Uppdaterad 14 apr 2026 kl 15.04Publicerad 14 apr 2026 kl 12.11

Theresa Claesson Andreasson, Sveriges bästa handbollsspelare år 2000, är död.

Nu berättar maken Henrik Andreasson om när sorgen slår till som hårdast.

– Då kommer tårarna, säger han. 

Theresa Claesson Andreasson under EM 1996

Foto: BILDBYRÅN / BILDBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Claesson Andreasson firar SM-guldet med Sävehof 2000

Foto: BJÖRN LARSSON / BILDBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Theresa Claesson Andreasson blev korad till Sveriges bästa handbollsspelare år 2000 och gjorde 89 landskamper för Sverige. Hon vann SM-guld med Sävehof, spelade både VM och EM, samt var utlandsproffs i Spanien och Danmark.

I fredags avled hon i sviterna av cancer, vilket Lysekilsposten berättade under tisdagen. Hon blev 54 år gammal.

Maken Henrik Andreasson berättar nu för Expressen om sorgen efter sin hustru.

– Det är klart att det är tufft, inleder han.

Theresa Claesson Andreasson fick sitt första bröstcancerbesked 2016 och behövde akut operera bort ena bröstet. Hon gick därefter genom ett och ett halvt år av cellgiftsbehandlingar. Behandlingarna var tuffa, men botade tillfälligt sjukdomen.

– De använde ett ord som vi vägrade att ta i vår mun: ”friskförklarad”. Cancern var tillfälligt borta, men jag och Theresa valde att aldrig använda det ordet, säger maken Henrik.

I november 2023 var cancern tillbaka.

– Det slog ner som en bomb. Den här gången hade den satt sig i skelettet.

Efter det var Theresa inte riktigt sig själv, berättar Henrik.

– Hon var den goa och glada Theresa, men den här energin som har kännetecknat henne fanns inte där. Tidigare har hon beskrivits som en levande duracellkanin.

Claesson Andreasson jublar under VM 2001.

Foto: BJÖRN LINDGREN / BILDBYRÅN

Öppna bild i helskärmTränade sonen: ”Stod upp för rättvisan”

Tillsammans fick Henrik och Theresa sönerna Vincent, 23, och Arvid, 19. Den sistnämnda spelar handboll i Alingsås och drömmer om att spela i A-landslaget. Vincent jobbar i Göteborg och tränar boxning på fritiden.

Theresa, född och uppvuxen i Lysekil, var tränare för Arvid under ungdomsåren.

– Det är hon som format honom till den handbollsspelare han är i dag. Det är lite mäktigt.

Maken berättar om hur hustrun utmärkte sig som tränare.

– Hon skällde aldrig på domaren, men en gång läste hon lusen av motståndartränaren. Inte för något sportsligt, men han skällde på sin egen spelare på ett sätt som hon inte tyckte var okej. Hon stod upp för rättvisan, säger han och fortsätter:

– Theresa tog den platsen hon förtjänade i sådana sammanhang, utan att någonsin trampa någon på tårna eller förminska någon. Det var fullständigt självklart för henne.

Foto: PRIVAT

Öppna bild i helskärmBerättar om tårarna: ”Kommer helt oväntat”

I fredags, den 10 april, dog Theresa Claesson Andreasson efter att hon drabbats av blödningar i hjärnan några dagar dessförinnan. Både familj och vänner fick chansen att ta farväl.

Annons

– Det var väldigt mycket värme och kärlek, men det var extremt tufft på måndagen, när vi fick reda på att hon antagligen inte skulle vakna upp igen.

– De här fyra dygnen på sjukhuset har dock gjort att vi nått otroligt långt i vårt sorgearbete redan. Hade hon dött på måndagen hade det varit kaos här, men Vincent var tillbaka på jobbet i går och Arvid har börjat träna handboll igen.

I stunder är det dock oundvikligen svårt.

– Det kommer bli bakslag. Sorgen kommer helt oväntat. Jag städade och hittade plötsligt ett par skor som hon köpte för ett halvår sen och knappt använt. Då kommer tårarna.

Framöver kommer Theresa vara ständigt närvarande i familjens liv, berättar Henrik. Han förklarar att de kommer luta sig tillbaka på frågan: ”Vad hade Theresa gjort?”

– Theresa kommer vara väldigt levande för oss, säger Henrik.