Ann-Charlotte Marteus
Publicerad 23 apr 2026 kl 18.00
Universitet får inte reduceras till jobbfabriker.
Fråga bara John Cleese.
Monty Pythons galna värld. Graham Chapman spelade kung Arthur på kokosnötshäst.
Foto: COLUMBIA TRISTAR
Öppna bild i helskärm
Brian: ”We are all individuals!” Enslig stämma i folkhopen: ”I’m not.”
Foto: MARY EVANS PICTURE/IBL
Öppna bild i helskärm
Eric Idle, John Cleese, Michael Palin, Graham Chapman, Terry Jones.
Foto: SHUTTERSTOCK EDITORIAL/IBL
Öppna bild i helskärm
Foto: ALBUM/IBL
Öppna bild i helskärm
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
Ann-Charlotte Marteus
I Monty Pythons The Holy Grail passerar den mytiske kung Arthur två smutsiga fattiglappar som samlar lera på en åker. Han förkunnar att han är deras kung.
– Kung, hm? Hur blev du kung, då?
Arthur svarar högstämt:
– The Lady of the Lake, klädd i skimrande siden, höjde Excalibur ur vattnets sköte och visade genom gudomlig försyn att jag, Arthur, var ämnad att bära Excalibur. Så blev jag kung.
Lersamlaren:
– Nonsens. Märkliga kvinnor som ligger i dammar och delar ut svärd är ingen legitim grund för ett statsskick. Den högsta styrande makten utgår från ett mandat från massorna, inte från någon löjlig akvatisk ceremoni!
En typiskt absurd, ljuvlig Monty Python-sketch.
Fyra av Python-medlemmarna pluggade vitt skilda ämnen i Oxford och Cambridge: juridik, medicin, engelska och historia. Amerikanen Terry Gilliam studerade fysik, konst och politik.
Att de kom från så skilda discipliner med olika kunskapsbanker, sätt att tänka och se på världen präglade deras absurdistiska humor och den flyhänta leken med språk, tid och rum.
Monty Python skulle inte varit Monty Python om alla hade varit jurister.
I Sverige – och andra utvecklade länder – har det på senare tid hänt märkliga ting i den akademiska världen. Arbetslösheten bland akademiker har stigit på ett förbluffande sätt. Ingen vet exakt varför. Kanske har AI redan börjat äta upp karriärvägar. Kanske är det så många som högskoleutbildar sig att statusen har sjunkit och efterfrågan inte hänger med.
Samtidigt saknas det hantverkare. Folk utbildar sig helt enkelt till fel saker.
Detta måste lösas. Men hur?
Diana Vasiliou, utbildningsexpert på Företagarna, har en lösning:
”Högskolor och universitet måste sluta massutbilda kompetens som ingen efterfrågar. Leder en utbildning inte till jobb bör man minska antalet platser eller lägga ner den”, skriver hon på Expressen Debatt.
Hon har rätt i att högskolan har svällt på ett ohållbart sätt, mycket beroende på att Socialdemokraterna vill att så många som möjligt ska gå på högskola, av jämlikhetsskäl.
Att kvaliteten sjunker när resurserna tänjs ut och fler studenter med sämre förutsättningar kommer in, bryr de sig inte om. En högskola i varje buske ska det vara, punkt slut.
Så kan vi inte fortsätta. Den akademiska kostymen måste krympas. Men inte på det sätt som Företagarna tänker sig.
Annons
Att lägga ner alla utbildningar som inte näringsliv eller stat efterfrågar skulle vara enfaldigt. Samt en mardröm.
Enfaldigt, eftersom ingen kan förutse exakt vilka kompetenser som kommer att efterfrågas i morgon. Vem förutsåg AI:s inverkan för tio år sedan? Inte ens i dag har någon riktig överblick.
Men framför allt får utbildning aldrig reduceras till en enkel nyttighet. Historia, filosofi, litteratur, konst-, religions- och idéhistoria leder inte till ett jobb på fabriken efter examen. Men de är icke desto mindre ovärderliga bildningsområden.
Utan humaniora skulle världen vara ett enda stort miljonprogram: rationellt, effektivt, ekonomiskt – och fullkomligt själsdödande.
Eller som en humorvärld där alla var advokater.
Ann-Charlotte Marteus är ledarskribent på Expressen. Läs mer av henne här.
LÄS MER: Man måste kunna skriva svenska på högskolanLÄS MER: LEDARE: Låt studenterna slippa Västerås