Nordiskt möte om hur forskare bör kommunicera med övriga samhället i beredskap och kris

Bild:

Rubrik:

Möte i Nordic Health Crises University Network i april 2026
Foto: Åsa Svensson

 – När vi träffades på vårt första projektmöte förra sommaren enades vi om att kommunikation, särskilt strategiskt inriktad kommunikation med politiker och beslutsfattare, var ett område som forskarna behövde – och i många fall också ville – lära sig mer om, säger Caroline de Groot, samordnare vid Centrum för hälsokriser, som är kontaktperson för nätverket.

Bredden av samlad expertis visar på interdisciplinära behov i en kris

Under mötet fick deltagarna tillfälle att utbyta erfarenheter kring kommunikation och dialog mellan forskning och policy, och lyssna på personer som har forskat och arbetat med ämnet. Därtill genomförde de en workshop med den populära norska vetenskapsprofilen och statistikern Jo Røislien. Mötet avslutades med tre tematiska diskussioner där representanter från ungdoms- och studentorganisationer, politiker och civilsamhällesorganisationer delade med sig av vad de skulle vilja se från universiteten i en kris, och vad de vill att forskare ska tänka på när de samarbetar med dem. 

De 34 mötesdeltagarna hade valts ut av projektpartnerna i nätverket, utifrån genom en kartläggning som de gjort av forskare och forskargrupper i sina respektive länder som hade spelat en aktiv roll i att stödja och samarbeta med samhället under covid-19-pandemin, och som uttryckt en vilja att fortsätta göra detta vid framtida kriser och som en del av krisberedskapen. Resultatet blev en genuint tvärvetenskaplig grupp av forskare, vilket speglar det breda spektrum av expertis som behövs för att bidra till att skapa motståndskraft och hantera en hälsokris. 

Del av målet att stärka nordiskt samarbete 

Det två dagar långa mötet följdes av en writing retreat där projektpartnerna i nätverket utarbetade planer för publikationer, både akademiska och mer policyinriktade, utifrån det som hade diskuterats under mötet. 

–   Vi är mycket nöjda med mötets och att nyckelpersoner från hela Norden deltog och delade med sig av sina erfarenheter. Det var en lärorik upplevelse för oss alla och ser fram emot att använda de idéer som kom fram under mötet i nätverkets framtida arbete. Möten som detta är viktiga för att vi ska kunna arbeta för att uppnå nätverkets mål: att bidra till att stärka Nordens beredskap, motståndskraft och förmåga att hantera hälsokriser, avslutar Caroline de Groot.

Utöver det arbetet bedriver nätverket även löpande verksamhet, med bland annat doktorandbesök universiteten emellan, och planerar möten i Norge och Finland under det kommande året. 

Vill du veta mer? Besök Nordic Health Crises University Network:s hemsida eller kontakta Centrum för hälsokriser.