Ridstall i södra Finland har haft hästar som drabbats av bland annat ekvint herpesvirus (EHV). Vid Savijärvi gård i Sibbo har man klarat sig undan epidemier, men arbetar medvetet för att hästarna ska hållas friska.
Stallansvariga Camilla Simonsén räknar upp en handfull sjukdomar som kan drabba hästarna.
– Det är herpes och hästcoronan som just har varit. Emellanåt har de kvarka, som är en bakteriesmitta och ibland kan det finnas salmonella. Det har det inte funnits på länge, men man får hela tiden vara försiktig med sådant som finns, säger Simonsén.
Sibboryttaren Axel Lindberg rider in en häst på en sandplan. När hästen får snusa på en besökares hand illustreras hur lätt droppsmittor kan spridas. De flesta hästsjukdomar sprids just så.
Öppna bildvisare
Axel Lindberg rider in stallets unghästar. Hästar som introduceras till en ny grupp måste också vänja sig vid nya virus och bakterier. Bild: Leo Gammals / Yle
Förebyggande åtgärder aktiveras därför så fort stallet får information om ett virus eller en bakterie som kan riskera hästarnas hälsa. Då informeras alla som besöker eller har hästar vid stallet. Det sker bland annat via föreningen Husarryttarna, anslagstavlor och andra interna kanaler.
– Då följer alla gemensamma åtgärder för att förebygga smittorna. Vi meddelar att man inte får röra alla hästar, att man måste hålla händerna i fickorna och att man inte av misstag petar på varenda sten man går förbi, säger Simonsén.
Information om sjukdomar och potentiella epidemier får stallen främst via Finlands ryttarförbund som också är aktivt i sociala medier. Trots att det finns många stall och flera tusen hästar i östra Nyland saknas en gemensam digital plattform där stallen kan diskutera med varandra. Kommunikationen dem emellan sker närmast via djungeltrumman.
– Via ryttarförbundets hemsidor kan man följa läget. En berättar och så uppstår en kedjereaktion, men vi har inte någon kommunikation mellan varandra.
Virus och bakterier kan spridas obemärkt
Simonsén säger att sjukdomarna finns runt omkring, men att den största risken uppstår när en ny häst kommer till ett stall och en ny grupp där den ska vänja sig vid alla bakterier och virus.
– Där måste man vara lite försiktig så att man först låter den vänja sig med alla bobbor och sen tar man och tittar vad som händer och sker.
Risken för att ett virus eller en bakterie sprider sig och situationen eskalerar beror inte nödvändigtvis på hur tät kontakten mellan stallen är, utan kan bero på enstaka möten.
– Om man inte vet att man har viruset, så kan någon som hälsar på råka trampa i en våt fläck där hästen har hostat till och där finns bakterier. Så åker besökaren iväg och med dålig tur sprider viruset sig den vägen.
Stallen anlitar också professionella sadelmakare, hovslagare och andra experter, och aktsamhet ingår i deras yrkesbefattning.
– De är jätteduktiga på det. De har desinfektionsmedel med sig, ofta olika skor. Framför allt försöker de undvika att springa från ett stall till ett annat, men det är alltid en länk trots att man försöker vara försiktig, säger Simonsén.
Herpes, corona och kvarka för hästar
Ekvint herpesvirus är en mycket smittsam grupp virus hos hästar. De orsakar luftvägsinfektion, fosterkastning hos ston samt en neurologisk form som kan leda till förlamning.
Hästens coronavirus ger vanligtvis ospecifika symtom som trötthet och nedsatt eller upphörd aptit. Hög feber, kolik, lös avföring och förstoppning kan också förekomma.
Dödligheten bland hästar som insjuknar i hästcorona kan variera mellan 10 och 83 procent. Inkubationstiden är kort, 48–72 timmar.
Kvarka är en mycket smittsam bakteriell luftvägsinfektion hos hästar, orsakad av Streptococcus equi. Den ger feber, tjockt näsflöde och bölder i lymfknutorna. Sjukdomen sprids via direktkontakt eller förorenad utrustning eller människor. Tillfrisknandet kräver lång konvalescens.
Hängiga hästar utan aptit
– Alla har ju sin egen veterinär och man kan diskutera med dem. De hjälper en på rätt väg att man får ett så bra skydd som möjligt. Men veterinären kommer egentligen först när hästen blir sjuk, och man börjar misstänka någonting och de kommer för att ta prover.
Symptomen för till exempel herpes, hästcorona och kvarka kan ha flera gemensamma nämnare så som feber, hosta och näsflöde.
– Om en häst drabbas av herpes blir den närmast hängig. De vill inte äta riktigt så som de ska och de kan börja droppa snor från näsan och de får temp. De kan ha hosta, men hosta är sällan det som kommer först. Man märker på dem att de inte är okej, förklarar Simonsén.
Hästar som drabbas av hästcorona vill varken äta eller dricka och blir fullkomligt apatiska.
– Man får nästan mata dem med guldsked för att de ska dricka och äta någonting när den är riktigt aktiv. Den är jättejobbig.
Camilla Simonsén är lättad över att Savijärvi gård inte drabbats av allvarliga sjukdomar de senaste åren.
Öppna bildvisare
Camilla Simonsén är medveten om risken för smittsamma sjukdomar, men stallet har inte drabbats på 25 år. Bild: Leo Gammals / YleInga allvarliga fall på många år
– Vi har inte haft något nu, men följer ju upp dem. År 2000 hade vi EHV hos oss. Vi skulle få åtta föl och fyra av dem föddes. Det är inte hemskt roligt, men alla klarade sig.
Enligt Simonsén är hösten och våren med sina väderförändringar de värsta tiderna för smittsamma sjukdomar, men de förekommer också på sommaren.
– Det är kanske lugnare så länge de är ute på bete och inte kommer i kontakt med någon, så då kan man lite pusta ut, men däremellan finns inte mycket annat än att vara försiktig.
Tävlingar ingår i många stalls och ryttares årliga rutiner. Det innebär att hästar reser och besöker hästar på andra orter och i andra länder.
– Åker de utomlands så måste de ha ett veterinärintyg på att det inte finns något i stallet. Åker de här är det upp till var och en att vara ärlig och observant så att man inte far iväg med någonting.
När hästar återvänder från sin vistelse kan det vara skäl att överväga om hästen behöver tillbringa en tid i karantän för att garantera att ingen sjukdom blommar ut.