Uppdaterad 14 apr 2026 kl 18.14Publicerad 14 apr 2026 kl 18.00

Åtta av nio riksdagspartier är för. Ändå händer ingenting. Det är helt orimligt att SD tillåts bakbinda regeringen.

Tolkarna kämpade – och en dog – vid svenskarnas sida under insatsen i Afghanistan.

Foto: HENRIK ESKILSSON/FS18/FÖRSVARSMAKTEN / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Annika Hirvonen, MP, har motionerat om att de 50 lokalanställda som blev kvar i Afghanistan ska få skydd i Sverige.

Foto: Henrik Svensson Karlsson / Miljöpartiet

Öppna bild i helskärm

Försvarsminister Pål Jonson har sagt att regeringen arbetar med frågan. Tiden rinner ut.

Foto: Johan Nilsson / TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Sverigedemokraterna uppges blockera frågan i regeringskansliet.

Foto: SVERIGEDEMOKRATERNA

Öppna bild i helskärm

Heureka! Oppositionen kan enas. 

Det är inte ofta S, V, MP och C skriver under på ett gemensamt förslag. Men miljöpartisten Annika Hirvonen har samlat partierna i en principiellt viktig fråga: Att de sista 50 lokalanställda som arbetade åt den svenska Försvarsmakten i Afghanistan, och som därför lever under dödshot från talibanerna, ska få skydd i Sverige.

På onsdagen ska kammaren rösta om betänkandet, som innebär att riksdagen uppmanar regeringen att agera. Det kan låta futtigt: En uppmaning, inget konkret lagförslag. 

Men det stora är inte formen, utan att Socialdemokraterna har svängt. 

När Kabul föll i augusti 2021 var den S-ledda regeringen lika saktfärdig som ovillig att evakuera de lokalanställda. I elfte timmen ändrade man sig, och ungefär 150 personer kunde hjälpas ut ur Afghanistan den hösten. Men omkring 50 tolkar och andra lokalanställda blev kvar. Inte för att de saknade hotbild, eller var opålitliga. De hade bara otur. 

Sverige avslutade nämligen sin evakueringsinsats i december 2021, medan andra länder – som Tyskland, Storbritannien och USA – har fortsatt att hjälpa sina tidigare anställda.

”Sverige har en moralisk plikt att hjälpa dem som har hjälpt oss”, skrev Pål Jonson och Maria Malmer Stenergard, båda moderater, några dagar efter att talibanerna tagit kontroll över Kabul. 

Man hade därför kunnat tro att en regering där Jonson är försvarsminister och Malmer Stenergard är utrikesminister skulle vilja avsluta jobbet som sossarna lämnade halvfärdigt. 

På grund av en teknikalitet i Tidöavtalet låter regeringen samarbetspartiet blockera det som sju av åtta riksdagspartier tycker är rätt.

Hotbilden mot dem som är kvar har ju inte minskat. 

I somras mördade talibanerna en man som arbetat som vaktchef åt svenskarna. Han sköts på öppen gata utanför Sheberghan i norra Afghanistan.

Det som krävs för att de sista 50 lokalanställda ska kunna få skydd i Sverige är ett regeringsbeslut om att de ska prioriteras inom flyktingkvoten. Liberalerna och Kristdemokraterna stöder en sådan lösning. Det brådskar, om man ska hinna hjälpa dem innan valet och en eventuellt utdragen regeringsbildning. 

Men Sverigedemokraterna sätter stopp. Och på grund av en teknikalitet i Tidöavtalet låter regeringen samarbetspartiet blockera det som sju av åtta riksdagspartier tycker är rätt.

Hade man klassat det som en försvarsfråga – eftersom det rör tidigare anställda vid Försvarsmakten – skulle förslaget gått igenom. Men eftersom man kategoriserar det som en migrationsfråga ger Tidöavtalet SD vetorätt.

Det är absurt.

”Det känns ibland som ett chicken race om allt som inte är stram migrationspolitik”, säger Annika Hirvonen till ledarsidan. Hon syftar på att ingen sida – S eller Tidö – vill framstå som mjukare än den andra. 

Att S nu är för att aktivera samma undantag som 2021 borde därför kunna ge Tidöpartierna en öppning. 

Moderaterna har kallat S-regeringens hantering av tolkarna för ”omdömeslös och ovärdig”. 

Ta chansen att göra om, och göra rätt.

LÄS MER: SD:s stora svek – kastar tolkarna åt talibanernaLÄS MER: SD struntar i dem som offrade sig för Sverige