksom barn, är förbjudna. Med stela leenden sa de sig vilja offra allt för kampen. 

Avhoppare beskriver ett disciplinerat liv under ständig kontroll. Human Rights Watch har  dokumenterat isolering, misshandel och tortyr av dem som försökt lämna lägren. 

Ändå stod alltså Anne Ramberg nyligen inför ledaren och talade om den gemensamma kampen för kvinnors rättigheter.

Svenska vittnesmål saknas inte. Till Sverige skickade MEK över 100 barn. I dokumentären Barnen från Camp Ashraf skildras uppväxter präglade av separation, övergrepp och rekrytering av barnsoldater. Mest känd är den tidigare M-politikern Hanif Bali. 

Annons

– Anne Ramberg har gjort sig känd som flyktingvän och humanist, men våra livsöden verkar inte spela någon roll, säger han.

Ett annat av offren, författaren Atefeh Sebdani, skriver att Rambergs agerande är ”motbjudande”.

Själv avfärdar MEK systematiskt all kritik som regimpropaganda. Men att förföljas av mullorna gör inte automatiskt någon till demokratikämpe. Både i Iran och i diasporan förenas iranier i sin avsky mot rörelsen.

Anne Ramberg är i dag styrelseordförande för såväl Uppsala universitet som stiftelsen Expo. Att hon väljer att kampanja för en shiaislamistisk sekt med en historia av terror, våld och extrema övergrepp är svårt att få ihop.

Sofie Löwenmark är fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Läs fler av hennes texter här.

LÄS MER: Här hyllas tyrannen – helt utan skamLÄS MER: Svenska Gaza-aktivister hyllar mördarna i Iran