Publicerad 4 apr 2026 kl 05.00

Gängkriminella miljöer är mansdominerade, men tjejer fyller en viktig funktion.

Lina Grip, tillförordnad sektionschef för Sis forsknings- och utvecklingsavdelning, förklarar hur det går till när flickor knyts till gängens nätverk.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Öppna bild i helskärm

Medan killar brukar avancera i de kriminella gängen genom att successivt ta på sig allt större uppgifter, ansluter flickor ofta ”från sidan”.

– De rekryteras inte i samma utsträckning, utan kommer inte sällan in via kärleksrelationer med en gängkriminell kille, säger Lina Grip.

Artikeln i korthet:

Flickors väg in i gängkriminalitet går ofta via kärleksrelationer med gängkriminella pojkvänner. 

De utsätts ofta för våld i nära relationer och kan ha svårt att lämna miljön, eftersom deras sociala tillhörighet och trygghet är knuten till gänget. 

Återfallsrisken är hög, och bristen på samordnad eftervård kan göra det utmanande att skapa ett nytt liv utanför kriminaliteten.

Visa merhttps://infogram.com/1pxdpwv2l601e0uqemklyj65jgtn92d657z

Kriminaliteten normaliseras gradvis. En del av tjejerna har vuxit upp med familjemedlemmar och killkompisar som begår brott, medan andra söker sig aktivt till sådana miljöer för att få tillgång till narkotika. Eller så stiftar de bekantskap med gängen via mannen de älskar och vill ”ställa upp” för honom.

– Det är en mansdominerad miljö och kvinnorna har begränsat inflytande i nätverken. Men kvinnorna är viktiga för den brottsliga verksamheten. Det är vanligt att de transporterar, förvarar och förpackar vapen och narkotika, inte minst för att de ofta går under radarn och löper mindre risk att bli upptäckta.

Det är svårt att undvika att utnyttjas, även sexuellt

Samtidigt är det vanligt att kvinnorna utsätts för våld i sina nära relationer.

– Det är svårt att undvika att utnyttjas, även sexuellt. Ens beskydd är villkorat. Gör du slut eller om killen tar avstånd kan du förlora sin plats i gänget.

Lina Grip, tillförordnad sektionschef för Sis forsknings- och utvecklingsavdelning och filosofie doktor i statsvetenskap.

Foto: Statens institutionsstyrelse

Öppna bild i helskärm

Det förekommer att man utsätts för våld både inom och utom parrelationen, framgår det när Brå har djupintervjuat flickor i gängkontexten.

– Närvaron av våld gör också något. Du ser dels din pojkvän utsätta andra för våld och vet vad han har för våldskapital och råkar inte sällan själv ut för det, säger Lina Grip.

Lättare att ersätta flickor

Att tjejernas roll i gängen ofta är avhängig av hur deras relation till en man ser ut kan på ett sätt tolkas som att det borde vara lättare att lämna den kriminella miljön.

– Tjejer anses lättare att ersätta i de här sammanhangen. Men det kan vara svårt nog att lämna en våldsam parrelation som inte är i en gängkontext. Ska du bryta med en kriminell pojkvän kanske du riskerar hela ditt sociala umgänge.

Och medan unga män som lämnar de kriminella gängen efterlyser hjälp mot en stark hotbild behöver unga kvinnor i motsvarande situation snarare stöd.

– Bostad, försörjning, behandling, psykologsamtal och hjälp med eventuell beroendevård är A och O. En del är också skuldsatta. Att få ett jobb kan vara helt avgörande, men många uttrycker att det är omöjligt att få det när man inte har gått ut gymnasiet eller kanske inte ens har klarat grundskolan.

Annons

Tjejer går ofta under radarn

• Just nu (mars 2026) avtjänar 262 pojkar och flickor sluten ungdomsvård på Sis. Tjejer utgör en väldigt liten minoritet.

• Unga mäns brottslighet upptäcks och lagförs oftare.

• Tjejer som kopplas till nätverken har i genomsnitt 18 brottsmisstankar mot sig vardera, visar Brås genomlysning. Somliga är också dömda för exempelvis bedrägerier, penningtvätt och grova våldsbrott.

• Djupintervjuer visar att flickor uppger att de ställer upp och gör tjänster, eller tar återkommande uppdrag från gängen. Ofta handlar deras involvering om narkotikabrottsligheten, men kvinnor kan till exempel också användas till att misshandla andra kvinnor som ska bestraffas eftersom det utåt sett ses som tabu att män misshandlar kvinnor, enligt Sis-forskningschefen Lina Grip.

Visa mer

Gemensamma ytor på Sis-hemmen kameraövervakas, för allas säkerhet.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Öppna bild i helskärm

Så här kan ett boenderum på Sis se ut. Alla möbler är väggfasta för att undvika att man kan självskada med dem. Fönstren är okrossbara.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Öppna bild i helskärm

Återfallsrisken är stor. Bland unga gängkriminella dömdes för några år sedan uppemot nio av tio för nya brott, visade en granskning från det svenska research- och databasföretaget Actapublica. Enligt samma rapport (från 2023) begick också sju av tio ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård för nya brott.

– Förekommer du redan för 18 brottsmisstankar är det väldigt stor risk att det blir 19, jämfört med risken att du går från misstänkt i ett brott till två, säger Lina Grip.

Dels är det högre återfallsrisk bland dem som begår våldsbrott och dels är tidig debut, vilket man har om man döms till sluten ungdomsvård på Sis, en riskfaktor.

Det är olyckligt att vi inte har en mer sammanhållen vårdkedja

Hur det går för ungdomarna som lämnar Sis beror också mycket på hur samarbetet med respektive hemkommun fungerar.

– Det är olyckligt att vi inte har en mer sammanhållen vårdkedja och robust eftervård. Du kan ha gått i skolan och blivit drogfri under din tid på Sis, men våra insatser tar slut när du skrivs ut från ungdomsvården. I bästa fall kan vi före utskrivning vara med och hjälpa motiverade att exempelvis hitta praktikplats.

Att få en kontaktperson på socialtjänsten som man har ett möte med någon vecka efter frisläppandet räcker sällan, enligt Lina Grip.

– Om alla ens kompisar är kriminella och du inte har någon ordnad tillvaro att komma ut till, vad har du då att falla tillbaka på? Mycket kokar ner till att handla om relationer och tillhörighet, med skola, föräldrar, syskon, personal. Men då måste vi se till att inte alla lagliga vägar framåt är stängda.

De som döms till sluten ungdomsvård har rätt att varje dag få frisk luft. Rastgårdarna är omgivna av galler för att försvåra rymning.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Öppna bild i helskärmSå får du som vill lämna kriminaliteten stöd:

• Det finns avhopparprogram för dig som vill lämna ett kriminellt liv.

• Kontakta polisen (telefonnummer 114 14) och be att få prata med avhopparsamordnaren i din polisregion.

• Du kan även ringa din kommuns socialtjänst för att få hjälp med skydd, boende, studier och att bryta sociala mönster. Kommuner erbjuder ofta stöd via särskilda insatsteam och socialtjänsten kan göra en personlig handlingsplan.

• Vid akuta hot eller fara för livet, ring alltid 112.

Visa merExpressen besöker Sis-boendet Rebeckahemmet, där några av de mest våldsamma flickorna i landet vårdas.LÄS MER: Premium Tjejerna som slåss: ”Spöade de stöddiga”LÄS MER: Premium Här bor landets farligaste flickor