”Nunnan – 25 år i kloster” hade biopremiär i augusti 2025 och fick ett fint mottagande av publik och kritik.
Filmen är en fortsättning på den Guldbaggebelönade ”Nunnan” som följde syster Maria av bebådelsen, som vid 19 års ålder valt att viga sitt liv åt Gud och leva resten av sitt liv innanför klostermurarna. Nu är hon priorinna, moder Maria av bebådelsen.
Nu har de bestämt att flytta och ett kloster är till salu.
Filmens regissör Maud Nycander och journalisten Lisbeth Gustafsson mejlväxlar med priorinnan.
INTERVJU. Karmelitsystrarna har valt ett liv i tystnad, helt inriktat på bön. Nunnorna lämnar inte klostret och får bara ta emot besök sju dagar om året. De lever efter karmelitordens regler som instiftades på 1500-talet. Dagarna ser i stort sett likadana ut. Den monotona tillvaron är till för att underlätta fokus på det inre livet. De tretton karmelitsystrarna kompromissar inte med det yttre bruset i vår tid. De bryter upp för att söka en djupare tystnad – för världens skull. En stillhet buren av omsorg om andra. Vare sig man är troende eller ej, väcker systrarnas val många tankar och frågor. Provocerande för vissa, inspirerande och tankeväckande för andra.
Moder Maria med dokumentärfilmaren Maud Nycander.
Foto: Ewa Stackelberg
I skånska Glumslöv har nunnorna fattat det stora och svåra beslutet att lämna sin klostergård. Byggnaden är i stort behov av renovering och läget har blivit alldeles för bullrigt. Från klosterträdgården hör man både Pågatågen, E6:an och flygtrafiken. Närmsta grannen är Rydebäck, ett av Sveriges största villaområden. Nu söker systrarna en ny, mer avskild plats för tystnad och bön. Men hur går det till att bryta upp från ett kloster där systrar levt som eremiter i decennier? Vad gör de med kyrkogården där de har begravt sina döda? Klostrets ledare, moder Maria av bebådelsen har svarat på våra frågor om den förestående flytten via mejl.
Klostret, som har renoverings- och saneringsbehov, har en tomt på 23341 kvadratmeter och priset är på mellan 10–11 miljoner enligt Helsingborgs dagblad.
Foto: Johan Nilsson / TT NYHETSBYRÅN
Vad innebär beslutet?
– Vi måste tänka på sikt, säger moder Maria. Inte bara de närmaste trettio till fyrtio åren utan i ett 100-årsperspektiv. Ett kloster måste vara något beständigt både till det inre och det yttre. Därför har vi efter flera års överväganden och mycket bön bestämt oss för att flytta i stället för att renovera vårt kloster. Det är flera saker som spelar in: den tilltagande bebyggelsen i Rydebäck, allt oväsen från trafiken, fogarna i fasaden och jorden runtom klostret innehåller PCB som måste saneras. Den planerade renoveringen skulle ha blivit mycket kostsam. Vi behöver också ett större kapell och ny sjukavdelning.
Lördagen den 3 augusti 1963 invigdes klostret vid Fortunavägen i Glumslöv. Arkitekt Hans Westman, Lund, hade ritat byggnaderna.
Foto: Bertil Persson
Medan klockorna klämtade hämtades karmelitnunnorna i sin gamla bostad och fördes i procession av prästerna in på klostergården.
Foto: Bertil Persson
Invigning av klostret 1963, de första systrarna går i procession till klostret. Då var Glumslöv en stilla plats, noga utvald för ett avskilt liv, i stillhet.
Foto: Bertil Persson
Detta är karmelitorden
Den kvinnliga grenen tillkom på 1400-talet.
Teresa av Avila och Johannes av Korset reformerade orden på 1500-talet
Cirka 800 kloster för nunnor och 500 för bröder finns världen över
Nunnorna kallas ”de oskodda karmeliterna” (OCD)
Karmel i Sverige: Sedan 1956 finns karmelitnunnor i Glumslöv och sedan 1967 karmelitbröder, i Norraby, nordöst om Tågarp, Skåne.
Liv och verksamhet: Nunnorna lever i klostrets avskildhet, bröderna kombinerar böneliv med själavård och reträttverksamhet.
Samarbete: Bröder och systrar samarbetar bland annat genom ett bokförlag för andlig litteratur.
Livsmål: Karmelitnunnans liv kretsar kring bön, tystnad och gemenskap med Gud, inspirerat av Jesus, Jungfru Maria och ordens helgon varav den viktigaste är Teresa av Avila.
Bön och kontemplation: Dagen präglas av tideböner, inre bön och deltagande i den dagliga mässan – allt i tystnad och avskildhet.
Klausur: Nunnorna lever ett tillbakadraget liv innanför klostermurarna, med begränsad kontakt med omvärlden.
Arbete: Försörjningen sker genom trädgårdsarbete, hantverk, bokutgivning och gåvor.
Visa mer
Vilken roll har bönen haft i beslutsprocessen?
– Självklart grundar sig vårt beslut på mycket bön och eftertanke – men också på vårt förnuft. Gud vill att vi använder det förnuft han utrustat oss med. Vi märker Guds ledning och hjälp i mötet med olika personer och den hjälp vi steg för steg får. Bönen är det som leder oss framåt, att fatta beslut och att fullborda hela projektet. Bönen är hela grundvalen för allt – hela vårt liv.
Bönen är systrarnas huvudsakliga uppgift.
Foto: Ur filmen ”Nunnan” 1996.
I klosterträdgården odlar systrarna grönsaker och frukt.
Foto: Ur filmen ”Nunnen” 1996.
Varje dag firas mässan i klostret. Prästen kommer vanligtvis från det manliga karmelitklostret Norraby. Bilden är tagen 1996.
Foto: Ur filmen ”Nunnan”.
Besöksrummet. När systrarna får besök, träffas de i ett särskilt besöksrum där ett galler skiljer dem åt.
Foto: Camilla Skagerström
Hur går uppbrottet till konkret? Har ni en mäklare som letar? Deltar ni själva i olika visningar?
– Man måste få tillstånd från både vår biskop och Påven för att flytta ett kloster. Det tillståndet har vi fått.
– Sedan har vi tagit hjälp och rådgivning av kompetenta experter och har anlitat en projektledare, Carl Kylberg. Han har hjälpt oss att komma fram till detta beslut och ska hjälpa oss vidare genom hela projektet. Vi har också startat en insamling för att kunna bekosta bygget av ett nytt kloster. Platsen vi söker ska vara avskild men ändå tillgänglig. Ännu vet vi inte än om vi bygger helt nytt eller bygger om något befintligt. Det bästa vore tre till fyra hektar där det finns en byggnad i sten eller tegel som kan byggas om till kapell. Vi har inte varit på några visningar än. Det viktigaste för oss är att vi har tillgång till den dagliga heliga mässan, helst i närheten av våra bröder i Norraby kloster, utanför Landskrona.
Moder Maria av bebådelsen. Ur ”Nunnan – 25 år i kloster”.
Foto: Ewa Stackelberg
Vad är svårast i den förändring ni står inför?
– Det svåraste och mest smärtsamma är att sälja vårt nuvarande kloster. Vi har våra rötter och vår historia här sedan 70 år – de första systrarna kom till Glumslöv 1956. Helst skulle vi vilja att det fick fortsätta vara en plats för katolsk verksamhet och att den heliga mässan kunde fortsätta firas i kapellet. Men det är inte lätt att hitta sådana köpare. Vi tänker snarare vårdboende eller liknande och vi har några intressenter.
– Men vi säljer inte till vem som helst och vi måste få förtroende för personen som vill köpa och verkligen kunna lita på att det blir något vackert och värdigt av byggnaden här.
Rutinen för dagen 1963.
Foto: Cop Stenbergs
Interiör från en nunnas rum 1963.
Foto: Cop Stenbergs
Kapellet 1963.
Foto: Cop Stenbergs
Cell i karmelitklostret 1963.
Foto: Cop Stenbergs
En sjukcell 1981.
Foto: Cop Stenbergs
Alla namnen på en trätavla vid priorinnans arbetsrum 1963.
Foto: Cop Stenbergs
Arkitekt Hans Westman har ritat klostret.
Foto: Cop Stenbergs
Flera systrar är begravda på klostrets kyrkogård. Hur resonerar ni kring det?
– Kyrkogården går att flytta. Och vi är överens om att inte flytta utan våra avlidna systrars gravar. Vi har undersökt saken och det verkar vara möjligt och genomförbart att flytta en gravplats.
Hur stor utmaning är ekonomin för er?
– Vi är helt beroende av donationer. Många stöder oss redan mycket generöst och vi ansöker också om bidrag från kyrkliga hjälporganisationer. Men mycket fattas.
19 år gammal går Marta in i Karmelitorden, den strängaste av alla ordnar. Hon lever i tystnad och lämnar aldrig klostret.
Foto: SVT
Klostret ritades av den skånska arkitekten Hans Westman. Det är en stram och modern byggnad i betong. I början av sextiotalet var detta ett relativt nytt material, men man hade inte tillräckligt med kunskap om hur det skulle reagera över tid. Klostret är därför delvis felkonstruerad och har nu stora renoveringsbehov.
Foto: Johan Nilsson / TT NYHETSBYRÅN
Hur går det till att ta avsked av en plats som varit kloster?
– Vi kommer absolut ha någon form av avskedsceremoni med inbjudna innan vi flyttar.
Finns det fördelar med att göra uppbrott?
– Vi hoppas att flytten av vårt kloster ska bli en nåd och välsignelse inte bara för vår kommunitet utan också för framtiden. Och inte bara för vårt kloster utan också för alla andra – de som står oss nära och för de som kommer till våra gudstjänster. Men framför allt hoppas vi att det ska ge glädje och ära åt Gud. Vi hoppas kunna bygga ett kloster som är ett vackert uttryck för tidlös skönhet, en liten glimt av Guds egen skönhet. Allt i enlighet med Karmelitordens enkelhet och fattigdomsanda.
Av Lisbeth Gustafsson och Maud Nycander.
Lisbeth Gustafsson är journalist och teolog och Maud Nycander är filmare som, förutom båda dokumentärfilmerna om nunnan, bland annat gjort filmen ”Palme” tillsammans med Kristina Lindström. Filmerna ”Nunnan” och ”Nunnan – 25 år i kloster” finns att se på SVT Play.