Uppdaterad 16 apr 2026 kl 18.21Publicerad 16 apr 2026 kl 18.00

Vi förväntar oss att hela samhället höjer garden, säger civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin. Ta det på allvar. Putin slipar sina knivar.

Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, M.

Foto: Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Värmeverk någonstans i Sverige.

Foto: Fredrik Sandberg / TT / TT NYHETSBYRÅN

Öppna bild i helskärm

Skamlöse Putin skickade i år ut ett påskbudskap om vikten av andliga värden.

Foto: APAIMAGES / POLARIS / APAIMAGES / POLARIS POLARIS IMAGES

Öppna bild i helskärm

Våren 2025 attackerades ett värmeverk i Västsverige av pro-ryska hackare. Men de var inte ensamma utan kopplade till rysk underrättelse- och säkerhetstjänst, upptäckte Säpo. Syftet var slå ut värmeverket. 

Den attacken – som misslyckades – illustrerar att det cyberkrigande Ryssland har börjat använda nya, mer aggressiva metoder. Det handlar inte längre ”bara” om överbelastningsattacker. Man vill slå ut så kallad kritisk infrastruktur, det vill säga allt ifrån energiförsörjning till vatten och avlopp, transporter, IT, sjukvård, samhällsskydd och finanssystem.

Det ryska agerandet har blivit ”mer riskfyllt och vårdslöst”, sammanfattade ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, M, under en presskonferens i onsdags. 

Skulle värme, vatten eller el slås ut kan konsekvenserna bli potentiellt livsfarliga, utan att en enda rysk drönare har skickats mot Sverige. Cyberförsvar är på blodigt allvar.

”Detta angår alla. Alla måste ta sitt ansvar. Alla måste följa gällande lagar och regler”, sade Bohlin. 

Säkerhetsmedvetandet har ökat på senare år. Men ett rikt och modernt samhälle är per definition, nästan, sårbart. Driften av system blir ju mer effektiva om man kopplar upp och, vid behov, integrerar dem med andra nätverk. Men de blir därmed också möjliga för hackare att surfa in på. 

Ha värmekällor när elementen kallnar, ljus när lamporna slocknar, kontanter när nätet ligger nere.

Många system byggdes innan cybersäkerhet var prioriterad och många är föråldrade. Och hög ålder parad med komplexitet ökar risken för fel och mänskliga misstag.

Det är heller inte ovanligt att organisationer saknar överblick över de system som håller ett kraftverk i gång, exempelvis, eller får robotar och maskiner i industrin att knoga på. Och uppdateringar kan man dra sig om det kräver stopp i produktionen.

Men cybersäkerhet är inte fritt valt arbete – civilförsvarsministern skojar inte om att lagar och regler måste följas (om om nu någon tog Carl-Oskar Bohlin för en skämtare.) Och reglerna blir allt fler, på nationell och på EU-nivå. 

De gäller inte bara det offentliga utan även företag, som nu måste ställa krav på cybersäkerhet vid upphandlingar, exempelvis vad gäller leveranskedjor. 

Vad kan då gemene man göra? Ja, alla som jobbar vid en dator bör göra de säkerhetsuppdateringar som krävs och definitivt inte ha 123456 som lösenord, i synnerhet inte om man jobbar inom kritisk infrastruktur. 

Och så måste förstås varenda kotte preppa. Se till att lagra vatten och lämplig mat, ha värmekällor när elementen kallnar, ljus när lamporna slocknar, kontanter när nätet ligger nere. 

Gamla MSB har ju idiotiskt nog bytt namn till något som ingen har hört talas om (MCF, Myndigheten för civilt försvar) men att googla msb leder än så länge rätt. Sök exempelvis på ”prepp” så kommer informationen. Sajten krisinformation.se är också informativ.

För några år sedan var prepping det nya svarta – men det har aldrig varit viktigare att gå från ord till handling.

LÄS MER: Tio miljoner kronor – för att öka förvirringenLÄS MER: Preppern är inte längre en galning