Färre småbarn vaccineras i Östnyland än i resten av landet. Carola Bäckman och hennes kollegor på rådgivningen möter föräldrarnas oro med lyhördhet och fakta.

En kvinna i svarta kläder står i ett färggrant rum. Hon håller i en nål hon tagit från en blå behållare med olika hälsovårdsprylar.

Öppna bildvisare

Hälsovårdare Carola Bäckman säger att man måste lyssna på vaccinkritiska föräldrar och respektera deras åsikter. Samtidigt försöker hon och kollegorna föra fram uppbyggande, forskningsbaserad fakta om vaccinerna. Bild: Mira Bäck / YleLyssna (du hör en artificiell röst) 5:16Kortversion

  • I östra Nyland är 3,1 procent av barnen födda 2023 ovaccinerade, vilket är mer än i Finland i snitt (2,2 procent).
  • Andelen ovaccinerade har ökat i flera år. Orsaken tros vara ett stort informationsflöde på nätet och att sjukdomarna har blivit ovanliga.
  • Särskilt täckningen för MPR-vaccinet, som skyddar mot mässling, är för låg. Den når inte upp till nivån som krävs för att förhindra epidemier.

Östnyländska föräldrar låter oftare bli att vaccinera sina småbarn än finländska föräldrar i genomsnitt. Det visar Institutet för hälsa och välfärds (THL:s) senaste uppgifter om vaccintäckningen för barn födda 2023.

Av barnen födda 2023 inom Östra Nylands välfärdsområde är 3,1 procent ovaccinerade. Siffran stämmer förmodligen inte helt, bland annat på grund av svårigheter med dataöverföringen mellan olika system.

Siffran är ändå ungefärlig, och välfärdsområdet jobbar för att öka vaccintäckningen.

Andelen ovaccinerade har ökat under flera år både nationellt och i Östnyland.

Carola Bäckman, hälsovårdare på rådgivningen i Borgå med snart fyrtio års erfarenhet av jobbet, märker att folk är mer medvetna i dag och ifrågasätter saker och ting.

– Det finns ett stort och digert informationsflöde på nätet och på sociala medier med personers åsikter, tankar, erfarenheter och rekommendationer. Det kan vara svårt för föräldrarna i dag att urskilja vad som är fakta och vad som är åsikter, säger hon.

Andelen ovaccinerade barn födda 2023 i Östnyland per kommun

Sibbo: 3,7 procent

Lovisa: 3,2 procent

Borgå: 3 procent

Askola: 0 procent

Lappträsk, Mörskom, Pukkila: Inga uppgifter

Pyttis: 0 procent (del av Kymmenedalens välfärdsområde).

En annan sak Bäckman tror spelar in är att många sjukdomar blivit ovanliga i Finland, mycket tack vare vaccin.

– Då kan det hända att föräldrarna upplever att det inte är aktuellt att vaccinera mer för de sjukdomarna.

Även om siffran växer är det fortfarande få som väljer bort alla vaccin för sina barn. Fler väljer att avstå från enstaka vaccin.

THL lyfter fram MPR-vaccinet som ges i två doser och som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund.

Täckningen för båda doserna har sjunkit lite från föregående år.

För att enskilda sjukdomsfall inte ska starta epidemier borde minst 95 procent av barnen få båda doserna. Det uppnås inte i Finland.

Bild inifrån ett rum på en barn- och mödrarådgivning. Bredvid en lavoar finns en våg och mätmaskin. På väggen färggranna tavlor.

Öppna bildvisare

Här väger och mäter Carola Bäckman barnen som kommer till henne på rådgivningen. Bild: Mira Bäck / YleSå ska vaccinkritiska föräldrar bemötas

Att vaccinera sina barn är frivilligt och föräldrar har rätt att tacka nej till vaccin.

Samtidigt skulle det, enligt nationella och internationella rekommendationer, vara viktigt att så många som möjligt vaccineras.

Carola Bäckman säger att hon och hennes kollegor lyssnar på de föräldrar de möter.

– Vi respekterar deras åsikter och tankar. Vi uppmärksammar att de har varit engagerade och läst på, och ger positiv feedback på det.

Sedan ger hälsovårdarna faktabaserad information om vaccinerna och påminner om att de är gratis och frivilliga.

En kvinna i svart skjorta sitter vid ett arbetsbord. Hon ler mot kameran.

Öppna bildvisare

De allra flesta som Carola Bäckman möter på sitt rum vill vaccinera sina barn. Bäckman och hennes kollegor har inte märkt av att vaccinskepsisen skulle ha blivit vanligare, trots THL:s siffror. Bild: Mira Bäck / Yle

Vid behov får föräldrarna mer betänketid, och så kan hälsovårdarna kolla på nytt senare om familjen kanske ändrat sig.

Bäckman och hennes kollegor har fått lära sig hur man bemöter personer som tvekar kring vaccination på utbildningar som har ordnats av THL.

De första utbildningarna med det temat arrangerades förra hösten på Åland och i Östra Nyland.

Ibland händer det att föräldrar ändrar sig.

– Jag har familjer som först har sagt nej. När vi har diskuterat grundligare kan man märka att de kanske har fattat sitt beslut på ganska enkla grunder. Men det finns också de som har läst på och bestämt sig, och då får vi godkänna det.

Saker att tänka på för ovaccinerade

  • Om barnet blir sjukt och symtomen kan höra ihop med någon smittosam sjukdom, till exempel mässling, så måste man ringa och förvarna hälsocentralen innan man åker dit. Personalen måste kunna förbereda sig för att hindra smittspridning.
  • Saknar man stelkrampsvaccin måste man vara extra försiktig med hundbett, brännsår och smutsiga sår. Stelkramp är en allvarlig sårinfektion som kan leda till döden om den inte behandlas. Om barnet till exempel trampar på en smutsig spik ska man inte stanna hemma och sköta såret utan åka till hälsocentralen eller jouren.
  • Det gäller också att vara extra försiktig då man reser utomlands. Sjukdomar som difteri och mässling är ovanliga i Finland, men vanliga i många andra länder.
  • Som förälder till ett ovaccinerat barn måste man förstås också förr eller senare berätta för sitt barn att det inte är vaccinerat, så att hen kan beakta det senare i livet.
    Källa: Carola Bäckman, THL:s infoblad till föräldrar med ovaccinerade barn