Publicerad 13 apr 2026 kl 21.17
Det finns ett samband mellan hur mycket kött vi äter och risken för demens.
Det visar en ny svensk studie.
– Det är intressant att det är ett så tydligt samband, säger Jakob Norgren, forskare vid Karolinska institutet.
Här hittar du mer om medicin, hälsa och forskning!
Forskare vid Karolinska institutet har funnit ett samband mellan konsumtionen av kött och risken att utveckla kognitiv försämring och demens.
Foto: Sailing Gypsy / Shutterstock
Öppna bild i helskärm
Förra året presenterade Livsmedelsverket en översikt av forskning om samband mellan kost och demens.
Samtidigt efterlystes fler studier för att kunna bedöma om det finns ett samband mellan konsumtion av kött och utveckling av demenssjukdomar, såsom alzheimer.
Nu vet forskarna mer:
Mängden kött i kosten tycks påverka risken – men bara om man har en viss genvariant, enligt en ny studie från Karolinska institutet.
ARTIKELN I KORTHET
Köttkonsumtion påverkar demensrisk – men bara hos bärare av någon av riskgenerna APOE3/4 eller 4/4, enligt en ny studie vid Karolinska institutet: Ju mer kött man äter, desto högre risk för kognitiv försämring.
Samtidigt kopplas låg andel processat kött till lägre risk för kognitiv försämring, oavsett genuppsättning.
Resultaten avser främst en mindre del av befolkningen, omkring 30 procent.
Visa mer
Genen det handlar om är APOE, där runt 30 procent av svenska befolkningen bär på varianten APOE4 med en ökad risk för alzheimer och annan demens.
Bland de som redan utvecklat alzheimer, utgör gruppen med genotyperna APOE3/4 eller 4/4 omkring 70 procent.
– Det är inte en genvariant som automatiskt leder till alzheimer, men den förväntade risken att utveckla kognitiv försämring är klart förhöjd i den gruppen, säger Jakob Norgren, forskare och studiens förstaförfattare.
Ingen i studien hade demensdiagnos
I studien, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network Open, har drygt 2 100 deltagare – slumpmässigt utvalda från stadsdelen Kungsholmen i Stockholm – följts upp till 15 år. Samtliga var 60 plus när forskningen inleddes. Ingen hade en demensdiagnos.
Drygt 2 100 deltagare deltog i den svenska studien. Samtliga var över 60 år när studien inleddes.
Foto: Pixel-Shot / Shutterstock
Öppna bild i helskärm
26 procent av deltagarna var bärare av någon av riskgenotyperna för demens, APOE 3/4 och 4/4.
Resultat från forskningen visar nu att de i gruppen som hade någon av gentyperna APOE 3/4 eller 4/4 och ett lägre köttintag, hade mer än dubbelt så hög risk för demens som personer utan genvarianterna.
Lägre risk för demens
– Lägre andel processat kött av total köttkonsumtion var associerat med lägre risk för demens, oberoende av APOE-gentyp, säger Sara Garcia-Ptacek, docent i neurovetenskap vid KI och en av studiens två sistaförfattare.
Jakob Norgren är forskare vid Karolinska institutet och studiens förstaförfattare.
Foto: ULF SIRBORN
Öppna bild i helskärm
Sara Garcia-Ptacek är docent i neurovetenskap vid KI och en av studiens två sistaförfattare.
Foto: ULF SIRBORN
Öppna bild i helskärm
Resultaten från studien bekräftar en hypotes om kopplingen mellan mängden kött i kosten och demens, enligt Jakob Norgren:
– Men eftersom det är en observationsstudie kan vi inte säkert säga att vi ser ett orsakssamband, det vill säga vad som skulle hända om man ändrar sin kost.
Forskare vid KI har undersökt kopplingen mellan hur mycket kött man äter och risken för kognitiv försämring och demens.
Foto: RecCameraStock / Shutterstock
Öppna bild i helskärm
Bland den femtedel som konsumerade mest syntes dock ingen förhöjd risk för kognitiv försämring för deltagare med riskgenotyperna. Mediankonsumtionen i den övre femtedelen uppskattades till 870 gram kött i veckan, beräknat på 2 000 kalorier i dagligt energiintag.
Annons
– Om man exempelvis tittar på episodiskt minne, som är starkt förknippat med alzheimer, tycks det inte spela någon roll hur mycket kött man äter när man inte tillhör någon av riskgrupperna APOE 3/4 och 4/4. Men för riskgruppen såg vi ett tydligt samband mellan högre köttkonsumtion och bättre minne, säger Jakob Norgren.
Då var risken lägre
Man studerade även på om det innebär någon skillnad mellan processat kött, som korv, bacon och salami, och icke-processat kött.
– Demensrisken var lägre om man åt en lägre andel processat kött av det totala köttintaget. Effekten var generell, inte kopplad till någon särskild gentyp.
Finns det någon risk att resultaten, att mer kött är bra för hjärnan, kan misstolkas?
– Ja, om man inte är medveten om att resultaten endast hittats i en subgrupp. I Norden utgör den en betydande andel. Jämför man med människor från Medelhavsområdet har endast runt 15 procent någon av de här gentyperna. Av jordens befolkning, totalt sett, skulle möjligen en fjärdedel ha nytta av en annan köttrekommendation, säger Jakob Norgren.
Styrkor och svagheter med studien
Styrkor i studien:
Hypotesen var publicerad i förväg.
• Återkommande mätning av kognitiv förmåga under 15 år.
• Sambanden justerades för ålder, kön, livsstils- och socioekonomiska faktorer samt för kroniska sjukdomar.
Svagheter i studien:
• Selektivt urval av personer som var vid liv och tillräckligt friska för att delta i studien.
• Begränsad generaliserbarhet till andra befolkningar.
• Deltagarna var inte randomiserade till sin kost.
Källa: Jakob Norgren, forskare vid Karolinska institutet, Sara Garcia-Ptacek, forskare och biträdande lektor vid KI
Visa mer