William Poromaa lutar sig tillbaka i soffan och skakar lätt på huvudet.
– Planen var ju att hålla sig i skymundan. Men det blev ju precis tvärtom.
Vad det handlar om?
Bilden som skidstjärnan önskar att aldrig hade tagits.
Missa inga sportnyheter – ladda ned Expressens app här
William Poromaa.
Foto: MAXIM THORE / BILDBYRÅN
Öppna bild i helskärm
William Poroma fångades på bild som åskådare under OS.
Foto: MAXIM THORE / BILDBYRÅN
Öppna bild i helskärmArtikeln i korthet
William Poromaa blickar tillbaka på en säsong med flera motgångar och sjukdom.
En smäll under ett träningsläger i Italien blev starten på problemen.
Han missade sitt stora mål och fångades på bild som åskådare på OS-femmilen.
Visa mer
– Det har varit djävulskt mycket funderingar hela säsongen. Nya problem som plötsligt dykt upp, ett ständigt dividerande om vilken väg man ska ta för att komma framåt.
William Poromaa fortsätter:
– Och det har tärt på skallen. Till slut har det känts som man inte haft kontroll på någonting.
Tonläget är dystert. Vilket i och för sig bara är helt rimligt. För tittar vi tillbaka på 25-åringens vinter tonar bilden av ett totalt misslyckande fram.
Se bara:
Bästa placering på OS: 12:a.
Bästa placering i världscupen: 17:e.
Placering i totala världscupen: 82:a (sämsta i karriären)
Inåkta prispengar i världscupen: 0 kronor.
Poromaa: ”Brakade lös”
Efter en karriär där allt pekat spikrakt uppåt vände plötsligt allt käpprätt nedåt för William Poromaa. En helt ny situation för Åsarna-åkaren.
– Som människa har jag ändå kunnat hantera det bra. Det har varit mer… utmattande än att jag mått rent dåligt.
– Jag har bara försökt ta med så mycket lärdomar som möjligt.
William Poromaa fortsätter prata om säsongen där något gick fel redan innan tävlandet börjat. Där allt sedan kom att handla om stressade försök att hitta rätt igen innan OS – men utan att lyckas.
Så vad gick egentligen fel?
William Poromaa och hans tränare Lars Ljung har förstås funderat och analyserat. Och spåren leder tillbaka till en dag i september.
– Det var där man kände att det började braka lös, säger nu William Poromaa.
Tillsammans med några andra åkare i herrlandslaget åkte Poromaa på träningsläger på hög höjd i italienska Livigno. Och kom dit fylld av tillförsikt.
Poromaas ödessmäll
– Innan jag åkte upp på höjden var allt väldigt, väldigt bra – men väl där blev det bara en tvärnit, säger William Poromaa.
Annons
Mer specifikt – vad hände?
– Det var under ett intervallpass på en rullskidbana jag kände att det tog stopp. Plötsligt var det inte samma känsla i kroppen som månaderna innan.
– Det var samtidigt inget jag grubblade jättemycket över där och då. Det är ju inte ovanligt att man känna sig sliten på höjd ibland. Men efter det gick det jävligt tungt.
William Poromaa säger att han fick ”någon form av sjukdomssymptom”.
– Och det är ju känsligt på höjd. Blir du lite sjuk och samtidigt tränar för hårt så är det en jävligt dålig kombination. Men… det borde ha gått att lösa ändå.
Men om du tittar tillbaka är det alltså där du hittar starten på allt elände?
– Ja, lite så. Det är inte hela anledningen, men det vara där det började.
Sedan säger 25-åringen:
– Går du över gränsen så gör du det. Och det i kombination med att sen stressa i försök att komma tillbaka tror jag spelade in i varandra.
* * *
Det blev ändå start i OS för William Poromaa – även om resultaten blev långt i från vad han hoppats på.
Mer exakt: en tolfteplats i skiathlon, 20:e på 10 kilometer och en tiondeplats i stafetten.
Och till säsongens stora mål kom han inte ens till start.
Dagen före mästerskapets avslutande femmil blev Poromaa förkyld och därmed var OS över för 25-åringen.
Eller förresten, inte riktigt.
När väl herrarnas femmil startat fångades William Poromaa på bild stående i civila kläder ute bland publiken.
Poromaa miss: ”Inte bra”
– Det blev inte bra det där, säger Poromaa nu.
Hur menar du?
– Planen var ju att inte göra nån stor grej av det. Utan hålla sig i skymundan. Men det blev ju precis tvärtom.
Varför var du egentligen där?
– Familjen skulle dit och kolla, mina kusiner också – så då kände jag att jag hänger med. Alternativet var ju att sitta kvar själv på boendet och trycka och det kändes värre.
Hur var det att stå där som åskådare till det lopp du siktat på hela säsongen?
– Inte roligt alls. Mot slutet av loppet, när allt skulle avgöras, så kände jag bara att ”Fy fan, det här var inte kul”.
– Men jag tror nånstans att den känslan var bra för mig. Att den kan ha fört med sig något bra.
Utveckla gärna.
– Att det där var något jag aldrig vill behöva uppleva igen.
PÅ PLATS. William Poromaa med familj och vänner under OS-femmilen.
Foto: MAXIM THORE
Öppna bild i helskärm