Uppdaterad 7 apr 2026 kl 09.10Publicerad 7 apr 2026 kl 08.00
Inflationen stiger något, enligt preliminära siffror.
Enligt snabb-KPI landar den på 0,6 procent i mars.
SCB presenterar preliminära inflationssiffror för mars.
Foto: SCB
Öppna bild i helskärm
De höga drivmedelspriserna väntas påverka inflationen.
Foto: Henrik Isaksson/TT / Henrik Isaksson / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
I februari drevs inflationen upp av högre elpriser.
Foto: Fredrik Sandberg / TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärm
Även matpriserna var höga.
Foto: JEPPE GUSTAFSSON / SHUTTERSTOCK EDITORIAL/IBL
Öppna bild i helskärm
Inflationen i februari låg på 0,5 procent enligt KPI. I mars har den stigit något, till 0,6 procent, enligt preliminära siffror från SCB.
Det förklaras av att transportkostnaderna har ökat, samtidigt som kostnaderna för boende gått ner.
Enligt måttet KPIF, där effekter av bolåneräntor är borträknade, sjönk inflationen med 0,1 procent i mars. Den landar på 1,6 procent, vilket var något oväntat då flera experter väntat sig att den skulle stiga. Riksbankens mål för KPIF ligger på 2 procent.
”För tidigt att ropa hurra”
Än så länge verkar inte kriget i Mellanöstern ha påverkat den svenska inflationen särskilt mycket, säger sparekonomen Felicia Schön på Avanza i en kommentar.
– Positivt just nu. Men det är för tidigt att ropa hurra. Det finns en risk att inflationseffekterna är släpande. Om så är fallet så finns det en risk för räntehöjningar i år, men min tro och förhoppning är att Riksbanken ser igenom den tillfälliga utbudsstörningen som driver upp oljepriserna.
Varje månad presenterar SCB preliminära inflationssiffror, som kallas för snabb-KPI. Den faktiska inflationssiffran kommer en vecka senare. Då presenterar man även mer utförligt vilka orsaker som tros ligga bakom förändringen.
Så mäts inflationen
• När den allmänna prisnivån stiger råder inflation vilket gör att värdet på pengar sjunker. Då behöver man öka sina inkomster för att ha samma köpkraft, alltså kunna konsumera lika mycket som tidigare.
• Man kan mäta inflationen på flera olika sätt. Oftast genom att mäta priser och jämföra dem över tid i ett prisindex.
• Statistiska centralbyrån beräknar inflationen varje månad enligt måtten KPI (konsumentprisindex) och KPIF (konsumentprisindex med fast ränta).
• KPI visar prisutvecklingen för alla produkter och tjänster som hushållen konsumerar. Rent konkret gör SCB ett urval av varor och tjänster, som de sen viktar. Det rör sig om tolv huvudgrupper – som livsmedel, boende, transport och restauranger och logi – med ett 90-tal undergrupper.
• Det är samma sak som KPIF, förutom att effekten av förändrade bolåneräntor räknas bort. KPIF är det inflationsmått som Riksbanken tittar på utifrån sitt inflationsmål på 2,0 procent och syftar till att ta bort effekten av förändrade räntesatser.
• Ett tredje mått på inflationen är KPIF exklusive energi. Det kallas också underliggande inflation.
Expressen redovisar främst KPI-siffran eftersom att det måttet innefattar alla priser som påverkar hushållen.
Visa mer