Mats Larsson

Uppdaterad 23 apr 2026 kl 17.04Publicerad 23 apr 2026 kl 14.59

Det skulle ge republikanerna en bättre chans att vinna kongressvalet i höst.

Det var i alla fall Donald Trumps plan.

Det har just förvandlats till ett rejält självmål.

Senaste nyhetsklippen från Expressen.

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

USA:s president Donald Trump.

Foto: CNP / POLARIS IMAGES

Öppna bild i helskärmMats Larsson

Det är bara drygt ett halvt år kvar till att USA går till mellanårsval. Det är mycket som står på spel där för president Donald Trump, även om han inte själv står på valsedeln.

Hittills har Trump haft stor hjälp av att både senaten och representanthuset – kongressens bägge kamrar – kontrolleras av republikanerna.

Och de har så gott som alltid gjort som Trump vill. Allt det kan ta en ände med förskräckelse för den amerikanska presidenten om demokraterna i höst tar kontrollen över en eller bägge kamrar.

Störst chans har de i representanthuset där alla 435 platser står på spel. Det är ack så jämnt, republikanerna har i dag 217 platser, demokraterna har 212, en del är vakanta.

Men Trump hade en plan för att utöka republikanernas chans innan ens en enda röst avlagts. Det går att rita om valdistrikten så att det gynnar republikanerna.

Sånt har bägge partier i USA:s 50 delstater sedan länge ägnat sig åt, men justeringarna har i regel alltid ägt rum efter att USA håller folkräkningar vart tionde år.

Det finns en logik i det. De sker förändringar i var folk bor och vilka som bor där. Valdistrikt kan behöva ritas om.

Men Trump ville inte vänta på nästa folkräkning, som äger rum 2030, på tok för sent för att påverka höstens val.

Så förra sommaren började han pressa guvernör Greg Abbott i Texas att rita om valdistrikten där till republikanernas fördel.

Det är delstaternas parlament som bestämmer sånt här och det är republikanerna som har kontrollen i Texas. De lyssnade på Trump.

Demokraterna i Texas var så upprörda att de först lämnade delstaten för att slippa rösta. Men till slut gick beslutet igenom.

Det skapade nya valdistrikt i Texas som i praktiken garanterar att republikanerna kan vinna ytterligare fem platser i representanthuset i höst, distrikt som hittills oftast röstat på demokraterna.

Men fler kan delta i detta spel. Kalifornien – som domineras av demokraterna – kontrade med egna omritningar som nu tros ge det partiet tre till fem nya platser i höstens val.

Fler delstater har följt efter och oftast har det handlat om något enstaka mandat. Men i veckan slog demokraterna tillbaka rejält.

Virginia höll en folkomröstning om de också skulle rita om sin valkarta. 51,5 procent sa ja, 48,5 procent sa nej.

Detta är en delstat där demokrater och republikaner länge varit jämnstarka. Virginia har elva platser i representanthuset, sex är i dag demokrater, fem republikaner.

Valaffischer inför den folkomröstning som hölls i den amerikanska delstaten Virginia i veckan.

Foto: KENDALL WARNER/ STELLA PICTURES

Öppna bild i helskärm

Men med de nya och ”kreativa” distriktsgränserna tros nu demokraterna kunna vinna tio av de elva distrikten i höstens val.

Så nu oroar sig även många republikaner att Trumps initiativ riskerar slå tillbaka mot dem själva. Ett politiskt självmål som kan stå honom och partiet dyrt.

Annons

Även USA:s förre president Barack Obama blandade sig i valkampen i Virginia och sa att rösta ja var det ”ansvariga att göra”.

Syndat svårt i denna fråga

Det är högst tveksamt. Sanningen är att det är de amerikanska väljarna som är förlorarna i detta spel. 

Bägge partierna har sedan länge syndat svårt i denna fråga, ja demokraterna har snarast varit fräckast.

Det räcker att titta på valkartan i delstaten Illinois, ett säkert demokratiskt fäste. Valdistrikten är skamlöst ritade för att gynna demokraterna.

I presidentvalet 2024 röstade 44 procent av Illinois-borna på Donald Trump, men 82 procent av Illinois platser i representanthuset kontrolleras av demokraterna.

Något är – som Wall Street Journal påpekar – allvarligt snett när politikerna väljer sina väljare. I en demokrati är det förstås motsatsen som ska gälla.

Sista ordet är nu inte sagt inför höstens val. Florida kan också komma att ritas om, vilket i detta fall ska gynnar republikanerna något.

Så i slutänden kanske allt detta trixande går jämnt ut. Det verkar i alla fall inte ge republikanerna den fördel Trump hoppats.

Och i mellanårsval är det presidentens politik som i praktiken väljarna röstar om. Där ser det inte så lovande ut för USA:s 47:e president.

Trump är förstås mer än medveten om det. Det bidrar i allra högsta grad att han allt mer frenetiskt söker en utväg ut ur det krig han inledde den 28 februari.

Ljudklippet gick inte att spela upp

Försök igen senare