Linda Jerneck

Publicerad 14 apr 2026 kl 06.10

Statliga Apoteket slussar kunder vidare till appläkare – vilket betyder sämre vård för patienterna och högre kostnader för skattebetalarna. Det är huvudlöst att regeringen inte sätter stopp.

Statliga Apoteket slussar kunder vidare till Doktor 24 – vilket kostar regionerna dyrt.

Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / STELLA PICTURES

Öppna bild i helskärm

Om du låter Doktor 24 förnya receptet kostar det 500 kronor mer än på vårdcentralen – för skattebetalarna.

Foto: Pressbild

Öppna bild i helskärmLinda Jerneck

Börjar dosetten sina där hemma? Om du surfar in på statliga Apoteket för beställa hem dina mediciner, men upptäcker att receptet måste förnyas, är hjälpen bara några klick bort. En knapp skickar kunderna direkt till nätläkarappen Doktor 24, där man utlovas nytt recept ”inom 15 minuter”. 

Smidigt, javisst! Men till vilket pris?

Doktor 24 är en privat vårdgivare, som Apoteket AB är delägare i. Att du fick nytt recept av deras engångsdoktor kostar skattebetalarna 500 kronor extra – hade du i stället kontaktat din vårdcentral skulle receptförnyelsen nämligen ingått i listningspengen. 

”Att ett statligt bolag har skapat denna affärsmodell är en dyr lösning för sjukvården”, skriver läkaren Andreas Thörneby i Svenska dagbladet. Det har han fullständigt rätt i.

Dessutom riskerar patienten att få sämre vård. Din ordinarie läkare har nämligen ansvar för att följa upp din medicinering, och kan till exempel boka in tid för provtagning om hon eller han tycker att det behövs. 

Att vården blir bättre om patienten har en fast läkare som kan sjukdomshistoriken är de flesta politiker överens om. Kristdemokraterna – som basar över socialdepartementet – skriver på sin hemsida att ”genom kontinuitet kan patientrisker minimeras och en god, säker vård möjliggöras”. 

Så varför tillåter då sjukvårdsminister Elisabeth Lann, KD, att det statliga bolaget Apoteket systematiskt motarbetar den kontinuiteten?

Redan när Apoteket köpte in sig i Doktor 24 år 2020 ringde varningsklockor – Läkemedelsverket avrådde året före från att apotek och vårdgivare skulle kunna ha samma ägare. Men lagstiftning har dröjt. 

Regeringen måste ändra lagstiftningen. Apotek och vårdcentraler ska inte ha samma ägare.

Läkare får inte driva apotek. Men apotek kan fortsatt vara delägare i vårdbolag. Trots att risken för överförskrivning är uppenbar. 

För ägarna är det supersmart att ha både en apotekskedja, som uppmanar krassliga kunder att kontakta nätläkare, och en nätläkarapp som får betalt av regionen för att skriva ut recept, som kunderna sedan hämtar ut på sagda apotek. En vinstmaskin!

Men det riskerar att urholka förtroendet för både läkarprofessionen och farmaceuterna.

På apoteken ska kunder kunna få råd om receptfria läkemedel och egenvård, som att gå hem och bädda ner sig snarare än att medicinera. Men om apoteket också äger en digital läkarapp kan det vara lockande att hellre slussa de snuviga dit. Läkarna ska å sin sida välja det bästa läkemedlet för patienten, inte det som har bäst vinstmarginal för apoteken. Kan patienten lita på det, när läkarens arbetsgivare ägs av en apotekskedja?

Annons

Det finns ännu ett viktigt skäl till att den som säljer läkemedel borde förbjudas att äga vårdcentraler: Apoteken har en viktig uppgift i att larma om någon skriver ut misstänkt mycket narkotiska preparat. 

Men om de är anställda i samma koncern, kan man då vara säker på att apotekaren anmäler läkaren till IVO? Nej, menade en statlig utredning 2022. Som fortfarande ligger kvar på regeringskansliet.

Regeringen måste ändra lagstiftningen. Apotek och vårdcentraler ska inte ha samma ägare. Lann kan börja med att beordra Apoteket att kapa banden till Doktor 24.

Linda Jerneck är biträdande politisk redaktör på Expressen. Läs fler av hennes texter här.

LÄS MER: Nej, apotek ska inte äga nätläkar-apparLÄS MER: Staten ska inte köpa nätläkare