• Kriget i Iran har stängt Hormuzsundet, vilket har slagit ut en tredjedel av världens heliumproduktion i Qatar.
  • Det här leder till en global heliumbrist och att priserna stiger kraftigt.
  • Till exempel sjukhus och industrin prioriteras. Däremot anses första maj-ballonger vara mindre viktiga.

Kriget i Iran har strypt en tredjedel av den globala heliumtillgången. Eftersom gasen utvinns som en biprodukt vid framställning av flytande naturgas (LNG), stannar produktionen helt när exportrutterna stängs.

Det här leder till en akut global heliumbrist som får priserna att skjuta i höjden.

På den öppna marknaden har priset redan fördubblats. För de flesta storkunder, som köper via långtidskontrakt, väntas priserna snart stiga med mellan 10 och 25 procent.

Om krisen blir långvarig befarar experter att kontraktspriserna kan fördubblas inom ett par år.

Den erfarna heliumkonsulten Phil Kornbluth bedömer för Svenska Yle att den fysiska bristen snart når Finland.

– Tsunamin är därute, tusen sjömil till havs, men det är fortfarande soligt på stranden. Den kommer, men den har inte slagit till än, säger han.

De sista leveranserna som lämnade Qatar före kriget är alltså fortfarande på väg, men snart kommer det inga nya leveranser därifrån.

Så här drabbas Finland

Finland är helt beroende av import, och leverantörer har redan infört ransonering. Sjukhusens magnetkameror och tekniksektorns halvledartillverkning prioriteras högst, medan universitetsforskning hamnar längre ner i kön.

Allra sist prioriteras konsumentprodukter som ballonger. Med första maj runt hörnet kan utbudet minska märkbart.

– Det finns en god chans att bristen märks i maj. Det kan bli färre ballonger, säger Kornbluth.

Väcker oro på sjukhusen

HUS-sammanslutningen köper helium främst till magnetkameror (MRI) på sjukhusen.

Man har tiotals sådana här apparater, så det handlar uppskattningsvis om hundratusentals euro per år i heliumutgifter, eller kanske till och med några miljoner euro.

Leverantörerna har meddelat HUS att det ännu inte finns leveransproblem, och sjukhus borde alltså prioriteras om det blir brist på helium. Men priserna stiger redan.

– Det är klart att om något kostar mer och det är en nödvändig vara, så är de pengarna bort från något annat, säger Sami Virtanen, underhållschef på HUS Fastighetstjänster.

– Visst väcker det här en viss oro, speciellt om situationen drar ut på tiden, tillägger han.

En MRI-maskin vid HUS.

Öppna bildvisare

Här används en MRI-apparat vid HUS i Mejlans. Bild: Mårten Lampén / Yle

Nyare MRI-system kräver generellt mindre helium, så det kan också vara en lösning att modernisera apparaterna. Men att byta ut en hel sjukhuspark av magnetkameror skulle ta tid och är inte billigt.

Aalto-universitetet: Vi är väl förberedda

Vid Aalto-universitetets lågtemperaturlaboratorium har man förberett sig för prischocker på helium redan i 20 år.

Universitetet kan i dag samla in den använda heliumgasen och göra den flytande igen så att den till stor del kan återanvändas.

Vi skulle antagligen behöva prioritera vilka experiment vi gör

Anna Rissanen, chef, Aalto-universitetet

Dessutom kräver den mesta utrustningen inte längre flytande helium, utan kyler med annan teknik.

Det här minskar behovet av att köpa in ny helium, men det gör dem inte helt immuna mot krisen. Universitetets årliga heliumkostnad på 70 000 euro väntas stiga, och om leveranserna till exempel halveras tvingas man till svåra val.

– Vi skulle antagligen behöva prioritera vilka experiment vi gör och skjuta upp en del till senare. Men i forskningen är tidtabellerna ofta flexibla, säger chefen Anna Rissanen.

Inga snabba lösningar

Före kriget rådde ett visst överutbud av helium på världsmarknaden, vilket nu fungerar som en tillfällig buffert.

Trots Qatars stora marknadsandel landar det verkliga underskottet därför på omkring 10–15 procent, eftersom annan produktion kan kompensera för en del av förlusten.

Även om blockaden av Hormuzsundet skulle hävas i dag tar det månader att få i gång logistiken. Omkring 2 000 specialtankar används för att frakta helium, och en stor del av dem sitter fast i Persiska viken.

– Det finns inte en massa containrar som står och väntar någon annanstans för säkerhets skull, konstaterar heliumexperten Phil Kornbluth.