FALUN. Under våren kommer Sveriges första historiska utställning med AI-genererade bilder till Dalarna.
Utställningen Häxor tar besökaren tillbaka till en mörk period i den svenska historien.
Med hjälp av scenografi, filmer, ljud och ny teknik skildras häxprocesserna under 1600-talet, en tid då rädsla, rykten och vidskepelse ledde till att hundratals oskyldiga kvinnor dömdes till döden.
I slutet av maj öppnar dörrarna till vandringsutställningen Häxor på Dalarnas museum. Utställningen tar besökaren rakt in i 1600-talets Sverige. Till en tid när skvaller och rykten kunde bli dödliga sanningar.
Utställningen tar avstamp i det som kom att kallas ”Det stora oväsendet”, en period mellan 1668 och 1676 då anklagelser om trolldom spreds över landet. Kvinnor pekades ut som häxor, anklagades för samröre med djävulen och dömdes till döden av särskilda trolldomskommissioner.
– Det kan låta som en skröna, men det här är en verklig del av vår historia. Det är en av Sveriges största rättsskandaler, och något vi vill att fler ska få kunskap om och reflektera kring, säger Anna-Lena Rågfälts, museipedagog på Dalarnas museum.
Häxor är en upplevelsebaserad utställning med ett stort fokus på scenografi. Innanför muséets väggar kommer samhällen från en svunnen tid byggas upp. Här kommer besökarna få möta de anklagade kvinnorna och de barn som vittnade mot dem. Genom ljud, filmer och visuella gestaltningar förstärks känslan av att vara mitt i händelsernas centrum under en tid när häxprocesserna spreds genom vårt avlånga land.
– Här får man inte bara läsa om historien, man får känna den. Det handlar om att komma nära människorna, få mer förståelse och känna medkänsla. Den griper tag i en, säger Rågfälts.
”Det finns fördomar om att det var kloka gummor som blev anklagade, men det var alla typer av kvinnor som blev utsatta”, berättar museipedagogen Anna-Lena Rågfälts. Foto: Alva Folkesson
Syftet med utställningen är att belysa denna mörka historiska period när närmare 300 oskyldiga kvinnor miste livet. I utställningen skildras verkliga händelser och livsöden genom både fakta och konst. Genom texter skrivna av historieläraren och programledaren Cecilia Düringer, scenografi skapad av scenografen Erik Gullberg och AI-bilder gjorda av konstnären Pompe Hedengren ska besökarna uppleva ett historieberättande som känns i hela kroppen.
LÄS MER: Fler lokala nyheter hittas HÄR.
Något som särskiljer denna utställning från andra historiska utställningar är användningen av artificiell intelligens. Genom AI-genererade bilder vill konstnären Pompe Hedengren ge de häxanklagade kvinnorna ansikten. Syftet är att hylla och ge upprättelse till kvinnorna som avrättades.
Anna-Lena Rågfälts berättar att Pompe Hedengren haft kontakt med experter, historiker och studerat 1600-talets kläder med en kostymör för att bilderna ska baseras på korrekt historisk information. Bild: Pompe Hedengren
Det finns delade åsikter om användningen av artificiell intelligens inom konst. Vissa menar att det konstnärliga hantverket och själva skapandeprocessen riskerar att förlora sitt värde om konst i allt större utsträckning produceras med hjälp av AI.
Men museipedagogen Anna-Lena Rågfälts menar att AI kan ses som ett verktyg i det kreativa skapandet och att konstnären själv måste kunna avgöra vilka verktyg som ska användas för att komma fram till den färdiga produkten.
– Jag tänker att konstnären alltid kommer göra sina kreativa val oavsett vilket verktyg konstnären väljer. Jag ser det som att AI är ett digitalt hantverk som vilket annat hantverk som helst.
– Under processens gång har Pompe Hedengren jobbat med tusentals bilder och lagt ned väldigt mycket tid i flera olika digitala program för att bearbeta bilderna. Jag tycker att det konstnärliga ligger i gestaltningen och i vad konstnären vill säga. AI är ett verktyg, inte en ersättning för kreativitet, säger hon.
Utställningen visar hur skvaller och rykten kunde få förödande konsekvenser. Under 1600-talet var tron på djävulen stark i Sverige. Många var övertygade om att häxor reste till Blåkulla för att festa med djävulen, för att sedan återvända hem med övernaturliga krafter.
Här visar Anna-Lena Rågfälts ett smakprov på hur utställningen kommer att se ut. Foto: Alva Folkesson
Barn vittnade om möten med djävulen och om kvinnor som fört dem dit. Berättelserna vägde tungt för att barn ansågs vara oförmögna att ljuga och därför hade deras vittnesmål en avgörande roll när kvinnor pekades ut som misstänkta häxor. Barnen i fråga fick ersättning för sina vittnesmål och för en fattig pojke eller flicka kunde betalningen vara av stor betydelse.
– Det skapades en farlig mekanism, där människor började anklaga varandra på falska grunder, berättar Rågfälts.
Även om utställningen skildrar händelser från flera århundraden tillbaka så behandlas ämnen som än i dag är högst relevanta, menar Rågfälts. Rykten, skvaller och spridning av desinformation är fenomen som fortfarande påverkar människor världen över.
Hon tycker att det känns viktigt att uppmärksamma häxprocesserna på just Dalarnas museum eftersom de började här i Dalarna. Förhoppningen är att utställningen ska beröra dalfolket men samtidigt ge en tankeställare.